I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ”hälsohets” utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar. Bland annat bedöms hälsa utifrån kroppens utseende, kroppen kopplas ihop med olika karaktärsdrag och det finns en press på att vara hälsosam. Det visar sig också att de som sprider ”hälsohetsen” många gånger är chefer och arbetsgivare som själva tränar som elitidrottare. Utifrån Foucaults maktanalys kan vi utläsa att flertalet personer i artiklarna känner sig styrda av sina arbetsgivare att vara hälsosamma, andra är mer styrda genom normer och diskurser även om de själva inte är medvetna om det. Det framkommer också exempel som påvisar att arbetsgivare inte styr sina anställda medvetet för att disciplinera dem, utan snarare handlar omedvetet utifrån de normer och diskurser som råder. Arbetsgivarna följer då dessa normer endera oreflekterat eller för att de gör vad de tror är rätt. Man kan därför inte förstå ”hälsohetsen” som enbart ett resultat av governmentality. I diskussionen förs medias roll fram vad gäller skapandet och upplyftandet av ”hälsohets” till ett samhällsproblem. Vår slutsats blir följaktligen att det som pågår är en fortgående civiliseringsprocess. / The purpose ofthis essay is to examine the norms of health and unhealthinesst hat is conveyed in newspaper articles during the year 2012 and then connect them to a power perspective from Foucault's thoughts on governmentality. The intention is to see how norms and power interact and to explore how to understand “hälsohets” (the almost obsessive focus on health, similar to “bodyism”) from a power perspective. The method we use is discourse analysis.The results show many powerful norms such as; health is assessed by body appearance, body appearance is connected to character features and there is pressure to be healthy. Italso turns out that “hälsohets” is spread by managers and employers who themselves are training like elite athletes. Based on Foucault's power analysis, we can deduce that the majority of people in the articles feel controlled by their employers to be healthy. Others are guided by norms and discourses, even if they themselves are not aware of it. There are also examples showing that the employers do not control its employees deliberately to discipline them, they are rather unaware of the norms and discourses that prevail. Employers follows these norms either unreflective or because they do what they think is right. Therefore one can not understand the "hälsohets" as simply a result of governmentality. Governmentality is a conscious exercise of power and "hälsohets" appears to be based both conscious and unconscious actions. The discussion highlights the role of the media in terms of creation and upliftment of "hälsohets" to a societal problem. Our conclusion is that “hälsohets” is an ongoing of the Civilizing Process.