Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F–6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen. Verksamhetsteorin hjälper oss att se på hur lärare respektive skolledning kommunicerar på olika nivåer i organisationen. Resultatet av studien visar att lärare och skolledning till stora delar har samma mål med implementeringen, men att deras uppfattning om vad som styr användandet av den digitala tekniken i undervisningen skiljer sig åt. Lärarna fokuserar på kommunikationen med eleverna och de ser den digitala tekniken som lärresurser medan skolledningen fokuserar mera på den fysiska tillgången till utrustningen och lärarnas behov av fortbildning för att öka möjligheterna att hantera denna.    En nedskriven plan för implementeringen av digital teknik i undervisningen saknas på den aktuella skolan. Därför har de inte tillgång till det verktyg planen skulle kunna utgöra för att tillsammans kunna driva implementeringen med gemensamma krafter. De diskuterar därigenom inte tillsammans hur de ska arbeta med denna process, utan de diskussioner som förekommer sker i mindre grupper.

The purpose with this study is to examine school-leaders’, school-librarians’ and teachers’ expectations and aims for their school-libraries at two different schools in the city of Växjö. The study is based on these five questions:· How do school-leaders, school-librarians and teachers think about learning?· What function does the school-library have?· What roles do school-leaders, school-librarians and teachers have in the school-library?· How do school-leaders, school-librarians and teachers experience the co-operation in the school-library?· How would school-leaders, school-librarians and teachers wish that the co-operation should be?To be able to answer these questions I have done thirteen qualitative interviews and studied literature relevant to the subject. Three different theories are used as a theoretical framework; the traditional perspective, individual constructivism and social constructivism. I have also been inspired by Brigitte Kühne’s and Louise Limberg’s theories about school-libraries. The result of this study shows that it is very important that every personal-group in the school is aware of the function of school-libraries and the different role school-leaders, school-librarians and teachers play in the school-library. It is also significant that the different personal-groups frequently discuss and reflect about their beliefs and thoughts of how learning can be accomplished. One of the most essential aims for the school-library is to work with students. Another important task is to teach information literacy to the students. / Uppsatsnivå: D

Min första tanke när vi skulle göra skola var att jag ville skapa en rolig skola med en spännande miljö, som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Jag hade en ambition om att fylla skolan med roliga detaljer att upptäcka. I löpet av projektet har jag försökt föreställa mig hur byggnaden skulle upplevas av ett barn. Både på tomten och intill finns en hel del fin natur. Särskilt tyckte jag om en kulle på tomten, där jag kunde föreställa mig att man som barn skulle vilja klättra upp och leka. Jag valde därför att bygga på andra sidan av tomten. Parkeringsplatser och leveranser lade jag nära vägen, så skolgården vänder mot den lugnare sidan. Gränsen mot skogen är mindre tydlig, eftersom det är en bra plats att leka, och kan kanske fungera som en fortsättning av skolgården. et symbolska “kunskapens träd” blev en bärande ide i gestaltningen. Iden kom först i det centrala trapphuset, där en stor pelare format som ett träd bär upp en glaskupol längst upp. Jag ville gärna ha en huvudentre, eftersom det kändes som ett grepp som skulle verka samlande för skolan identitet. Trädet representerar det organiska, naturen, kunskapen och att växa. Annars försökte jag använda ganska enkla former, som cirklar och rektanglar. Cirkeln får symbolisera helhet och jämvikt medan det fyrkantiga och raka uttrycker rationalitet och tydlighet. I själva verket kan trädet beskrivas som en syntes av dessa två - det organiska kan beskrivas med geometriska former, och innehåller både raka och svängda element. Detta kommer kanske allra tydligast fram i hemvisterna, där en rad raka pelare står i kontrast till en slingrande tegelvägg. / My ambition in this project has been to make an exciting and inspiraing school, filled with interesting detail to discover. Throughout the project, I tried imagining how a child would experience the building.  There is a lot of nice nature at Mälarängen. I particularily liked a small hill on the lot. Therefore, I decided to place the building on the other side.  The symbolic "Tree of Knowledge" became a central idea in the process. Starting with the cetral staircase, where a large pillar shaped like a tree holds up a large glass cupola in the ceiling, the concept spread to the rest of the building as well. I wanted a main entry, as I fealt it would create a sense of toghetherness within the school.  The tree represents the the organic, nature, knowledge and growth. Other than that, I decided to try to stick to simple shapes like the circle and straight lines/squares. The circle symbolises wholeness and equality, while the straight lines express rationality and clarity.

Programmet för skolan är baserat kring en enad volym med en sammanhängande form där dagsljusinsläpp mot ett centralt rum gör interiören öppen och luftig. Byggnaden har fyra våningar, inklusive markplan, samt ett källarutrymme för byggnadens teknikrum. På entréplan finns många av skolans servicerum och administration samt träslöjdsal och idrottssal. Första och översta våning inhuser hemvister för årskurs F till 6. Bibliotek, musiksal och bildsal är placerade på byggnadens översta våning. Ambitionen för skolan är att ge elever och personal en skola med en större närvaro i stadsmiljön. Med ett öppet program och en stor trappgång uppmot årskurs F till 6 blir entrén en viktig upplevelse av byggnaden. Exteriören ansluter till den befintliga Anders Franzéns park som färdigställdes 2014. En omläggning och breddning av Kanalvägen tillgodoser parkering och leveransyta för trafik till och från skolan. Interiören menar upphöja entrén i byggnaden med hjäp av en öppen foajé/ allrumsyta och en visuell koppling till skolans övre, tre plan. Skolans huvudtrapp har en funktion som en flak gradäng och menas kunna utnytjas som en plats för elever att mötas i och umgås vid. Ljus släpps in genom stora fasadpartier av glas till klassrum, hemvister och allrum. De centrala korridorerna genom byggnaden har, utöver skenljus, en långsträckt takslits som ger dagljus till centrumrummen och gradängen Hållbarheten i byggnaden kommer ur dess flexibla program. Genom att frångå behov av bärande interiöra väggar är planen i hög grad förändringsbar. Då läroprogrammen är samlade på de två mellersta våningsplanen kan de pedagogiska rummen ändras utan att påverka serviceytor eller övervåningen/atriumet. Byggnaden har en total yta på 5800 kvm vilket har tillgodosett ett större bibliotek, en foaje med allrum, gradängtrappen och en större idrottsal. Framförallt Idrottssalen är en yta som skulle kunna hållas öppen utanför skoltid och användas av både elever samt boende i närområdet. / The school program is based around a single volume with a coherent form where daylight openings towards a central space makes the interior open and airy. The building has four floors, including ground plan, as well as a basement space for servicerooms. On the ground floor lies the school’s service rooms and administration, as well as a carpentryhall and sports hall. First and second floors house homes for year 0 to 6. Library, music hall and artsrooms are located on the top floor of the building. The ambition for the school is to give students and staff a school with a greater presence in the urban environment. With an open programs and a big staircase up to grade 0  to 6 makes the entrance an important experience of the building. The exterior joins the existing Anders Franzéns park which was completed in 2014. A reorganization and broadening of Kanalvägen provides parking and delivery space for traffic to and from school. The interior means raising the entrance to the building with the help of an open foyer/ entrence room and a visual connection to the school’s top three levels. The school’s main staircase has a function as a flak stand and is meant to be used as a place for pupils to meet and hang out. Light is emitted through large facade portions of glass to classrooms, student abode and family rooms. The central corridors through the building has, in addition to lighting, an elongate roof slit that gives daylight to the central space and stand. The durability of the building comes from its flexible program. By depriving the need for bearing interior walls, the plan is largely changeable. As the learning programs are compiled on the two middle floors, the educational rooms can be changed without affecting the service areas or the upstairs/atrium. The building has a total area of 5800 sqm, which has accommodated a larger library, a foyer with entrence room, stand-staircase and a larger sports hall. Especially the sports hall is an area which could be open outside school hours and used by both students and residents in the surrounding area.