Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012.   Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet. En tolkning sker av texten och bildernas latenta budskap för att öka förståelsen för ompositioneringsstrategin bakom Isabellas personliga varumärke.   Resultatet av studien visar att Isabella har förändrat de kärnvärden som hennes personliga varumärke besitter och på ett tydligt och strukturerat vis förmedlat sina nya värdeord genom bloggen för att uppfattas på det sätt hon önskat. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i teorier som berör hur retoriken påverkar det personliga varumärket samt varumärkeshantering där vikten betonas vid att klargöra varumärkets kärnidentitet.

<p>Titel: Personliga varumärken i bloggar</p><p>Författare: Tina Dolk</p><p>Handledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i Gävle</p><p>Kurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i Gävle</p><p>Nyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärken</p><p>Problem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken?</p><p> </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare – hur framhäver de sig själva i sina bloggar?</p><p>Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys. Detta för att få en djupare insyn i dels vad tjejerna fokuserar på att skriva om genom att undersöka ett antal månaders inlägg med en kvantitativ innehållsanalys. Jag kommer sedan använda mig av en kvalitativ textanalys där jag närmare granskar några utvalda inlägg i Kenzas och Isabellas bloggar för att se hur de framhäver sig själva och på så vis se hur deras personliga varumärken ser ut.</p><p>Slutsats: Båda tjejerna fokuserar främst på personliga inlägg i form av både text och bilder där texten dominerar. Både Kenza och Isabella har även en inspirerande vinkel i sin blogg där de fokuserar på mode och kläder, men den syns i större utsträckning i Kenzas blogg. I Isabellas blogg däremot ser man även inslag där hon försöker hjälpa sina läsare genom att t.ex. tipsa om hur man får bättre självkänsla. Dessa inlägg bjuder in till diskussion med läsarna och hon försöker påverka dem i frågor som hon själv är insatta i. Den kvalitativa analysen påvisade att i sin blogg framställer Kenza sig som en stark, äventyrlig och glad partytjej, medan Isabella framhäver sig som en ödmjuk, öppen tjej vars intresse ligger i att hjälpa unga tjejer.</p>

Titel: Personliga varumärken i bloggar Författare: Tina Dolk Handledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i Gävle Kurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i Gävle Nyckelord: modebloggar, blogginnehåll, personliga varumärken Problem: Modebloggar har fått stor genomslagskraft de senaste åren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populära bloggar betraktas som kändisar. Vad skriver dessa tjejer om som är så intressant att hundratusentals läsare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumärken?   Syfte: Syftet med uppsatsen är att att studera två av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, närmare för att se vad deras bloggar innehåller. Även deras personliga varumärken kommer att granskas närmare – hur framhäver de sig själva i sina bloggar? Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys. Detta för att få en djupare insyn i dels vad tjejerna fokuserar på att skriva om genom att undersöka ett antal månaders inlägg med en kvantitativ innehållsanalys. Jag kommer sedan använda mig av en kvalitativ textanalys där jag närmare granskar några utvalda inlägg i Kenzas och Isabellas bloggar för att se hur de framhäver sig själva och på så vis se hur deras personliga varumärken ser ut. Slutsats: Båda tjejerna fokuserar främst på personliga inlägg i form av både text och bilder där texten dominerar. Både Kenza och Isabella har även en inspirerande vinkel i sin blogg där de fokuserar på mode och kläder, men den syns i större utsträckning i Kenzas blogg. I Isabellas blogg däremot ser man även inslag där hon försöker hjälpa sina läsare genom att t.ex. tipsa om hur man får bättre självkänsla. Dessa inlägg bjuder in till diskussion med läsarna och hon försöker påverka dem i frågor som hon själv är insatta i. Den kvalitativa analysen påvisade att i sin blogg framställer Kenza sig som en stark, äventyrlig och glad partytjej, medan Isabella framhäver sig som en ödmjuk, öppen tjej vars intresse ligger i att hjälpa unga tjejer.

I det svenska samhället idag är det vanligt att mammor delar med sig av sitt liv på sociala medier. En av dessa mammor är Isabella Löwengrip som är en välkänd person i Sverige och har över 1,5 miljoner följare på sin blogg. Isabella bloggar om sitt vardagsliv och hur det är att vara ensamstående med två barn. Något som blivit ett återkommande mönster i Isabellas kommentarsfält på bloggen är att det publiceras kritik riktat mot hur hon uppfostrar sina barn. Denna typ av diskriminering har fått benämningen “momshaming”.   Denna kvalitativa studie undersöker hur momshaming utspelar sig i Isabella Löwengrips blogg. Det görs utifrån ett feministiskt perspektiv med hjälp av CDA och normteori. Metoden som används är kritisk diskursanalys där sju analysverktyg använts. Fem inlägg har valts ut där kommentarerna och inläggen studeras för att kunna ta reda på vad läsarna reagerar på och hur momshaming utspelar sig i kommentarsfältet.   Studien identifierar fyra olika teman inom momshaming kommentarerna: ironi, tid, ”de är ju bara barn” och jämförande med sig själv. Studien visar på att momshaming uppstår när läsaren anser att Isabella bryter mot normen för hur en “bra” mamma ska vara. Momshaming utspelar sig genom att läsarna kommenterar negativa kommentarer. Det vanligaste temat är kritik mot att Isabella inte spenderar tillräckligt med tid med sina barn och att barnen inte behandlas som barn. / For mothers to share their family life on social media has become a trend in the Swedish society. Isabella Löwengrip is one mother who does this. Isabella is a well known person in Sweden and has over 1,5 million followers on her blog. Isabella blogs about her everyday life and how it’s to live alone with two kids. A recurring pattern on the comments posted to Isabella’s blog are comments that criticize her way of taking care of her kids. This type of criticism is called ”momshaming”.   This qualitative study analyzes how momshaming takes place on Isabella Löwengrip’s blog. The theoretical framework of the study is CDA and norms theory from a feminist perspective. The data analyzed are the comments posted to five selected posts from Isabella’s blog and we analyze them using the method CDA and seven analytical tools. The analytical tools helped us see what the readers reacted on and how momshaming are showed in comments.   The study identifies four different themes in the momshaming comments; irony, time, ”they are just kids” and comparative with himself (the ones posting the comments). The study shows that momshaming takes place when the reader thinks that Isabella is going against the norm for a ”good” mother. Momshaming shows in the blog as negative comments about how Isabella raises her children. The most common theme is that Isabella doesn't spend much time with her kids and that she doesn’t treat them like they are kids.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Isabella Löwengrips personliga varumärke framställs på hennes blogg. De forskningsfrågor som forskningen utgick ifrån var ”hur framställs Isabella Löwengrips personliga varumärke på hennes blogg?” samt ”Går det att utläsa några skillnader i hur Löwengrip porträtterat sitt personliga varumärke från starten fram tills idag? I sådant fall: vilka är dessa skillnader?”. Studien genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattades av teorier om identitet, self presentation samt personligt varumärke. Arbetet genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt, vilket mer specifikt utgjordes av en retorisk textanalys följt av en komparativ analys för att kunna besvara den andra frågeställningen. De resultat som framkom genom studien var bland annat att Löwengrip framställer sitt personliga varumärke i relation till sina andra varumärken, samt att hon har gett allt större utrymme till att skriva om sin karriär, något som hon inte gjorde vid bloggens start. Löwengrip framställer och underhåller främst sitt personliga varumärke med hjälp av ethosgrundade argument som bygger upp hennes trovärdighet, vilket verkar vara en av de viktigaste byggstenarna för ett lyckat personligt varumärke i bloggvärlden.

The aim of this case study is to understand the importance of human branding inInfluencer Marketing, (IM). The study will further be based on exploring andexamining the brand of a case study, Isabella Löwengrip. She has a broad audienceon social media and has been a role model for many for over a decade. Not only isIsabella an influencer, but she also represents her brand, Löwengrip invest. Herstrong appearance and unique marketing positioning efforts makes her aninteresting candidate to investigate within influencer marketing to better understandhow human brands are utilized in IM.

I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell &amp; Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.

The research conducted in The Bubble That Burst – Isabella Löwengrip’s Crisis Communication Through Blog Posts aims to answer how Isabella Löwengrip attempted to save both her and her companies images during a crisis in the fall of 2019. Benoit’s Image Repair Theory and Goffman’s Self-Presentation Theory were combined to create the framework of this study. The material studied were blog posts uploaded onto her personal blog that mainly concerned the crisis during the months of October and November 2019. To demonstrate how the crisis evolved, additional material was added from February 2020. A textual rhetorical analysis method was used to investigate how Löwengrip aimed to persuade the blog’s readers that both she and her companies are still trustworthy. The results showed that Löwengrip used several Image Repair as well as rhetorical strategies. Löwengrip also changed her self-presentation during the crisis. Furthermore, it demonstrates how aware she is about her image. Additionally, the personal character of the blog medium makes the crisis communication more emotionally based and relationship building than traditional Image Repair and crisis communication efforts.