Mälarängsskolan      - skolverksamhet som tar dig till nya höjder  Huvudtanken med mitt projekt är att utnyttja taken för att få mer skolgårdsyta. Under studieresan i Stockholm fick jag uppfattningen att skolgården inte prioriteras, ofta är den mindre än den bör vara. Ett exempel är Lugnetsskola i Hammarbysjöstad, eleverna från två skolor delar på en skolgård som är mycket mindre än de föreskrivna 12 kvm/ barn. På Lugnetsskola leder detta till kompromisser, som att utnyttja en ekskog som inte tillhör skolan, och mycket krångel med elevernas scheman.     På Lugnetsskola har arkitekterna försökt utöka skolgårdsytan genom att anlägga en liten skolgård på taket. Detta är något jag valt att utveckla på min skola. Jag har interagerat skolgården på taket med skolgården på marken, så att de flyter samman till en skolgård. För att uppnå detta har hag jobbat med nivåskillnader. Exempelvis är delar av skolan nedgrävda, ungefär en halvmeter, för att låta skolgården på taket närma sig marknivån utan att kompromissa med takhöjden inne i skolan. Taket är ett biotoptak där barnen får leka bland växterna. Det finns även ett gångstråk som binder samman mina två byggnader med varandra och med skolgården på marken. Gångstråket är gjort av olika långa betongblock som avlutas på samma sätt som fasaden.  I min skola ligger hemvisterna för årskurs 1-4 i en egen del av byggnaden. Årskurs 5 och 6 har sina hemvistet på andra våningen och förskoleverksamheten ligger i en egen byggnad.   Hållbarhet Eftersom min skola är delvis nedgrävd på vissa ställen har jag valt att bygga den i betong.  Jämfört med exempelvis trä är betong inte ett miljövänligt material. För att minska miljöpåverkan har jag därför försökt att använda mig av så mycket trä jag ändå kunnat. Fasaden och delar av väggbeklädnaden interiört är exempelvis av trä.    Då min skola utnyttjar taket till skolgård tänker jag att det går att bygga ut skolan i framtiden utan att det skulle inkräkta på elevernas behov av skolgårdsyta. Detta gör att skolan kan växa och utvecklas vid behov. Skolan behöver då inte rivas eller kräva mer markyta än den har i dagsläget. Taket på min skola är även ett biotoptak där växter och insekter lever, på så sätt bidrar skolan till att främja den biologiska mångfalden i området. / My main goal with this project was to utilize the roof in order to get a bigger schoolyard. During our field trip in Stockholm, where we visited a number of schools to gather inspiration, I got the impression that the schoolyard is not always a priority. For an example it is often much smaller than the prescribed 12kvm/ child.    One school that we visited, Lugnets’ school in Hammarbysjöstad, has problems with its schoolyard because it is just to small. This has lead to compromises such as utilizing a oak forest nearby, which has caused a lot of wear on the forest.    In order to acquire more outdoor space for the pupils, the architects behind Lugnets’ school have created a playground on one of the roofs. This inspired me and I decided to develop this idea at my school. Mälarängs’ school has a schoolyard on the majority of its roof. This rooftop garden is integrated with the schoolyard on the ground to create a cohesive schoolyard. In order to do this I have worked with different levels. Parts of my school is buried, at most half a meter, in the ground. Sustainability  Since my school is partly buried in the ground I decided to use concrete. Compared to other materials, such as wood, concrete isn’t particularly sustainable. In order to reduce my building’s environmental impact I use wood as cladding and also in some parts of the interior.

Skolan på Mälarängen är en grundskola på en tomt i Mälarhöjden, söder om Stockholm. Tomten präglas av en trafikerad väg som tar upp trafik från den intilliggande E4an, av naturmarker med äng och skog samt omkringliggande höjder och en kulle på tomten. Skolans volymer skärmar av skolan från vägen och menar till att skapa en skolgård som blir intim då den ramas in av skolbyggnaden och de omkringliggande höjderna.   Skolan syftar till att vara en marknära byggnad som grundar sig på sin plats och tillåter elever och lärare att röra sig mellan byggnadens alla program utan att behöva ta på sig skorna. Skolbyggnaden delar upp skolgården i olika rum som anpassas efter årskursernas olika behov. När skolans program landat på tomten skapas ett samlande rum mellan dem. Det samlande rummet är skolans hjärta och har armar som sträcker sig ut mot sin omgivning och blir en kommunikation mellan skolans alla rum samt en koppling mellan byggnad och skolgård. / The School at Mälarängen is an elementary school  at a site called Mälarängen, in Mälarhöjden, a suburb south of Stockholm. The site is characterized by a road that leads the traffic from the freeway(E4an) up in Mälarhöjden, by uncultivated land with forest and a meadow and by surrounding heights and a small hill in the middle of the site. The school volumes screens of the school from the road and mean to create a schoolyard that is intimate due to being framed by the school building and the surrounding hills.   The school aims to be a ground-based building that cooperates with its location and allows students and teachers to move between the building's all programs without having to put on their shoes. The school building divides the schoolyard into different rooms adapted to the different needs of the students. When the school's programs landed on the site, a collective space is created between them. This gathering room is the heart of the school and has arms that extend out to the surroundings of the school and become a communication between the school's different functions and a link between the building and the schoolyard.

Skogsbrynet är en grundskola som ligger i området Mälarängen mellan Mälarhöjden och Bredäng. Runt tomten ligger Slättgårdsskogen och Slättgårdsvägen. Skogen har bevarats på en stor del av skolgården och skogen har även varit en inspirationskälla till formgivningen av skolbyggnaden. Skolan är konstruerad av massivträ i delarna som vetter mot Slättgårdsvägen och ett pelar-balksystem inspirerat av skogen på sidan som vetter mot slättgårdsskogen.  Detta ger en glasfasad mot skogen och skolgården och en fasad som smälter in i stadsmiljön mot Slättgårdsvägen. Det ger även en variation av öppna och mer stängda rum som gör att undervisningsmiljön kan varieras efter behov. Pelarsystemet har inspirerats av träd och skapar en känsla av att vara uppe bland trädkronorna på första våningen och på bottenvåningen har skiljeväggarna mellan grupprumen inspirerats av träkojor för att skapa en skolmiljö inspirerad av den lek som skogen kan locka fram. Skolans idrottshall ligger friliggande på skolgården och dess tak utgör en del av skolgården. / ”Skogsbrynet” is a primary school located in Mälarängen, right between Mälarhöjden and Bredäng. The lot is surrounded part by the forest Slättgårdsskogen and the local road Slättgårdsvägen.The school is constructed with a woodframe system complimented by walls of solid wood. The wooden frame system faces the school yard to give a transparent facade that is inspired by the nearby forest.The massive wooden walls face the mainroad and makes the school blend into the suburban setting. This also allows the rooms in the school to vary between transparent and more closed of which give a variation to the educational environments. The nearby forest has been conserved as a part of the school yard and the inspiration that it gives has found its way into the building. The pillar structure gives he upper floor a feeling of beeing high up in the tree tops. The ground floor i slightly darker and some elements have been inspired of huts and tree houses.

Skolan är en plats som vi alla kan relatera till och som ständigt är i ropet. Begrepp såsom lärande och miljö diskuteras flitigt och ges stort utrymme i den politiska och mediala debatten. Under lång tid har forskning bedrivits kring vad som dikterar en god skolmiljö där de senaste rapporterna visar att elevernas skolprestationer och välmående är starkt knutet till elevernas förståelse för sitt sammanhang. Vägledande för projektet har således varit att skapa en skola med en tydlig funktionsuppdelning som samtidigt förenar elever och lärare. Då platsen ligger mitt emellan mälarhöjden och bredäng, två områden med olika socio-ekonomisk standard, har förhoppningen varit att knyta skolan samman. För att lyckas med detta och för att åstadkomma en god skolmiljö har tre bregrepp fått verka vägledande i gestaltningen och utformandet av skolan; AXLAR/SIKTLINJER - För att ge eleverna en ökad förståelse för sitt sammanhang har jag valt att låta två siktlinjer få skära genom byggnaden likt ett kors. Dessa verkar som korridorer, gemensamhetsytor, som underlättar förflyttningen inom skolan och som ger skolan en tydlig riktning.  FUNKTION - De korsande axlarna på entréplanet skapar fyra angränsande zoner som alla fyller olika funktioner. På så vis vilar skolans aktiviteter mot de korsande axlarna vilket skapar en tydlig funktionsuppdelning och ger en tydlig läsbarhet för eleverna. MITTPUNKT - Där de två axlarna möts har skolmatsalen placerats för att öppna upp. Här är förhoppningen att möten ska uppstå under dagen då eleverna rör sig mellan olika aktiviteter. Då matsalen inte verkar som lunchmatsal är idén att ytan ska verka som ett gemensamt allrum där eleverna kan mötas för att studera och umgås. / The school is a place that we can all relate to and is constantly up for debate. Concepts like learning and environment are constantly discussed and given a lot of space in the political and the medial debate. For a long time, research has been conducted around what dictates a good school environment where recent reports show that students school achievements and well-being are strongly linked to the students understanding of their context.    The project has therefore been to create a school with a clear division of functions that simultaneously unites students and teachers. Since the location is between Mälarängen and Bredäng, two areas of different socioeconomic standards, the hope has been to tie the school together. In order to succeed in this and to achieve a good school environment, three concepts have been given guidance in the design of the school;      AXLAR / SIKTLINJER - In order to give students a better understanding of their context, I have chosen to allow two lines of vision to cut through the building like a cross. These act as corridors, common areas, which facilitate the movement within the school and give the school a clear direction.   FUNCTION - The crossing axes on the entrance level create four adjacent zones, each of which fulfills different functions. In this way, the school's activities lie against the crossing axes, creating a clear division of functions and giving clear readability to the students.      THE CENTER - Where the two axes meet, the school´s lunch hall has been placed to open up. Here is the hope that meetings will arise during the day when students move between different activities. When the lunch room does not work as such, the idea is that the surface should act as a common space where students can meet to study and/or socialize.

Arbetet har gått ut på att skapa en F-6 skola för drygt 400 elever. Platsen mellan Mälarhöjden och Bredäng är under utveckling och tomten i detta projekt har från kommunalt håll redan avsatts till en ny skola. Utvecklingen i området och skolan i synnerhet har en viktig uppgift att binda ihop stadsdelar av markant olika karaktär och socioekonomisk ställning hos de boende. Grunden till skolans utformning i detta projekt har varit en studie i lärmiljöer för elever med koncentrationssvårigheter. Tanken har varit att hitta goda arkitektoniska egenskaper i dessa elevers krav på den byggda skolmiljön, som också kan vara till nytta för övriga elever utan denna diagnos. Dessa elevers behov kan kategoriseras som visuella, auditiva, somatosensoriska och sociala. Bredden av krav som ställs på miljön har gjort att varje detalj i skapandet av skolan har påverkats i större eller mindre omfattning. Resultatet har blivit en skola som förhoppnings fungerar bättre och främjar lärandet hos alla elever. / The primary focus of this project was to create an F-6 school for 400+ students. The location between Mälarhöjden and Bredäng is under development, and the plot used in this project has allready been put aside for a new school. The development in the area and the school in particular has an important task of tying together districts of distinctly different character and socioeconomic status among the residents. The starting point for the school’s design has been a study in learning environments for students with concentration difficulties. The idea has been to find good architectural features in these pupils’ requirements for the built school environment, which may also benefit other students without this diagnosis. These students’ needs can be categorized as visual, auditory, somatosocial and social. The breadth of environmental demands has made every detail in the creation of the school affected to a greater or lesser extent. The result is a school that, in my opinion, better promotes the learning for all students.

Min första tanke när vi skulle göra skola var att jag ville skapa en rolig skola med en spännande miljö, som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Jag hade en ambition om att fylla skolan med roliga detaljer att upptäcka. I löpet av projektet har jag försökt föreställa mig hur byggnaden skulle upplevas av ett barn. Både på tomten och intill finns en hel del fin natur. Särskilt tyckte jag om en kulle på tomten, där jag kunde föreställa mig att man som barn skulle vilja klättra upp och leka. Jag valde därför att bygga på andra sidan av tomten. Parkeringsplatser och leveranser lade jag nära vägen, så skolgården vänder mot den lugnare sidan. Gränsen mot skogen är mindre tydlig, eftersom det är en bra plats att leka, och kan kanske fungera som en fortsättning av skolgården. et symbolska “kunskapens träd” blev en bärande ide i gestaltningen. Iden kom först i det centrala trapphuset, där en stor pelare format som ett träd bär upp en glaskupol längst upp. Jag ville gärna ha en huvudentre, eftersom det kändes som ett grepp som skulle verka samlande för skolan identitet. Trädet representerar det organiska, naturen, kunskapen och att växa. Annars försökte jag använda ganska enkla former, som cirklar och rektanglar. Cirkeln får symbolisera helhet och jämvikt medan det fyrkantiga och raka uttrycker rationalitet och tydlighet. I själva verket kan trädet beskrivas som en syntes av dessa två - det organiska kan beskrivas med geometriska former, och innehåller både raka och svängda element. Detta kommer kanske allra tydligast fram i hemvisterna, där en rad raka pelare står i kontrast till en slingrande tegelvägg. / My ambition in this project has been to make an exciting and inspiraing school, filled with interesting detail to discover. Throughout the project, I tried imagining how a child would experience the building.  There is a lot of nice nature at Mälarängen. I particularily liked a small hill on the lot. Therefore, I decided to place the building on the other side.  The symbolic "Tree of Knowledge" became a central idea in the process. Starting with the cetral staircase, where a large pillar shaped like a tree holds up a large glass cupola in the ceiling, the concept spread to the rest of the building as well. I wanted a main entry, as I fealt it would create a sense of toghetherness within the school.  The tree represents the the organic, nature, knowledge and growth. Other than that, I decided to try to stick to simple shapes like the circle and straight lines/squares. The circle symbolises wholeness and equality, while the straight lines express rationality and clarity.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.

This is a project on the topic of living and working and it consists of two parts. The first is a research thesis analyzing the development of the atelier typology from the 1860s until today. The second part is a proposal for a new architectural typology, that combines spaces for dwelling with those of production and labor. The project is set in Stockholm. My study shows a gradual loss of the concept of the atelier as a combined/multifaceted typology. Throughout the years studied, the place to produce has gradually separated itself from both the space of dwelling and the place of consumption. My interest lies in speculating on bringing them together again, in my proposal for a new architectural typology; the ’super villa garage’. To briefly conclude, I here identify the atelier as a place of convergence between cultural production and domestic life. A space that blurs the line between the two spheres and challenges the division of dwelling and labor. As a typology that shifts the boundaries between the private, the communal, and the public I believe that it has the potential to generate new ways of living and working, as well as give new possibilities for interaction and integration with local contexts.