The aim of this thesis is to examine the information culture at Stockholm University library. The thesis examines how information culture affects information management and if the information culture is different within the organization. In order to investigate whether there are differences, two groups were studied: one consisting of four individuals in leading positions and one consisting of four employees. The thesis is based on a qualitative case-study method, where interviews and documents are used as a method to collect data and to gain a deeper understanding of respondent’s values, norms and behaviours towards information. Davenport & Prusak’s theoretical model An Ecological Model for Information Management  is used to study the organization as an ecosystem. The perspective on information management has been holistic, behaviour-oriented and human-centered. To gain knowledge about the information culture at Stockholm University library, Curry & Moore’s model The Evolution of Information Culture  has been used. The model consists of six components suggested necessary for information culture to flourish. The six components have been used as a theoretical framework and analytical tool to examine the information culture at Stockholm University library. The thesis identifies weaknesses in the information culture at Stockholm University library. Results in the thesis illustrates cultural differences between the two groups, regarding how information should be handled in the organization in relation to how it is actually managed in practice. These findings further show that information management in the organization is not as efficient as it could be. Stockholm University library has recently undergone a major reorganization and change of management, aspects which have been taken into consideration as they could have effect on the results. This is a two years master’s thesis in Library studies.

<p>När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.</p>

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.

Arbetet fokuserar runt framtidens informationshantering av underhållsmanualler för flygplan. Första delen av arbetet kommer bestå av skapandet av grundfunktioner för ett framtida gränssnitt. Det kommer ske i tre steg: grundfunktioner, tekniska aspekter och kognitiva aspekter. Först steget använder allmän kunskap inom flygbranschen för att ta fram de grundläggande funktionerna. Andra steget undersöker äldre försök till informationsprogram och deras gränssnitt. Deras för och nackdelar. Samtidigt tar det andra steget stöd av en erfaren ingenjör. Med hjälp av en ingenjör få fram en möjlig framtids bild och en förbättring för hur stommen för gränssnitt skall komma att se ut för att effektivisera underhållsarbetet. En av manualerna urskildes då ingenjören har arbetat mest med SRM. Ingenjören ger sitt stöd med information om varför pappersarbetet har stannat kvar i flygindustrin. Tredje steget bygger på forskning inom människor kognitiva förmågor att integrera med gränssnitt har använts för att förstärka stommen för framtagning av ett framtida gränssnitt. Efterforskning kommer endast beröra den civila flygindustrin och kommer ha ett fokus på underhållsarbetet. Det här är en efterforskning in i grundarbetet som krävs för att kunna skapa ett framtida gränssnitt för ett informationsprogram för flygplansindustrin, inte programmet då informationsprogrammen redan finns på marknaden. Hur vida dessa program skulle kunna direkt implementeras i flygbranschen ingår inte i det här arbetet. Resterande flygplansmanualer ska kunna integreras i programmet men kan behöva en djupare efterforskning innan implementation. Det beror på tidskrav som satts på arbetet. Det som har tagits fram under arbetet är ett förarbete för ett framtida gränssnitt som skulle fungerar för flygindustrin men uppfyller inte sin fulla potential. Det här beror på större del av allt pappersarbete som inte kan försvinna i nutid från flygbranschen. Det innebär att mer efterforskning behöver göras innan gränssnittet kan tas in i användning. Den viktigaste delen med arbetet är de möjligheter som finns med gränssnittet och dess sätt att modernisera informationshanteringen inom flygindustrin.

<p>En börsnotering och att bli ettbörsnoterat företag innebär en stor omställning för många företag. Företagen hamnar i offentlighetens ljus och granskas av många intressenter i dess omgivning.</p>

<p>Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.</p><p>Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.</p>

En börsnotering och att bli ettbörsnoterat företag innebär en stor omställning för många företag. Företagen hamnar i offentlighetens ljus och granskas av många intressenter i dess omgivning.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen. Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.

No description available.

The purpose of this study was to identify differences and similarities in information management amongst a group of elected representative county councillors' in Älvsborgs län. Ten qualitative semi-structured, in-depth interviews have been carried out with the chairmen and vice chairmen of five public health and medical service committees. They were asked about their environment, assignment, work roles, positions within the county council, and their performance level. Individual needs and characteristics have been observed. The study shows that there are more similarities than differences regarding the county councillors' management of information. They all have needs at three different levels; as private individuals, as individuals practising a profession, and as politicians. These levels both conflict and agree with each other. The study also shows that formalized/non-formalized oral sources play a dominant role in information management, which satisfy both cognitive and affective needs. Despite experience and practise of extracting the most relevant information from lengthy texts, the majority of them express a desire to have someone to help them select and systemize information. Increased computerization is also a requirement amongst the county councillors.