Syftet med studien är att undersöka hur några röster på Flashback forum problematiserar mångkulturalitet i segregerade skolor i förhållande till skolval. Tidigare forskning visar att föräldrar med svensk bakgrund undviker mångkulturella och stigmatiserade bostadsområden, när det kommer till val av skola för deras barn. Detta till följd av den negativa uppfattning föräldrarna har om invandrarbarn. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med hjälp av målstyrt urval. Forskningsdeltagarna bestod av Flashbackmedlemmar som uttryckte sig kritiskt mot mångkulturella skolor och invandrarbarn. Studiens empiriska material hämtades från olika trådar på det digitala diskussionsforumet Flashback forum. För att tolka studiens resultat användes teorier om stigma och figurationen etablerade-outsiders. Resultatet presenteras genom kvalitativ innehållsanalys som tillvägagångssätt, där Flashback inläggen har analyserats utifrån ett manifest och latent förhållningssätt. Slutsatser som antagits är att Flashbackmedlemmar uttrycker en oro över att ha deras barn i en etnisk blandad skola med för många invandrarbarn. Detta med anledningen att de anser att invandrarbarn utgör ett hot mot de svenska barnens psykiska samt fysiska hälsa och skolgång, där främst barn från ett icke-europeiskt ursprung pekas ut som de farliga eller kriminella. / The purpose of the study was to investigate how some voices on Flashback forum problematise multiculturalism in segregated schools in relation to school selection. Previous research indicates that parents from Swedish background avoid multicultural and stigmatized residential areas, when it comes to school selection for their children. This being a result of the negative perception parents have of immigrant children. The study was conducted based on a qualitative research strategy with the help of a goal-oriented selection. The research participants consisted of Flashback members who were selected for being critical of multicultural schools and immigrant children. This study’s empirical material was taken from various thread on the digital discussion forum, Flashback forum.This study’s results were interpreted through the theories of stigma and the figuration of established-outsiders. The results are presented through qualitive content analysis, where the Flashback members posts have been analysed through a manifest and latent approach. The conclusions drawn were that the Flashback members have expressed concern about having their children in an ethnically mixed school with too many immigrant children. This is because they believe that immigrant children pose a threat to Swedish children's mental and physical health as well as their education. Where children of non-European origin are primarily singled out as dangerous or criminal.

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. / Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.