I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv. Materialet i uppsatsen är till stor del intervjubaserad där vi har intervjuat Stefan Arvidsson festivalgeneral på Skogsröjet, Mårten Hafström kulturutvecklingschef för Finspångskommun och Thorbjörn Svan journalist och informationsstrateg på utvecklingskontoret inom Hultsfredskommun. När intervjuerna var klara jämfördes resultatet från intervjuerna med de tidningsartiklar som funnits kring respektive festival. Resultatet blev att en festival har en väldigt stor betydelse för de två kommunerna som Skogsröjet och Hultsfredsfestivalen ägt rum på. Samarbetet mellan bägge dessa festivaler och kommunerna har inte varit optimalt men försök har genomförts att stärka samarbetet. Slutsatsen är att ett samarbete mellan kommunen och en festival kan vara avgörande för en festivals existens. Festivaler bidrar till så mycket mer än bara musik, det ger bland annat en ort möjligheten att visa upp sig och bidrar till näringslivet. I Hultsfredsfestivalens fall så kom majoriteten av kommunens stöd under slutskedet av festivalens existens då de insåg hur pass betydelsefull festivalen var för dem. Idag hyllas festivalen i Hultsfred och man försöker bevara upplevelsen av festivalen. I Skogsröjets fall så återstår arbete att genomföra för att stärka samarbetet till kommunen, men ett intresse finns att göra mer än att bara vara ett ekonomiskt stöd. Vår förhoppning är med denna uppsats att belysa hur pass viktigt samarbetet är mellan kommun och festival. Ett bra samarbete kan vara avgörande i en festivals existens, men även media kan ha en betydande roll då de bidrar med berättelser kring festivaler i medieformer.

Universiẗat, Diss., 2005--Stuttgart.

No description available.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken? Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968? Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod? Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar? Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt? Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden? För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet. Med ökningen av studerande så är en logisk förklaring att det även ökade antalet studiecirklar kopplade till ABF-Sandviken. Fördelningen mellan de olika könens val av studieämnen skiftar även under tidsperioden 1939-1968. Det börjar med ett överslag åt det manliga könet för att sedan under 1950- och 1960-talet göra en växling mot ett mer jämställt sökande. Dessa resultat har en grund i folkbildningsreformen år 1947 samt en jämställdhetsdebatt som blossade upp på 1950-talet. Folkbildningsreformen gjorde det möjligt att lättare få bidrag för studiecirklar och det gjorde en ökning in på 1950-talet och toppar på 1960-talet möjliga. Sedan med att fler kvinnor tog sig från den fasta positionen i hemmet och deltog mer i samhället blev deltagandet mellan könen mer jämställt. Studiecirkelämnen var påverkade av händelser i samtiden. Till exempel diskuterades andra världskriget och på en mer lokalnivå hur kommunen fungerade, och vart skulle man vända sig?

Diss. Univ. Duisburg-Essen, 2008.

Ung Företagsamhet (UF) erbjuder ungdomar i gymnasiet möjligheten att testa på hur det är att driva ett företag under ett års tid. Enligt en enkätundersökning, som utfördes på studenter från Linköpings Universitet och på olika gymnasieskolor, framkom det att den största försäljningen av UF-produkter sker på fysiska marknadsplatser. Enkäten visade även att det fanns ett intresse för en extern e-marknadsplats där UF-företag kan utöka sin försäljning. I det här projektet har Xpanda utvecklats för att möta detta behov med fokus på att försöka skapa en webbapplikation som har hög användbarhet för UF-företag och är lättnavigerad för alla användare. För att uppnå dessa kriterier togs det fram vetenskapliga källor som låg till grund för utformandet av webbapplikationen. Projektet arbetade efter de agila metoderna och var uppdelat i tre iterationer, även känt som sprintar. Efter varje sprint utvärderades resultatet av den dåvarande applikationen med hjälp av användartester. Testgruppernas åsikter samt kommentarer värderades och ledde till förändringar av applikationen för att främja frågeställningen. Prioriteringar behövde göras i utvecklandet, vilket diskuteras i rapporten. Slutsatsen av rapporten är att det är möjligt att utveckla en webbapplikation som upplevs som användbar och lättnavigerad av dess användare. / Ung Företagsamhet (UF) gives youths in high school the possibility to try what it is like to run a business for one year. According to a survey conducted on students at Linköping University and various high schools, it was clear that the majority of sales of UF-products takes place at physical marketplaces. The survey also concluded that there is an interest for an external e-marketplace where UF-companies can expand their sales. In this project, Xpanda has been developed to meet this need with focus on trying to create a web-based application with high usability for UF-companies and has high navigability for all users. In order to achieve these criteria, scientific references were gathered which lay the foundation for the development of the web application. The project worked according to agile methods and the project was divided into three iterations, also known as sprints. After each sprint, the results of the current application was evaluated through user tests. The test groups opinions and comments were evaluated and in some cases led to changes in the application to work towards answering the key questions of the report. Certain priorities had to be made during the development, which is discussed in the report. The conclusion of the report is that it is possible to develop a web application that is perceived as usable and navigable for its users.

Skolans utformning utvecklades genom tomtens form och förutsättningarna runtomkring. På den östra sidan brusar en kraftig trafikled och på den västra sidan öppnar den sig mot staden. Därmed rör sig byggnaderna längs platsens östra sida för att stänga ute bilarnas oljud och öppna upp skolgården mot Henriksdalshamnen och Anders Franzéns park. Anders Franzén var en marintekniker och amatörforskare som år 1956 upptäckte regalskeppet Vasa. Jag har döpt skolan efter Franzén för att knyta an till den intilliagnde parken och för att inspirera barnen att upptäcka världen. I den norra byggnaden finns årskurs tre till sex samt utrymmen för de estetiska ämnena. I den östra byggnaden finns förskola och årskurs ett och två samt matsal och terass på övervåningen. I tomtens södra del finns idrottshallen en bit bort från skolan för att göra det möjligt för allmänheten att använda den på kvällar och helger. Idottshallen är till hälften nedgrävd med skolgård på taket som man kan nå genom en större trappa eller hiss. Alla klasser har sin egen dörr för att skapa en trygghet när man kommer till skolan som innebär att man känner alla som man delar kapprum med och för att skapa en möjlighet för eleven att påverka den egna hemvisten. Skolgården verkar samlande för skolan som sträcker sig längs tomten och slingrar sig likt Anders Franzéns park. På skolgården finns bland annat en klättervägg, grönytor, basketkorg och gungor. Det finns även terasser utrustade med odlingsmöjligheter, bikupor och solceller tillgängliga för undervisning och övervakade lekar. Vid idrottshallen finns parkering för bilar och utrymmet för leveranser ligger i anslutning till matsalen i den mellersta byggnaden. Cykelparkeringar finns utspridda över hela tomten i närheten av entréer. / The school's design was developed through the shape of the site and the conditions surrounding it. On the east side there is a loud highway with a lot of traffic meanwhile the west side opens up towards the city. Thus, the buildings move along the eastern side of the site to shut out the noise of the cars and opens up towards Henriksdalshamnen and Anders Franzén's park. Anders Franzén was a marine technician and amateur researcher who discovered the regal ship Vasa in 1956. I have renamed the school after Franzén to connect with the neighboring park and to inspire the students to discover the world. In the northern building there are students in the third to sixth grade and spaces for the aesthetic subjects. In the eastern building there is a pre-school, first and second grade students as well as the dining room and the main terrace upstairs. In the southern part of the site there is a sports hall which is a bit further away from school in order to invite the public to use it during the evenings and weekends. The sports center is half buried with the schoolyard continuing up on the roof which can be reached by a larger staircase or an elevator inside the building. All classes have their own front door to create a sense of belonging when you come to school, which means that you know everyone who shares your coatroom and also to create an opportunity for the student to influence the classroom. The schoolyard gathers all of the pupils and stretches along the plot in a manner inspired by Anders Franzén's park. The schoolyard includes a climbing wall, green spaces, a basketball court and swings among else. There are also terraces equipped with growing facilities, hives and solar cells available for teaching and supervised games. At the sports hall there is parking for cars and the space for deliveries is located close to the dining hall in the middle building. Bicycle parking is spread throughout the plot near the entrances.

<p>Istraživanja su sprovedena na jedanaest genotipova &scaron;ećerne repe (Beta vulgaris ssp. vulgaris, L., označeni brojevima 1-11) koji su u poljskim uslovima ispoljili razlike u opservacionom testu nivoa tolerantnosti prema su&scaron;i (visoko, srednje i nisko tolerantni). U prvom delu eksperimenta biljke su gajene u polukontrolisanim uslovima, u stakleniku u supstratu koji je bio me&scaron;avina zemlje i peska. Biljke su svakodnevno zalivane tokom 90 dana, nakon čega je izazvan vodni deficit prestankom zalivanja, dok je kod kontrolnih biljaka zalivanje nastavljeno. Pet dana po prestanku zalivanja analizirani su parametri koji bi trebalo da ukažu na genotipske razlike u smislu tolerantnosti prema nedostatku vode. Utvrđen je sadržaj vode/suve materije u zemlji&scaron;tu i u biljnim tkivima (koren stablo i list). Lisna povr&scaron;ina i koncentracija pigmenata hloroplasta su ustanovljeni kod kontrolnih biljaka s ciljem utvrđivanja genotipskih specifičnosti. Osim toga, mereni su parametri fluorescencije hlorofila (F0, Fm, Fv, Fv/Fm i t1/2) kako bi se utvrdio efekat stresa izazvanog nedostatkom vode na inhibiciju transporta elektrona kroz PSII, i koncentracija slobodnog prolina, amino kiseline koja se nakuplja u uslovima stresa. U drugom delu eksperimenta ovi genotipovi su testirani u kontrolisanim, in vitro uslovima gajenja. Aksilarni izdanci su gajeni na podlozi za mikropropagaciju sa 0 (kontrola), 3 i 5% polietilen glikola (PEG 6000) pune četiri nedelje, a potom su vr&scaron;ene analize. Utvrđena je sveža masa izdanaka, sadržaj suve materije i koncentracija slobodnog prolina. U trećem delu eksperimenta upoređene su razlike u ekspresiji 13 kandidat-gena, koji su povezani sa reakcijom biljaka na uslove stresa, posebno su&scaron;e, u listovima biljaka gajenih u polukontrolisanim uslovima.<br />Biljke izložene stresu u polukontrolisanim uslovima gajenja su u proseku imale oko tri lista manje, za četiri procenta veći udeo suve materije i sedmostruko veći sadržaj prolina. Koncentracija prolina u listovima je bila vi&scaron;a u uslovima nedostatka vode u polukontrolisanim uslovima kod svih genotipova, a posebno kod nekih iz slabo tolerantne (2, 6) i visoko tolerantne (4) grupe.<br />U in vitro uslovima usled tretmanom PEG-om smanjila se ukupna suva masa i vi&scaron;e nego prepolovio broj aksilarnih izdanaka. PEG u koncentraciji od 3% je doveo do<br />povećanja ukupne sveže mase, a koncentracija prolina se povećala se porastom koncentracije PEG. Koncentracija prolina u uslovima stresa je kod oba eksperimenta bila značajno povećana u odnosu na kontrolu i to u in vitro uslovima &scaron;est puta, a u polukontrolisanim uslovima u stakleniku &scaron;esnaest puta u odnosu na odgovarajuće kontrole. Povećanje sadržaja prolina u biljkama gajenim u polukontrolisanim uslovima je bilo tri puta veće u odnosu na eksperiment sa PEG-om.<br />Koncentracija slobodnog prolina, kao jedan od potencijalnih parametara - pokazatelja tolerantnosti genotipova &scaron;ećerne repe prema su&scaron;i, je adekvatniji od ukupne suve mase. Rezultati su pokazali da je test u in vitro uslovima (posebno tretman 3% PEG-om) efikasiji za ocenu tolerantnosti prema su&scaron;i od eksperimenta u polukontrolisanim uslovima. Grupisanje genotipova prema nivou tolerisanja nedostatka vode na osnovu koncentracije prolina ustanovljene u ekperimentu in vitro dalo je isti rezultat kao i opservacioni test u poljskim uslovima.<br />Utvrđene su promene u ekspresiji kandidat-gena u uslovima su&scaron;e u odnosu na kontrolu, a ustanovljene su i razlike između genotipova. Jedan od analiziranih kandidat-gena može da posluži za dalji razvoj markera.<br />Ovi rezultati mogu da se primene u procesu oplemenjivanja &scaron;ećerne repe koje je usmereno na povećanje tolerantnosti prema ovom abiotičkom činiocu.</p>

Genom grafisk design har en visuell berättelse i tre delar skapats. Syftet med berättelsen är att påpeka hur verkliga konsekvenser av ”Fake News” är, öka medvetenhet och uppmana till diskussion om källkritik. / Through graphic design, a visual story in three parts has been created. The purpose of this story is to indicate how substantial the consequences of ”Fake News” are, raise awareness, and request you to be part of a discussion about source criticism.

Zugl.: Duisburg, Essen, Universiẗat, Diss., 2008.