Room to discover One day I found a new part of the schoolyard,it changed everything.There were swings there and behind they stretched a big green meadow that ended with a rough surface with ben- ches where old men sat.I was 7 years old and it is one of my strongest memoriesfrom my rst school. A room that lay right next to where I used to be, which I dared discover. My project is about different spaces / environments that are possible to discover through the curiosity that children have. With the help of dispersed volumes that are interconnected, spaces and courtyards are also enjoyed. The location is on the border between Mälarhöjden and Bredäng. An area between townhouses and high-rise buil- dings. The project consists of smaller volumes that are connected merged into larger volumes, considering the surrounding buildings, it becomes as an intermediary. Architectural elements such as protruding volumes, columns, rounded stairwells, glass dome and channelglass- walls are recurring in the project. / Rum att upptäcka En dag hittade jag en ny del av skolgården,den förändrade allt.Det fanns gungor där och bakom de sträckte sig en stor grön äng som avslutades med en grusig yta med bänkar där fullgubbarna satt.Jag var 7 år och det är ett av mina starkaste minnen från min första skola som jag gick på. Ett rum som låg precis intill där jag brukade vara, som jag anade och tillslut vågade upptäcka. Mitt projekt handlar om olika rum/miljöer som är möjligaatt upptäcka genom ny kenheten som barn har. Medhjälp av utspridda volymer som kopplas samman blidas också mellanrum, innergårdar/utegård. Platsen ligger på gränsen mellan Mälarhöjden och Bredäng. En yta mellan radhus och höghus. Projektet består utav mindre volymer som kopplas samman till större volymer, med tanke på kringliggande bebyggelse blir det som ett mellanting. Arkitektoniska element som utskjutande volymer, pelare, rundade trapphus, glaskupoler och betongglasväggar är återkommande i projektet.

Platsen för tomten är i Mälaräng, mellan Bredäng och Mälarhöjden. Bredäng och Mälarhöjden är områden som har stora skillnader när det gäller bl.a. befolkningstäthet och medianinkomst.   En av projektets huvudtankar är att skolan ska kopplas närmare staden och staden närmare skolan. Detta genom att sätta skolan i ett sammanhang både i staden och i närområdet. Skolan öppnar upp sig mot tre riktningar med entréer. En som riktar sig mot Bredäng, (samt närliggande Slättens gård, skogsområde och park). Den andra riktar sig mot Mälarhöjden (Samt närliggande rekreationsslinga). Den tredje riktar sig mot Västertorp. (Slättgårdsvägen samt närliggande bostadskvarteret Gulddragaren). Detta ska bidra till en sammankoppling av områdena och en mötesplats för att gynna social hållbarhet i området.   Skolgården har varit en viktig del i projektet. Skolan har en lugn skolgård, en för lek och idrott och en mer representativ gård. Den lugna gården är i den norra delen av tomten, mot denna gård är alla klassrum och arbetsrum riktade för att utnyttja norrljuset och ge en fokuserad miljö med en lugn utsikt. Gården för lek och idrott består av en kulle, samt en idrottshall som skolbyggnaden omfamnar. Omfamningen av kullen skapar en intressant och lekfull rumslighet samtidigt som det underlättar för markbearbetningen då stora höjdskillnader minimeras och schaktarbete kan besparas. Vidare kopplar gården till del av berget, slättens gård och den allmänna parken. På sikt är tanken att Slättens gård skulle kunna bli en del av skolan med en verksamhet som t.ex. 4H-gård för skolan och allmänheten. Detta skulle även skapa en tydligare koppling mellan skolan och parken. Den representativa gården ansluter till Slättgårdsvägen och kopplar sig på allén längst vägen. Dessutom talar byggnaden till bostadsområdet Gulddragaren då entrén för denna gård är placerad så den hamnar mittemot bostadskvarterets entré. Denna representativa gård är stenbelagd och har anslutning till busshållplatsen och blir en plats för mer offentliga möten. En del av denna gård används som leveransyta. Byggnadens del som ansluter till leveransytan består av funktioner som kräver tunga eller frekventa leveranser så som kök och slöjd.   I korthet är byggnadens södra del 1-2 våningar och består av kök, matsal (dubbel takhöjd) och slöjd. Byggnadens östra del är 3 våningar och består av hemvister. Åk 1-2 på entréplan, åk 3-4 på våning 1 och åk 5-6 på våning 2.   Byggnadens västra del är 2-3 våningar och har förskolan på entréplanet, personal och administration på våning 1 (personalrum har dubbel takhöjd) och plats för installationer på våning 3.   Byggnadens mittendel är allyta, ”vinterträdgård” och trapphus. Som är ett mellanting mellan utomhus- och inomhusmiljö. Alla mer offentliga och ”kreativa” rum har en koppling ut mot mittendelen, vilket möjliggör att man kan gå ut oh jobba från slöjdsalen eller flyta ut till mittenrummet från matsalen. Musiksalen är belägen mittemot matsalen och när dessa flyttas ut bildas det en situation då de som sitter och äter kan se på de som uppträder och spelar musik. Runt kl 13 skiner även solen på de som spelar. Rummet och dess kopplingar ger en större möjlighet till användning av allmänhet, även kvällstid (gäller även idrottssal). Rummet som kan ses som ”kreativt och poetiskt” har en spänning mellan sig och idrottssalen som är mer ”fysisk och kroppsligt”.     Rörelsen från staden och till hemvisten innefattar en rörelse som växlar mellan konkav och konvex samt mellan utblickar och siktlinjer mot grönska utomhus och natur och grönska i byggnaden. För utformningen har tanken om att successivt gå från en mer offentlig och extrovert plats till en mer fokuserad och introvert plats. Hemvistens första del innefattar bl.a. kapprum och allrum och kan fungera bra för grupparbeten och mer sociala aktiviteter. Där möts två årskurser. I mittendelen kan man sitta i lite mindre grupper och ha andra typer av samtal och arbete. I tredje delen finns grupprum och klassrum med fönster ut mot den lugna gården. Här kan fokuserat arbete utföras och man möts klassvis eller i mindre grupper. I hemvisten finns även ett extra tillagt vilrum för 2-3 personer (tillagt efter samtal med personer med bl.a. epilepsi, ADHD och social fobi). Detta tillägg ger plats för återhämtning och lugn i en skolmiljö som idag ofta är mycket extrovert utformade. Vilrummet är i nära anslutning till personalens arbetsrum. Grupprummen är placerade mellan klassrummen för en optimera möjlighet till användning. När grupprummen inte används kan skjutdörrar öppnas och rummet blir då en del av allrummet samt skapar ett ljusinsläpp som går genom hela hemvisten.   De tre entréerna skapar siktlinjer genom mittenrummen då utomhusmiljön runt byggnaden blir synlig. Mittenrummets radie och fasadens radie skapar tillsammans en mellanrumsyta i olika storlekar. En ”inverterad” tunn del av byggnaden som får en mycket speciell rumslighet med utomhusmiljö på ena sidan och mittenrummets miljö på andra sidan. Dessa utrymmen är vindfång på entréplanet och bibliotek och bildsal på våning 1 och 2. Den mindre av denna rumstyp (ovanför representativa entrén) är läsyta till biblioteket och utställningsyta till bildsalen. Här kan t.ex. teckningar mm visas upp för staden.   Taket har en ”lätt” karaktär och vilar på byggnaden. Fästpunkten är förskjuten en bit från takets kant och ger en känsla av att taket fortsätter bortom byggnaden. Och håltakningen i taket får en starkare karraktär. (liknande Lewerents fönster som ”klistrats” på utsidan av öppningen)   Konstruktivt har byggnadens västra och östra del två linjer som är bärande och den södra delen en linje i mitten som är bärande. Takets tyngd leds till de punkter där två bärande väggar möts. / The location is Mälaräng, Stockholm, Sweden. It is located between Bredäng and Mälarhöjden, areas with significant differences in population density and median income.   One of the main ideas is to make the school and the city work in “symbiosis”. This is done by putting the school in a context both in the city and the more local area. The school opens up towards three directions with three entrances. One aims towards Bredäng, (and the nearby “Slättens gård” as well as the forest and the public park). The other aims towards Mälarhöjden (and the nearby recreation trail). The third aims towards Västertorp, (and Slättgårdsvägen and the nearby residential area “Gulddragaren”). This will contribute to the interconnection of the three different areas and the school will work as a meeting place to promote social sustainability.   The schoolyard has been an important part of the project. The school consists of three types of schoolyards. The first is peaceful for relaxed activities, the second is active for play and sports and the third is a more representative schoolyard. The peaceful yard is in the northern side of the building. All classrooms and workspaces face this yard. This is to utilize the northern light and provide a focused environment with a calm and peaceful view. The yard for play and sport consists of a hill and a sports hall that the school building embraces. The embrace of the hill creates an interesting and playful spatiality, while at the same time facilitating the soil tillage. Large height differences are minimized and shaft work can be saved. Furthermore, the active yard adjacent to the mountain, “Slättens gård” and the public park. In the long term, the idea is that “Slättens gård” could become part of the school with an activity such as 4H farm for the school and the public. This would also create a better connection between the schoolyard and the public park. The representative yard connects to the street Slättgårdsvägen and the avenue along the road. Also the residential area Gulddragaren is taken in account. This is shown in the built form from the entrance that is located so it ends up opposite to the entrance of the residential block. This representative yard is stone-paved, has a connection to the bus stop and becomes a place for more public meetings. Part of this yard is used as a delivery area. The part of the building that connects to the delivery area consists of functions that require heavy or frequent deliveries such as kitchen and craft.   Briefly the southern part of the building is 1-2 floors and consists of kitchen, dining room (double ceiling height) and crafts. The eastern part of the building is 3 floors and consists of the main space for the classes and consists of classrooms and group rooms.   The building's western part is 2-3 floors with pre-school at ground floor, staff and administration on floor 1 (the common room for the stuff has double ceiling height). Floor 3 has space for installations.   The centre of the building is a shared space, stairwell and "winter garden". This place has an environment that's between outdoor and indoor. All the more public and creative rooms have a connection out to this centre space. This allows for example the handicraft hall to spread and use the centre space. Also the dining room can spread out and take use of the winter garden. The music hall is located opposite to the dining room. When the dining room extends out to the winter garden a situation is created when those who sit and eat can enjoy those who perform and play music. Around noon the sun shines on those who play. The direct links between the centre space and the rooms for creative subjects create an opportunity for public use, even at night (this also applies to the sports hall). The centre space can be seen as "creative and poetic", with a tension to the sports hall which is more "physical".   The movement from the city to the main rooms for the classes varies between concave and convex and include views to outdoor greenery as well as greenery of the winter garden. For the design, the idea is to gradually move from a more public and extroverted space to a more focused and introverted space. The domicile's first part includes cloakroom and a shared space, suitable for group work and more social activities. In the middle section one can sit in small groups and have other types of conversation and work. In the third part there are group rooms and classrooms with windows facing the calm and peaceful courtyard. Here, focused work can be performed. In the domicile there is also a room for 2-3 persons added (this after conversations with people with epilepsy, ADHD and social phobia). This room provides space for rest and recovery in a school environment that today often is very extrovertly designed. The room is in close proximity to the staff's office. The group rooms are placed between the classrooms for an optimized opportunity for use. When the group rooms are not used, sliding doors can be opened and the room becomes part of the shared space and creates a light inlet that let natural light to go through the entire width of the building.   The gap between the radius of the centre space and the radius of the facade create spaces in different sizes. This places gets a very special space with an outdoor environment on one side and the winter garden on the other side. These rooms work as wind catch on the ground floor and library and art room on floor 1 and 2. The smaller of this type of space (above representative entrance) work as reading room and exhibition space. Here can drawings etc. be presented to the city.   The glass roof has a "light" character and rests upon the building. The attachment point is offset a bit from the edge of the roof to give a feeling that the glass roof continues beyond the edge. It gets a character similar to the windows by Lewerentz that are "pasted" on the outside of the opening.   Constructively, the building's western and eastern part has two lines that are load-bearing and the southern part one line in the middle that is load-bearing. The weight of the roof is led to the points where two load-bearing walls meet.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.