Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ”en vanlig dag”, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer. Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat. Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt. När DN och SvD rapporterar om muslimer används överlag en neutral framställning, men ämnena som tas upp har ofta sin grund i konflikter. När tidningarna rapporterar om muslimska individer har man också en neutral framställning men när man rapporterar om en muslimsk organiserad grupp framställs de som farliga. Detta leder till att rapporteringen om muslimer ger en bild av att personer med muslimsk härkomst är konfliktinriktade. Vilket alltså vi menar leder till en negativ framställning av muslimer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008. Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare. Ett viktigt syfte med denna delstudie var att fånga in de verksamma journalisternas reflektioner över hur nyhetsvärderingen går till på de undersökta tidningarnas sportredaktioner vid skandaler och bragder. Utöver dessa två delstudier, som alltså är undersökningens empiriska del, har vi även gjort några nedslag i utländsk press för att få en bild av hur utländska medier rapporterade om de fyra undersökta idrottshändelserna. Undersökningens resultat visar att de undersökta tidningarna, förmedlade ett tydligt nationalistiskt budskap i sin rapportering om de fyra idrottshändelserna med uttalade starka åsikter i såväl krönikor som i artiklar. Vidare är ett resultat att de journalister som deltog som intervjupersoner inte har en samstämmig bild av hur de uppfattar och förhåller sig till nationalism som begrepp och företeelse. Undersökningens resultat visar också att intresset för de fyra aktuella idrottshändelserna förefaller ha varit låg i utlandet jämfört med hur dessa händelser uppmärksammades i svenska medier.

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress? Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler. För att analysera spelarbetygen har vi utgått från teorier om sensationalism inom medier av forskaren Marina Ghersetti och medieforskaren Knut Hellands teorier om symbiosen mellan idrott och medier. För att förstå sportjournalistens roll har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Våra resultat visar att spelarbetygen är ett sätt att förstärka intrycken från en match. En dålig match av landslaget förstärks av dåliga betyg och vice versa. Undersökningen visar att kvällstidningarna är mer benägna att sätta de allra lägsta och högsta betygen. Dessa betyg kan ses som sensationella. Spelarbetygen är en indikator på om det går bra för landslaget eller inte och även en indikator på pressens förväntningar på landslaget. Undersökningen visar också att förväntningarna från pressen är höga på det svenska landslaget.

In this study suicide reporting in the swedish evening- and morning papers was compared during a six month coverage. The purpose of this study was to see what similarities and differences that existed in the two different types of newspapers. The content of suicide reporting are important given that several studies show that suicide reporting can influence copycat suicides, where people who take part of the media content can be influenced to copy a reported suicide. A quantitative content analysis was used over six months of suicides articles in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The results showed that evening and the morning papers in many ways has similar suicide reporting, the differences that existed was that evening papers to a lesser extent than the morning papers reported on informative articles and evening papers has more articles about suicide events. Evening papers have more frequent articles about suicidal thoughts, and widely known persons attempted to commit suicide, than the morning papers. Both morning and evening newspapers have more cases of suicide where non-famous people were reported. Results from previous studies shows that newspapers report more frequently about suicide methods who are sensational and deviant than if the methods that are commonly used in real life. The picture is consistent with the results from this study, which the newspapers do not describe reality but portray it. Dagens Nyheter is a magazine who stand out in parts of the results. The newspaper has a lower suicide reporting and give suicidal content less space. When the paper touches the subject, it is usually to educate or provide information. Common to all the newspapers in the sample is that they usually monitor suicide by suicidal events.

Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.

No description available.

No description available.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit. Syftet med studien är att analysera vilka strategier som används i samband med denna kris samt hur detta återges i den svenska morgonpressen. I vårt tillvägagångssätt använder vi oss först av våra teoretiska utgångspunkter för att analysera BPs pressmeddelanden för att sedan följa upp detta med hjälp av textanalytiska begrepp där vi analyserar återgivningen i korresponderande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell & Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.