I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

The subject for our bachelor thesis is how sugar is portrayed in Aftonbladet. By analyzing newspapers from 1995 and 2013 we wanted to research if the portrayal of sugar has changed during the years. We have noticed that there is a trend of being healthy and fit today. “Strong is the new skinny” is a quote we can see in social media and on blogs today. In the humans pursuit of becoming healthy and strong the sugar has become the villain in todays society. In 2014, many cookbooks with sugarfree recipies have been published and the media can’t seem to stop writing about new diets and how to loose weight. To analyze the difference in how sugar is portrayed in Aftonbladet between 1995 and 2013 we made a quantitative content analysis. A conclusion of our analysis shows that there are more texts about sugar in 2013 than in 1995 and that the recipies are the dominant kind of texts in the latter. Most texts in 1995 was recipes and texts about the risk of sugar came second. In 2013 the recipes had decreased but there had been an increase in dietary recommendations. The authors behind the texts are mostly the writers or celebrities, but when it comes to the texts about the risks of sugar it’s usually a researcher who is the author. 2013 there was only written about one celebrity who lost weight, while in 1995 it was the individuals behind the texts. There is a mixed message about sugar, it is written about both as an ingredient in a recipe at the same time as critical voices warning the reader about the same type of foods are heard.