<p>Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en del</p><p>människor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör. För att exempelvis forskningsbidrag ska öka är det en fördel om informationen når ut till allmänheten. Textmedier är en källa som många hämtar information ifrån. Därför är det viktigt att information</p><p>om sjukdomarna sprids via textmedierna till samhället. Totalt i denna studie kodades 688 artiklar från olika textmedier under åren 1979-2006. De textmedier som har undersökts är dags, kvälls och fackpress. Enligt teorin om vad de olika tidningarna publicerar, ska framställningen av cystisk fibros och blödarsjuka skilja sig åt mellan de olika textmedierna vilket studien har bekräftat att det gör. Under åren 1991-1994 förekom det få artiklar om sjukdomarna i de undersökta medierna. Antalet artiklar om blödarsjuka nådde sin topp år 1999, medan artiklar om cystisk fibros nådde toppen 1997. En hypotes som bekräftades i studien, var att forskare skulle vara de som är mest förekommande i samband med sjukdomarna. Denna studie visar att sjukdomarna i störst utsträckning vinklas mot forskning.</p>

Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en del människor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör. För att exempelvis forskningsbidrag ska öka är det en fördel om informationen når ut till allmänheten. Textmedier är en källa som många hämtar information ifrån. Därför är det viktigt att information om sjukdomarna sprids via textmedierna till samhället. Totalt i denna studie kodades 688 artiklar från olika textmedier under åren 1979-2006. De textmedier som har undersökts är dags, kvälls och fackpress. Enligt teorin om vad de olika tidningarna publicerar, ska framställningen av cystisk fibros och blödarsjuka skilja sig åt mellan de olika textmedierna vilket studien har bekräftat att det gör. Under åren 1991-1994 förekom det få artiklar om sjukdomarna i de undersökta medierna. Antalet artiklar om blödarsjuka nådde sin topp år 1999, medan artiklar om cystisk fibros nådde toppen 1997. En hypotes som bekräftades i studien, var att forskare skulle vara de som är mest förekommande i samband med sjukdomarna. Denna studie visar att sjukdomarna i störst utsträckning vinklas mot forskning.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen! Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren. Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp. I en fungerande demokrati krävs kunskap och information om politik och om hur samhället fungerar. Medborgarnas viktigaste källa till information är medier. Syftet med studien är att undersöka hur den inrikespolitiska rapporteringen skiljer sig mellan kvällstidningars webb- och pappersversioner. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin och teorier om nyhetskällor användes en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka den politiska journalistiken under två veckors tid. Resultatet visar bland annat att webbtidningarna i större utsträckning rapporterar om politik sakligt och oftare använder ett beskrivande förhållningssätt. I mer än nio av tio artiklar erbjuder webbtidningarna dessutom läsaren bakgrund eller sammanhang. Papperstidningarna låter i sin tur fler källor komma till tals och ger medborgare ett större utrymme i den politiska rapporteringen.

Den alternativa nyhetssajten Samhällsnytt vidtar allt fler åtgärder för att uppfattas som en seriös aktör på en mediemarknad i förändring. Den medielogik som grundas i det journalistiska idealet byts på många ställen ut mot kvällstidningarnas klassiska strävan efter klick och sålda lösnummer. Med den förändrade medielogiken och de förändrade aktörerna på marknaden förändras också vad som uppfattas som medieetiskt. Den här kvantitativa innehållsanalysen syftar till att undersöka skillnader och likheter i rapporteringen om brott. I den här studien analyserade vi 100 artiklar från Expressen och 100 artiklar från Samhällsnytt utifrån variabler som grundar sig i medieetiken och medielogiken för att kunna mäta rapporteringens olika aspekter. Vi hittade systematiska, signifikanta skillnader i tidningarnas rapportering. Resultatet av analysen visar också att de två medierna liknar varandra, utom bland annat i den variabel som mäter tidningens publicering av förövarens ursprung. Hos Samhällsnytt förekommer förövarens ursprung i mer än var tredje artikel vilket talar för att nyhetssajten lägger fokus på att koppla brottslighet med etniskt ursprung. Vår analys visar att alternativa medier rör sig allt närmare de traditionella medierna när det kommer till brottsrapportering.

I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell &amp; Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.

This qualitative study examines how Swedish evening press constructs protests against the COVID Certificate in France in their news articles. During the new coronavirus, various protests are taking place around the world. An example of a massive protest against the COVID Certificate is the major protests in France, that took place in July 2021. France had one of the largest protests against the COVID Certificate in the world. Tens of thousands of people protested across the country. In this study, 15 news articles are analysed about protests against the COVID Certificate in France from both Aftonbladet and Expressen, by using Critical Discourse Analysis (CDA), both as a theoretical perspective and method. Study even use framing theory, news values theory, and biopolitics as a theoretical perspective. Results of this study shows that the Swedish evening press constructs protests against the COVID Certificate in France in their news articles as violent, and demonstrators at these protests are portrayed primarily as dissatisfied, but sometimes also as low-educated, cuckoos, dangerous, and heroes. It is both elite people and demonstrators who got to speak in these news articles. Ministers, president, researchers, and police were allowed to speak more often than demonstrators, and they even got more space in quotes.

On the 14th of may 2020, the Swedish TV- personality and entrepreneur Paolo Roberto was captured by the police when he bought sex from a prostitute. The next day he went out on television and apologized to the people and described himself as a victim by blaming the purchase of sex on his self-harming behavior. This announcement became a scandal and the result was that all of the newspapers started to write about it. This case study’s purpose was to see how Paolo Roberto’s purchase of sex was framed, how the prostitute and also how prostituion was framed in two tabloid newspapers, Aftonbladet and Expressen, from a scandal perspective. This case study also studied if the newspapers describe the sexbuyers position or the prostitutes situation.  Framing analysis was the method that was used in the case study of 20 news articles, 10 from each newspaper.  The results of this study shows that the sexbuyer Paolo Roberto is framed as the “fired entrepreneur” and all of the focus was on his company that fired him and ended their cooperation with him. Another two frames included “Lack of personality” and “Loss of sexual norms”. In this frames actors and well known persons were interviewed and they talked about his punishment, that he didn`t understand the sexual norms, and his lack of personality. The prostitute was framed as a “victim” when she got mentioned in the newspaper, which wasn´t much. She also got a frame for “not mentioned at all” and another frame when she was mentioned she got “The women from one of Europe's poorest countries”. There was no other information about her, so the reader gets no more information about who she is more than a “poor woman” or just a “woman”. This left the reader to construct the prostituted woman by themself. The frame of prostituion was when it was mentioned, which wasn’t much, to “Fight prostitution” and means that all focus is to catch the sexbuyers. Another frame that was discovered was “Is there any prostituion?” because prostitution is not mentioned in the news articles. This was because Paolo Roberto’s sex purchase got all of the attention with his companys and other people´s opinions.

Syftet med studien var att undersöka hur gärningsmän med svensk respektive utländsk bakgrund porträtteras i nyhetsartiklar från kvällspressen under åren 1999–2002 och 2019–2022 utifrån ett fokus på vilka diskurser som inverkar på porträtteringen. Nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Konstruktionen av “vi” och “dom” och andrafiering användes för att skapa en bredare förståelse av medias makt och dess potential att konstruera och reproducera tankemässiga och samhälleliga strukturer. Studien har visat att skillnader i porträtteringen finns bland gärningsmän med svensk och utländsk bakgrund under de valda perioderna. Konstruktionen av “vi” och “dom” återfinns i båda perioderna men under 1999–2002 är de svagare då fokus i huvudsak riktas mot gärningsmän med svensk bakgrund. Detta framkom genom att de svenska gärningsmännen ges större utrymme vid porträtteringen, då läsaren tillhandahölls med mer detaljerad och personlig information om gärningsmannen och gärningen. Under 2019–2022 är konstruktionen av “vi” och “dom” mer tydlig då ett allt större fokus riktas mot etnicitet för gärningsmän med utländsk bakgrund till skillnad från gärningsmän med svensk bakgrund där en neutral och mindre detaljerad porträttering förekom.Studiens resultat stämmer väl överens med vad som framkommit i både tidigare forskning och vad som presenteras om teoretiska perspektiv. Uppsatsen synliggjorde att konstruktionen av gärningsmän av utländsk bakgrund än svensk är anses vara dubbelt avvikande – i första hand porträtterades de som “invandrare” och i andra hand som “gärningsman”.

Denna studie syftar till att undersöka hur gängkriminaliteten gestaltas i svenska nyhetsmedier utifrån tre frågeställningar. (1) Vilka likheter och skillnader medietyperna emellan kommer till uttryck vid gestaltningen av gängkriminalitetens problemdefinieringar, orsaksdiagnoser, moraliska bedömningar och lösningsförslag? (2) Uttrycks gängkriminaliteten genom episodiska eller tematiska gestaltningar och hur skiljer sig detta medietyperna emellan? (3) Hur kommer orientalistiska tematiker och konstruktionen av 'vi' och 'de andra' till uttryck vid gestaltningen av gängkriminaliteten och hur skiljer sig detta medietyperna emellan? Detta möjliggörs genom en kvalitativ och komparativ textanalys av nyhetsartiklar med avstamp i Entmans (1993) Gestaltningsteori och Saids (1978) Orientalism. Studiens material utgör två olika medietyper; invandringskritiska alternativa medier och nationell kvällspress, varav urvalsenheterna är Samnytt, Nyheter Idag, Aftonbladet och Expressen. Studiens huvudsakliga resultat pekar mot att ämnen så som politik, lag och ordning, samt invandring utifrån tematiska gestaltningar dominerar hur problem, orsaker, moraliska bedömningar och lösningar presenteras i båda medietyper. Skillnaderna utgör främst hur detta kommer till uttryck, med vilken slagkraft och ifall det görs med fokus på invandring (alternativa medier) eller sociala aspekter med fokus på barn (kvällspress). De episodiska gestaltningarna och orientalistiska tematiker och konstruktioner av 'vi' och 'de andra' kommer enskilt till uttryck i de alternativa medierna.