Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken? Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968? Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod? Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar? Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt? Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden? För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet. Med ökningen av studerande så är en logisk förklaring att det även ökade antalet studiecirklar kopplade till ABF-Sandviken. Fördelningen mellan de olika könens val av studieämnen skiftar även under tidsperioden 1939-1968. Det börjar med ett överslag åt det manliga könet för att sedan under 1950- och 1960-talet göra en växling mot ett mer jämställt sökande. Dessa resultat har en grund i folkbildningsreformen år 1947 samt en jämställdhetsdebatt som blossade upp på 1950-talet. Folkbildningsreformen gjorde det möjligt att lättare få bidrag för studiecirklar och det gjorde en ökning in på 1950-talet och toppar på 1960-talet möjliga. Sedan med att fler kvinnor tog sig från den fasta positionen i hemmet och deltog mer i samhället blev deltagandet mellan könen mer jämställt. Studiecirkelämnen var påverkade av händelser i samtiden. Till exempel diskuterades andra världskriget och på en mer lokalnivå hur kommunen fungerade, och vart skulle man vända sig?

Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det. Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse. / <p>Historia</p>

The paper is a research of&quot;The Library project&quot;, a three-year collaboration project betweenArbetarnas Bildningsforbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges Författarförbund and public libraries at 14 places in Sweden.The goal of the project is to find new forms for collaboration between libraries, authors and organisations for adult eduacation under the motto &quot;two branches of the same education tree&quot;.The purpose of this research is to make a close description of the project and also look at the goals anf purposes of the different actors in the project. The main thought is that the different goals and purposes have caused at least some of the problems in the project.