Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats. Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.

Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

Förskolans läroplan reviderades 2010 och de naturvetenskapliga ämnena, biologi, kemi och fysik skrevs då in som strävansmål. Dessa strävansmål ställer nya krav på ämneskompetens hos pedagogerna. Forskning visar att det råder bristande självförtroende samt en rädsla hos pedagoger att inte kunna förklara naturvetenskapliga begrepp och fenomen för barn. Dessa orsaker framhålls av forskarna som bidragande faktorer till att dessa strävansmål undviks av pedagogerna att arbeta med. Även tidsbrist lyfts som en bidragande orsak till att naturvetenskapliga ämnen exkluderas i verksamheten. En prototyp för en kemilåda skapades, vilken innehåller handledning och material för att genomföra experiment. Med Lilla kemilådan önskar vi underlätta arbetet mot läroplanens strävansmål ”enklare kemiska processer” för verksamma pedagoger. Två förskolor på Gotland har prövat och utvärderat produkten. Resultatet av utvärderingen visar på att en färdigställd kemilåda med allt material samlat på ett ställe, ökade arbetet med kemi på de två deltagande förskolorna.

<p>Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.</p><p>Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.</p>

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen. Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns. / <p>Inriktning NO</p>

En systematisk litteraturstudie har genomförts av forskning om de utmaningar grundskollärare ställs inför när de ska undervisa i naturorienterande ämnen (NO) och hur dessa utmaningar relaterar till lärarens kunskaper och förmågor. För att kunna analysera detta har teorin om pedagogisk ämneskunskap använts, på engelska Pedagogical Content Knowledge (PCK). Studien visar att PCK hos lärare i grundskolan, när det gäller undervisning av NO, generellt är låg och kan ses som en förklaring till att lärare upplever utmaningar med att undervisa i NO. För att öka lärarnas pedagogiska ämneskunskap (PCK) föreslår litteraturen bland annat införande av ett undersökande arbetssätt.

Forskning lyfter fram att elevers tidigare erfarenheter och vardagsspråk kan vara ett problem i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten från både PISA och TIMMS visar även att undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet bör ändras för att elever ska nå utveckling. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger gällande hur det undersökande arbetet vid laborativa moment kan användas för att utveckla naturvetenskaplig förståelse. För att uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt resultat som ska besvara kunskapsöversiktens frågeställningar: vad vill lärare enligt forskning uppnå med det laborativa arbetet och hur överensstämmer lärares generella mål med det som beskrivs i labbinstruktioner? och vilka faktorer enligt forskning påverkar elevers inlärningsprocess i arbetet med det undersökande arbetssättet vid laborativa moment? Resultaten i de vetenskapliga studierna visar att elever inte utvecklas av att de endast engageras i det undersökande arbetssättet. Däremot kan det undersökande arbetssättet i samband med laborativa moment ge positiva effekter om läraren exempelvis har kunskaper om elevers tidigare erfarenheter samt att lärare är konsekventa med att återkoppla sina syften och mål.

Undersökande arbetssätt, som internationellt kallas för Inquiry based sceince education och förkortas IBSE, är en arbetsmetod som det talas mycket om i undervisningssammanhang inom de naturorienterande ämnena och så även mina lärare under NOkursen i lärarutbildningen. Lärares direktiv är att undervisningen ska stimulera eleverna så att deras intresse och nyfikenhet väcks. Eleverna ska inom biologiundervisningen använda biologiska begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om elevers begreppsutveckling inom de naturorienterande ämnena. Mer specifik ska studien besvara frågan: Hur utvecklar elever begreppslig förståelse genom IBSE i biologiundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har jag systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om biologi och naturvetenskap. Resultatet visar tydligt att elever som arbetar utefter IBSE får arbeta med alla sina sinnen, vilket är positivt då nya kunskaper ska införskaffas. Vetenskapliga begrepp upplevs som abstrakta och svårbegripliga för eleverna, då begreppen kan ha varierande betydelser beroende på situationen de befinner sig i. Genom att använda sig av IBSE i undervisningen få eleverna fler varierade möjligheter att inta nya kunskaper inom biologi, vilket utvecklar deras begrepps förståelse.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning. Viktigt för ett fungerande skolbibliotek är personal hela dagen, gott om fräscha media och att det ges utrymme för olika funktioner i bibiblioteket. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs att de olika yrkeskategorierna samtalar med varandra och förstår varandras yrkesroller.</p> / <p>The purpose of this paper has been to study teachers´ and librarians´ perspectives of the role of the school library in education in secondary schools. The study is based upon interviews with teachers and librarians from two different schools. We are inspired by phenomenography but we use a descriptive method and the following four parts are described in our result: the use of the school library, investigative approaches, the role of the school library and its environment and the role of the librarian. The conclusions which are evident from our research suggest the library has a fundamental role in the heart of the school. The school library is a multi-functional service used to support school studies, independent work and promote and encourage the reading of fiction. Essential to making the school library function well is professional staff, inspiring new literature and sufficient space to allow such functions to operate without disturbing each other. To ensure co-operation functions optimally the two professions must work effectively together as one team, understanding each other’s roles fully.</p>