Syftet med denna studie är dels att kartlägga dags- och kvällspressens framställning av spelmediet – mer specifikt tv- och datorspel - mellan år 1995 och 2015 och dels att undersöka verksamma journalisters uppfattning av förändringen. Undersökningen tittar mer specifikt närmare på om spelens ökade popularitet det senaste årtiondet har lett till en förändring när det kommer till hur media rapporterar om dem. För att utföra undersökningen användes dels en kvantitativ metod i form av kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ metod i form av intervjuer med verksamma speljournalister. Resultatet av studien visar att det har skett tydliga förändringar inom alla områden av rapporteringen om spel. Dags- och kvällspressens rapportering om spel har ökat och de har överlag blivit mer positivt inställda till spelen. Diskussionen om spel har även blivit mer varierad och seriös, vilket har lett till att rapporteringen i högre grad ger en rättvis representation av spelen och de personer som spelar spel. Även de verksamma journalisterna inom området har märkt av detta och det har inneburit stora förändringar för dem i deras yrke som speljournalister. Den största skillnaden flera av dem nämner är att spel tas på större allvar och man pratar inte om spel i samband med våld och moral lika ofta idag som man gjorde förr.

ABSTRACT   Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskning Nivå: C Författare: Mimmi Hedlund och Matilda Gylleus Handledare: Mathias Sylwan Seminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524   Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt.   Vår frågeställning är:   Hur framställs våldtäkt i kvällspressen?   Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning.   Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt. Vilka personer som fick komma till tals i texterna var mer sällan offer än förövare, vilket kunde tysta ner offrets version av händelsen. Slutligen kunde vi se att kvällspressens framställning av våldtäkt lätt kan bidra till att påverka rädslan hos läsarna genom ingredienserna som lyfts fram.   Förslag till fortsatt forskning: Det finns goda möjligheter att se närmare på kvällspressens framställning av idrottsmän som våldtar. Det framkom under vår undersökning att dessa framställs på ett sympatiskt sätt som hyllar dem i sin professionella roll och dämpar brottet som de konfronteras med. Att jämföra resultatet från en sådan undersökning med vårt resultat skulle kunna vara mycket intressant och givande.   Uppsatsens bidrag: Vår undersöknings främsta bidrag är att synliggöra de processer som finns dolda i kvällspressens nyhetsrapportering. Vår förhoppning är att detta kan bidra till att lyfta den samhällspolitiska debatten kring lagförändringar kring våldtäkt.   Nyckelord: våldtäkt, kvällspress, nyhetsförmedling, framställning, ideologi

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ”främling” i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund. I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen. För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen. Vi fann 66 artiklar från åren 1950, 1970, 1990 och 2010 som handlade om personer med utländsk bakgrund i samband med brott. Vår undersökning utgår ifrån George Gerbners kultiveringsteori som förklarar att ett upprepat budskap eller meddelande blir människors uppfattning om verkligheten. Resultatet visar att personer med utländsk bakgrund i samband med brott tenderar att porträtteras som förövare med ett aggressivt och våldsamt beteende. I vårt undersökningsmaterial skriver journalister ofta om fall där personer inte var fällda för ett brott och de nämner nästan alltid vilket land personen ursprungligen kommer ifrån. Under den undersökta veckan år 2010 var det vanligt att artiklar innehöll bilder på förövare, även sådana som var misstänkta. Vi kan i vårt material se tendenser på att kvällstidningarna inte tog upp varför ett brott hade begåtts, något som i sin tur kan påverka samhällets syn på personer med utländsk bakgrund.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet. Studiens visar huvudsakligen att Aftonbladet Kvinna till största del utmanar könsstereotyper, exempelvis genom att framställa kvinnor som mångfacetterade, starka, mäktiga, frispråkiga och/eller handlingskraftiga aktörer. Satsningen skiftar även från att 1992-1999/2000 innehållsmässigt fokusera främst på kvinnor till att 2000/2001 domineras av ett könsneutralt perspektiv, vilket innebär att särskiljandet av kvinnor och män minskar över tid. Vidare visade resultatet att bildmaterialet var omfattande under samtliga årtal men att det till största del bestod av rena illustrationsbilder. / <p>Bilaga 4, sid 61-67, har av upphovsrättsliga skäl tagits bort från den elektroniska versionen av uppsatsen. Bilagan återfinns i den av högskolan arkiverade pappersversionen.</p>

Den här studien analyserar brottsrapporteringen i kvällspressen. Syftet är att undersöka vilka förändringar som skett i brottsrapporteringen de senaste tre decennierna, mot bakgrund av ett förändrat medielandskap med nya förutsättningar. 18 artiklar från Expressen och Aftonbladet om tre uppmärksammade mordfall – Sommarstugemordet, Knutbyfallet och massmordet i Falun – analyseras genom kvalitativ textanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om samtida och historisk brottsrapportering, samt om medieutvecklingen de senaste decennierna. Resultatet visar att flera trendbrott har skett: Referenserna till andra medier har ökat kraftigt, de nyaste artiklarna innehåller färre stilistiska finesser, men är rikare på fakta och detaljer.

On July 22nd 2011, there was a terrorist attack in Norway. First a bomb exploded in the Parliament House, in Oslo; and shortly after that a man shot 69 politically active young people at a camp on the island Utöya. Throughout the weeks to follow, we could read about the victims' stories. They told of tears, fear and heroism. But who got to tell what? The purpose of this study was to see how the Swedish tabloids described the victims from a gender perspective. Through our investigation we look to determine if men or women were described according to gender stereotypes. Our hypothesis is that sex plays a big role in how a person is portrayed in the media. We did a qualitative study, selecting 20 articles that were published during the first month after the attack. Using discourse analysis, we examined whether the male and female victims were described differently and, if so, how. We complemented this with image analysis to see the bigger picture. The Study shows that male and female victims are described in different ways. Sexes fall into different stereotypes, some of which have a strong dominant sex. There is a difference in the type of victim stereotypes they fall into, but also in the various categories of victims differs construction of male and female victims. The two extremes of stereotypes that we found the most of were "superheroes" and "helpless victims". The "Super Hero" is almost always characterized by a man and the "helpless victims" are almost always women. However, there are exceptions, for there are several stereotypes in which we found both strong and weak men and women. Nonetheless, the general outlines were clear: the men were stronger and braver than women, who were scared and emotional.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress? Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler. För att analysera spelarbetygen har vi utgått från teorier om sensationalism inom medier av forskaren Marina Ghersetti och medieforskaren Knut Hellands teorier om symbiosen mellan idrott och medier. För att förstå sportjournalistens roll har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Våra resultat visar att spelarbetygen är ett sätt att förstärka intrycken från en match. En dålig match av landslaget förstärks av dåliga betyg och vice versa. Undersökningen visar att kvällstidningarna är mer benägna att sätta de allra lägsta och högsta betygen. Dessa betyg kan ses som sensationella. Spelarbetygen är en indikator på om det går bra för landslaget eller inte och även en indikator på pressens förväntningar på landslaget. Undersökningen visar också att förväntningarna från pressen är höga på det svenska landslaget.

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013.   Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren   Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp   Termin           Vårtermin 2015   Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013.   Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress   Metod           Kvantitativ innehållsanalys   Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 – 2014-10-14 där orden ”SD” eller ”Sverigedemokraterna” finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 – 2013-10-09 där orden ”Frp” eller ”Fremskrittspartiet” finns med.

In this study suicide reporting in the swedish evening- and morning papers was compared during a six month coverage. The purpose of this study was to see what similarities and differences that existed in the two different types of newspapers. The content of suicide reporting are important given that several studies show that suicide reporting can influence copycat suicides, where people who take part of the media content can be influenced to copy a reported suicide. A quantitative content analysis was used over six months of suicides articles in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results showed that evening and the morning papers in many ways has similar suicide reporting, the differences that existed was that evening papers to a lesser extent than the morning papers reported on informative articles and evening papers has more articles about suicide events. Evening papers have more frequent articles about suicidal thoughts, and widely known persons attempted to commit suicide, than the morning papers. Both morning and evening newspapers have more cases of suicide where non-famous people were reported. Results from previous studies shows that newspapers report more frequently about suicide methods who are sensational and deviant than if the methods that are commonly used in real life. The picture is consistent with the results from this study, which the newspapers do not describe reality but portray it. Dagens Nyheter is a magazine who stand out in parts of the results. The newspaper has a lower suicide reporting and give suicidal content less space. When the paper touches the subject, it is usually to educate or provide information. Common to all the newspapers in the sample is that they usually monitor suicide by suicidal events.

This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the “winning” and “losing” side of the agreement.