The aim with this study is to investigate how Swedish public service local radio uses information subsides in the form of press releases. In terms of which entrants gain entrance to the news feed, in which forms and in which subjects. Also we wanted to study how the journalist uses the content in the press releases. To do this we cooperated with the public service radio channel Sveriges radio P4 Kalmar. For 28 days, four weeks, we collected all incoming press releases to the newsroom of P4 Kalmar. All in all we got 1046 press releases sorted in four weekly periods. Out of each one of those periods we randomly selected 75 press releases to get our sample of units. We did a quantitative analysis by finding keywords in the units and then searched in the news rooms own editorial database and their news web. The result show that P4 Kalmar uses 7,3 percent of the press realeases that they are subsidised with. The press releases that becomes news are rarely changed in terms of for example angle.

Studien syftar till att undersöka pressmeddelandens tematiska och strategiskt formulerade karaktärsdrag som en del av extern kommunikation. Mer specifikt undersöks hur interna värderingar och organisationsideal reflekteras i pressmeddelanden som del av den strategiska externkommunikationen hos det statliga bolaget Swedavia. Tesen om att interna värderingar reflekteras externt leder till diskussioner om hur detta görs men också pressmeddelandenas natur och användning i andra medier. Den komplexa genren vilken pressmeddelanden tillhör öppnar för en mer kontextuell diskussion och överblick gällande just de fenomen som undersöks. Totalt har 221 pressmeddelanden publicerats under perioden 2010-2015 och undersöks genom innehållsanalyser för att kartlägga trender och tematiska drag och i syfte att karakterisera olika former av värdegrunders närvaro i pressmeddelandena. För att förstå genren pressmeddelanden och de strategiskt kommunikativa taktikerna kring dem intervjuas två nyckelpersoner på Swedavia, PR-chef och presschef. Resultaten visar att pressmeddelanden endast står för en del av hela den större informationsverksamheten med få tydliga kopplingar till värdegrunder. Värdegrunderna anses reflekteras mer implicit än tydligt igenkännande och tycks förekomma i hela verksamhetens vision snarare än i enskilda pressmeddelanden. Resultaten bidrar till en diskussion kring pressmeddelandenas kontext och hur tydlig värdegrund kan visa på både positiva och negativa aspekter. Pressmeddelande tycks följa tematiska trender som visar en tydlig ämneskoncentrering med återkommande ordval över åren. Sedan 2010 har antalet pressmeddelanden halverats och antalet pressmeddelanden tycks följa en generellt nedåtgående trend. Pressmeddelandena skapar en dokumentation av utvalda händelser, strategiskt formulerade och taktiskt placerade.

In this paper, a discourse analysis is performed according to Norman Fairclough's model, on the press releases that two Swedish municipalities sent out in 2023. The investigation is based on theories of knowledge management and how Ikujiro Nonaka believes that knowledge is created in an organization. The municipality's press releases are examined based on which of three established discourses they share information about themselves within: the municipality as a place, as an organization or as a political institution. The examination states that with discourse analysis it is possible to see patterns in the knowledge that is created in each organization which contributes to a particular type of information being sent out when the municipality talks about itself. In this examination, both of the municipalities in question are shown to have a preponderance towards sharing information about themselves from a political discourse, where political representatives rather than the civil service organization or the citizens are equated with "the municipality". This shows that there is reason to be vigilant about the knowledge that is created in public organizations so that it does not lose its democratic neutrality.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit. Syftet med studien är att analysera vilka strategier som används i samband med denna kris samt hur detta återges i den svenska morgonpressen. I vårt tillvägagångssätt använder vi oss först av våra teoretiska utgångspunkter för att analysera BPs pressmeddelanden för att sedan följa upp detta med hjälp av textanalytiska begrepp där vi analyserar återgivningen i korresponderande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.

Denna uppsats är en deskriptiv studie av Utbildningsdepartementets pressmeddelanden. Syftet med dessa pressmeddelanden är att kärnfullt, positivt och begripligt presentera regeringens politik på ett sätt som får journalister att vilja återpublicera nyheten. Jag har undersökt i vilken mån syftet uppnås genom att analysera hur Utbildningsdepartementet och regeringen framträder, hur politiska beslut och andra skeenden framställs samt hur denna information presenteras. Genom en undersökning av genomslag i nyhetsartiklar har jag tagit fram åtta stycken pressmeddelanden som sedan analyserats med en metod bestående av draganalys och systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar bland annat att skeenden över lag framställs som konkreta och dynamiska händelser, att regeringen framstår som aktivt påverkande och att pressmeddelandena ofta är begripliga och klarspråkliga. Resultaten visar dock även att vissa pressmeddelanden inte lyckas uppfylla det kommunikativa syftet för texttypen, att ingressen ofta avviker genom att vara väldigt specialiserad, samt att vaga och abstrakta referenter kan sänka begriplighet och nyhetsvärde.

I denna uppsats presenteras min analys av pressmeddelanden på statliga verk. Med hjälp av dels en kvantitativ, dels en kvalitativ analysmetod studeras ett utvalt antal pressmeddelanden från de statliga verkens respektive arkiv. Med i undersökningen finns: Trafikverket, Sjöfartsverket samt Tullverket. I den kvalitativa analysen undersöks kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen samt den interpersonella strukturen. Efter denna analys av texterna har jag kunnat se både likheter och skillnader texterna emellan samt de olika verken sinsemellan. Kontexten präglar texterna, och gör dem formella och informationseffektiva, och därmed också svårlästa. Texterna är alla övervägande högertunga och liknar varandra genom att följa ett slags mall för pressmeddelanden, men skiljer sig åt genom att ha sin egen nisch inom denna genre. Det går alltså att se på texterna i materialet att de kommer från ett specifikt verk, i och med att de har olika stilar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den klimataktivistiska organisationen Extinction Rebellion Sverige gestaltar klimatfrågan och på vilka sätt denna gestaltning ligger till grund för skapandet av en kollektiv identitet. Det har jag gjort genom att fokusera på organisationens pressmeddelanden som de publicerat på sin hemsida. Det blir relevant att studera pressmeddelanden då dessa kan ses som en slags intern och extern kommunikationskanal där Extinction Rebellion Sverige kan förmedla sina värderingar och åsikter. Jag analyserar mitt material utifrån gestaltningsteorin och teorier om nya sociala rörelser och kollektiv identitet. De huvudsakliga resultaten visar på en väldigt alarmistisk syn på klimatfrågan där stort ansvar läggs på svenska politiker. Samtidigt finner de stor tilltro till deras aktioner av civil olydnad. Den kollektiva identitet som ges uttryck för i pressmeddelandena grundar sig mycket i att ifrågasätta systemet och att medlemmar skriver under på den verklighetsbild som presenteras. / The study aims to examine how the climate activism-organization Extinction Rebellion Sweden frames climate change and how the framing plays a part of their collective identity. This is done by studying press releases published on their website. I find press releases relevant for this study since it is a way of both internal and external communication where Extinction Rebellion Sweden can mediate their values and opinions. The theory being used is framing theory as well and theories of new social movements and collective identity. The results show that they tend to frame climate change in an alarmistic way where a lot of the responsibility is put on Swedish politicians. At the same time, they express great faith in civil disobedience as action. The collective identity being expressed in the press releases is based in questioning the system and the fact that their members agrees on the reality being presented.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter. Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den. Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde. SD:s ramar stämmer tydligt överrens med vilka kriterier ett politiskt parti måste ha för att använda sig av anti-etablissemangsstrategin. / In the fall of 2010 during the election, the Swedish Democrats launched two election movies who got a enormous breakthrough in the media. They got over half a million views on Youtube in just a few days. This essay investigates what strategies that lays behind the breakthrough in the Swedish media. The inquiry tries to answer what description of reality that TV4 and the Swedish Democrats leaves in their press material concerning the launch of the Swedish Democrats two election movies and following effects. The essay analyses keywords in these movies, the frame of the situation and if the Swedish Democrats uses the anti-establishment strategy. It also discuss the problem formulation privilege, which means that the person who formulate the inquiry always own the right to interpret the inquiry. The conclusion of the essay is that the Swedish Democrats strategy during the launch of the election movies, was to expose and strengthen the distance between the Swedish Democrats and the establishment. As well as between other political parties and media. The Swedish Democrats formulate their own problem formulation using words as “mass migration” and “censorship”. With these two words they create their own frames that gives the Swedish Democrats the total interpret of the words. The frames that the Swedish Democrats are using, agrees with the criteria of what a political party must contain to use the anti-establishment strategy.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.