Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns. / <p>Inriktning NO</p>

A school for 400 pupils between age 6 and 12. The site is situated between Bredäng and Mälarhöjden in southern Stockholm. Bredäng and Mälarhöjden is two very different areas when it comes to building typology and socioeconomic status. The project aims to get people from both areas to meet. The project was developed from two different concepts:“The school in the center of the village”By organizing the school so that the ground floor becomes more public, and the classroom areas more private on a higher level, the facilities can be used after school hours. The school buildings are placed on the site so that two entry zones are created, one closer Bredäng and one closer to Mälarhöjden. The orientation of the buildings creates a protected schoolyard that is divided in one smaller and one bigger part. The smaller part can be used by the younger children while the bigger part, which also includes a small hill, can be explored by the elder children.“The life in the corridor”The corridor is often the forgotten space in the school. It’s poorly organized and shaped and serves merely as a communication route. A lot of the time in school is being spent in these spaces and therefore this concept aims to create more dynamic and including corridor spaces. The spaces were designed from four different personality types: introvert, extrovert, active and passive. These personality types were translated into form and function and then placed in the corridor spaces. / En skola för 400 elever från förskoleklass till årskurs 6. Tomten ligger mellan Bredäng och Mälarhöjden som är två områden med ganska olika karaktär. Längs Bredängsvägen går en osynlig gräns som delar områdena. Kan skolan fungera som en samlingsplats där människor från båda områden kan mötas?Konceptet om skolan som samlingsplats har format projektet både vad gäller organisering av program, placering på tomten och gestaltning av de olika volymerna. Programmet har delats upp så att det skapas en offentlig bottenvåning samt två mer privata våningar med hemvister. Huvudbyggnaden binds samman av det centrala samlande rummet som också fungerar som den stora matsalen. I direkt anslutning till detta ligger bibliotek, kreativa ämnen och specialsalar som alla kan användas även kvällstid. Idrottssalen ligger i en separat volym med nära anslutning till grönområden och ängar. Placeringen av idrottssalen och det centrala samlande rummet är placerade efter en riktning och skapar två entrézoner till platsen, en mot Mälarhöjden och en mot Bredäng. En central gång på skolgården följer riktningen och delar upp skolgården i en mindre för förskoleklassen och en större för övriga årskurser. För att förstärka läsbarheten av de olika delarna av skolan har alla offentliga delar ett tunnvalvstak. Entrévåningen är också något indragen och bildar en sockel på vilken hemvistvåningarna landat.Det andra konceptet jag arbetat med handlar om de rum som vanligtvis är bortglömda mellanrum/kommunikationsytor i skolmiljön men där en stor del av skollivet utspelar sig. Jag har strävat efter att ge dessa rum en medveten utformning som motverkar det monotona uttrycket korridoren ofta har. Utifrån fyra personlighetstyper: extrovert, introvert, aktiv och passiv har jag utvecklat element i korridoren så att det ska finnas en plats för alla. Elementen och korridoren kan på så sätt också fungera som en lärandemiljö. Korridoren blir också en mer aktiv miljö medan basrummen blir en mer fokuserad miljö.

I dagens samhälle är skolan en plats där elever får chansen att lära sig, trivas och växa som individer. Samtidigt är bristande motivation bland studenter ett ökande fenomen. I det här projektet har jag utformat en skola som syftar till att hjälpa och motivera eleverna. För att ta itu med detta har jag kombinerat traditionell undervisning i klassrum med unika inomhus- och utomhusupplevelser. Skolan är utformad för att engagera studenter i både skolarbete och fritidsaktiviteter genom att erbjuda olika typer av läromiljöer för att uppmuntra mindre motiverade studenter och erbjuda en skola som skiljer sig från skolan som vi traditionellt sätt länge trott varit den bästa.  Därför har jag utformat utrymmen utanför klassrummet som kan ge förutsättningar för ett annorlunda och mer varierat lärande. Jag har skapat en övergång från ett inomhusbaserat, teoretiskt lärande till en utomhusbaserad, praktisk och mer aktiv undervisning. Med detta vill jag samtidigt skapa en relation till naturen och väcka nyfikenhet, men också skapa förutsättningar för ett utomhusbaserad lärande. / In today's society, school is a place where students get the chance to learn, thrive and grow as individuals. At the same time lack of motivation among students is an increasing phenomenon. In this project I have designed a school that aims to aid and motivate struggling students. In order to tackle this issue I have combined traditional teaching in classrooms with unique indoor and outdoor experiences. The school is designed to engage students in both school work and extracurricular activities by providing different and diverse learning enviroments to encourage less motivated students and provide a school that differs from the school that we traditionally believe to be the most productive. With this in mind, I have designed areas outside of the classroom that can serve as alternative teaching spaces, in order to provide improved conditions for diverse and more varied learning. I have created a transition from indoor-based, theoretical learning to an outdoor-based, practical and more active way of teaching. I want to create a relationship with the outdoors and spark curiousity, and also provide exceptional conditions for outdoor-based learning.

Room to discover One day I found a new part of the schoolyard,it changed everything.There were swings there and behind they stretched a big green meadow that ended with a rough surface with ben- ches where old men sat.I was 7 years old and it is one of my strongest memoriesfrom my rst school. A room that lay right next to where I used to be, which I dared discover. My project is about different spaces / environments that are possible to discover through the curiosity that children have. With the help of dispersed volumes that are interconnected, spaces and courtyards are also enjoyed. The location is on the border between Mälarhöjden and Bredäng. An area between townhouses and high-rise buil- dings. The project consists of smaller volumes that are connected merged into larger volumes, considering the surrounding buildings, it becomes as an intermediary. Architectural elements such as protruding volumes, columns, rounded stairwells, glass dome and channelglass- walls are recurring in the project. / Rum att upptäcka En dag hittade jag en ny del av skolgården,den förändrade allt.Det fanns gungor där och bakom de sträckte sig en stor grön äng som avslutades med en grusig yta med bänkar där fullgubbarna satt.Jag var 7 år och det är ett av mina starkaste minnen från min första skola som jag gick på. Ett rum som låg precis intill där jag brukade vara, som jag anade och tillslut vågade upptäcka. Mitt projekt handlar om olika rum/miljöer som är möjligaatt upptäcka genom ny kenheten som barn har. Medhjälp av utspridda volymer som kopplas samman blidas också mellanrum, innergårdar/utegård. Platsen ligger på gränsen mellan Mälarhöjden och Bredäng. En yta mellan radhus och höghus. Projektet består utav mindre volymer som kopplas samman till större volymer, med tanke på kringliggande bebyggelse blir det som ett mellanting. Arkitektoniska element som utskjutande volymer, pelare, rundade trapphus, glaskupoler och betongglasväggar är återkommande i projektet.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i åk F-6 ger elever möjlighet attutveckla sin matematiska begreppsförståelse. Kvalitativa intervjuer har genomförtsmed två förskoleklasslärare, en 1 – 3-lärare och två 4 – 6-lärare, där data sedan bearbetats, analyserats och kategoriserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatetvisar att variation av arbetssätt och konkretisering av matematiska begrepp användsför att eleverna ska befästa begrepp. Teori och praktik länkas samman och flera olika,konkretiserande verktyg exemplifieras i studien. Den matematiska terminologin används av vissa lärare tillsammans med vardagsbegrepp. Resultatet visar dock att dettainte gäller samtliga lärare då andra anser att den matematiska terminologin hör samman med begreppsförståelse och är så pass viktig att introducera tidigt att de enbarttillämpar den.

No description available.

I projektet att rita en F- 6 skola i Mälarängen utgick jag från den teoretiska kursen vi började med att studera. Den teori jag studerade handlade om gåturer som metod samt barnetsperspektiv i arkitektur. I den teoretiska kursen fanns ett avsnitt som berättade om att barn har en viss preferens för naturmiljöer. Jag tog fasta på detta och det fick bli en ingång i projektet. En befintlig koja på platsen inspirerade till gestaltningen. Jag undersökte i modell och försökte få en viss rytm av pelare och valv. Pelarna och valven upprepades i sekvenser. Jag undersökte även i modell möjligheten till ljusinsläpp och byggnaden fick sekvenser av genomsiktliga rum. Tanken i gestaltningen var att undersöka och försöka inspireras av upplevelsen av att gå en promenad under träden och få en upplevelse av ljus i form av en glänta. Gläntan blev ljusslitsarna där ljuset följer tiden över dagen. Byggnaden fick en cirkulärform då tanken var att ljuset skulle vandra genom byggnade likt ett solur. Förskoleklassen fick en placering på den tryggaste delen av skolgården. Förskoleklass till och med årskurs 3 har hemvisterna på entreplan. Årskurs 3 till årskur 6 har hemvister på plan 2. Mellan varje hemvist ligger ett genomsiktligt rum som kan användas till ateljé eller undervisning i annan form. Entreér ligger på båda sidor av byggnaden i anslutning till gång och cykelvägar samt till bilväg. Taket är ett parktak som har ett stort värde som mötesplats och för att främja den biologiska mångfalden. Det har även en stor kapacitet att klara av stora regnmängder och fördröjer dagvatten. Det har även betydelse för inomhusklimatet då det kyler av inomhusluften vid varmt väder och har en viss isolerande effekt vid kyla. Förhoppningsvis inspirerar projektet med den rikliga naturmiljön till lärande kring denna.Jag hoppas att det bidrar till att stimulera barnens fantasi med föränderlighet som i sin tur uppmuntrar till lek och lärande. / This project was to draw an Elementary school in Mälarängen.The starting point for me was in the theory. We started the projekt with studying a theory. I studied “ gåturer” observation tours as a method and the childsperspective in architecture. In the theoretical studies there was a conclution that children rather played  in natural environments. This conclusion became an aspect of the projekt. There was a hut at site, built by children. The hut was an inspiration to the design of the projekt. I used the modell as a method to analyse how to place colums and vaults in the building. There was a repetition of the vault in sekvenses. The light is let in through sekvenses of rooms with glass on both sides. I tested the opportunity to have the light shifting in the building throughout the day.  The light was given the possibility to shift like a sundial. I tested to put the vaults i the direction of the movement. I wanted to give an experience of a walk underneath the trees in the forest and with sekvenses of glades. The class of the F to year three have their classrooms on the groundfloor. The older students have their classrooms om the next floorplan. The classrooms for the younger students are on the safer part of the schoolyard. There are entrys on both sides off the building. The entrys are connected to the foot and bikepath, and also to the road where children arrives at mornings. The roof of the building is a greenroof. The greenroof has possibilities as a park. There are many advantages with a greenroof one of them are the contribution to biological diversity. Another advantage is the possibility of slowing down the storm water. The weather goes towards more intensive rain and sun periods due to the globalwarmingprocess. The green roof have also some effect on the indoor climat. The roof give a more comfortable indoor climat, it cools down if its hot weather, and it isolate on cold days. I hope my suggestion to school building inspires the children to learn about naturalinvironments and biodiversity. Hopfully the project contributes to stimulate the imagination and that the fluctuations in naturalinvironments encourages the children to play and learn through playing.

Kandidatarbete inom Arkitektur innefattande en skola från årskurs F-6 i Mälarängen i Stockholm. Huvudentrèn leder till ett trapphus i glas med två byggnadskroppas på var sida innehållandes hemvister. På tomten finns ytterligare två byggnader, en innehållandes matsal och idrott, och den andra de kreativa ämnena. Gemensams med alla byggnaderna är att de är uppbyggda av KL-trä som gett mått till ett återkommande system. Byggnaderna förhåller sig även till varadra storleksmässigt, där mat/idrott är hälften så stor som huvudbyggnaden, och de keativa ämnenas byggnad är lika bred som entrèn/trapphuset där de dessutom ligger i rak linje från varandra. Projektet har också genomförst genom att försöka använda så få dörrar som möjligt, med en öppnare planlösning och en rundgång vilket gör att skolan skiljer sig från traditionella korridorer och klassrum. / Bachelor's degree project in Architecture of an elementary school in Mälarängen in Stockholm. The main entrance is leading to a staircase in glass with a building on each side of it, containing classrooms. The site has two more buildings, one containing a food hall and sports hall, and the other all the creative courses. They are all built with cross laminated timber which have given the dimensions to a recurring system. The buildings also relate to eachother size wise. The food/sports building is half the size of the main building, and the creative course building is as wide as the staircase in the main building, which also are facing eachother. The project has been created through using as few doors as possible, which has given an open plan and a smooth way of moving around, which also makes the school differ from traditional corridors and classrooms.