This project is an investigation of how the increased use of mobile devices and virtual media informs the pedagogy of higher education and how we can promote interaction across institutional and discipline boundaries.  Through research of how students learn, the conditions and dynamics that best allows them to absorb knowledge, I have concretized a plan of action for KTH that informs practice, leadership and the physical environment. Communication in Education Creates Innovation: The Innovation Center. / Detta projekt är en undersökning av hur den ökade användningen av mobila enheter och virtuella medier informerar pedagogik i de högre utbildningarna samt hur vi kan främja samarbete mellan institutionella och över disciplinära gränser. Genom forskning om hur studenter lär sig, den dynamik och under vilka förutsättningar som bäst tillåter studenter att ta till sig kunskap, har jag konkretiserat en handlingsplan för KTH som informerar praktik, ledarskap och den fysiska miljön.

Reklamfilmer till förmån för välgörande ändamål är ett välkänt fenomen. Som publik möts vi dagligen av filmklipp föreställande svältande barn, hus i spillror, krig, naturkatastrofer och annat elände. Frågan är; Hur mycket av detta tar vi egentligen till oss? Det är högst intressant att undersöka hur olika vi som mottagare upplever den här sortens marknadsföring. En del av oss snyftar medlidande medan andra fnyser och muttrar något i stil med "spel för gallerierna". Begreppet "spel för gallerierna" kan liknas vid en föreställning tillägnat de sämsta åskådarplatserna. Åskådarna på första parkett kan höra hur sufflören viskar fram replikerna som skådespelarna har glömt. Åskådarplatserna längst bak i salongen är lättare att lura då hörseln såväl som synen är försvagad. Medan första parkett himlar med ögonen åt sprickorna i kulisserna sitter åskådarna längst bak och jublar. Ovanstående fenomen skulle även kunna appliceras på åskådandet av en reklamfilm; en del åskådare observerar sprickorna i kulisserna och andra gör det inte.  Min analys är baserad på hur vi som mottagare reagerar på två av UNICEF:s reklamfilmer. Till grund för mitt ämnesval ligger främst intresset av att lyfta fram känslorna som den här sortens marknadsföring väcker hos sina mottagare. Jag är även intresserad av att undersöka hur reklamfilmerna påverkar alternativt inte påverkar mottagarnas inställning till organisationen. En återkommande fråga är; ”Leder filmerna till någon utmärkande handling?”.

After the fire accident, KTH school of architecture is no longer in its best performance. The school indeed need an extension. However, through out this thesis project, I attempt to take one step further. It is not only to construct a functional school, but reconsider the meaning of architectural education. I am interested in three aspects, which all of them has being driving forces to this project. Firstly, I was interested in memory of the old architecture school in Stockholm, which was accommodated in a 19th centry wooden building. It was old and small, but students loved it. One’s memory of certain places would shape his thinking and values as an architect. Therefore, my design attempts to bring back such a memory by study some of the details in the old building and bring them back into the new extension with a twist. Secondly, in terms of working method I am very much resisted to ‘Graphic Architecture’, models always come together with rending images. They are offered to read side by side. The rending images are not trying to present the final products but also used as a development tool. Overall this project was developed from the inside towards the outside. The aim was to make an ordinary building with some thoughtful touches.

“In the life of man, the house thrusts aside contingencies, its councils of continuity are unceasing.” (Gaston Bachelard, 1957) More than 20 cities have more than 10 millions inhabitants nowadays, and in the past few years, people have spent more time in residences (Hesam Kamalipour, 2020) finding the method to optimize the daylight without compromising spatial characteristics and human well-being is a task for architects and engineers. The importance of daylight in creating meaning and experience is not only an application to increase the indoor environment quality, but also a design message from architects.How can daylight in architecture be assessed for a "spatial fluidity" in domestic spaces is an important issue in human society. This thesis contains the investigation following visual-physical theory (M Madsen, 2007) of light-zone(s) as a tool to facilitate the analysis about the daylight conditions of the space and visual- perception of light parameters (Anders Liljefors). The investigation follows the case of Row House in Sumiyoshi by Tadao Ando which only addresses a patio in the middle and two small windows in each room that avoid humans being affected by the view from the outdoor environment. The comparative analyze in this research is an attempt to contemplate qualitative result with observation and calculation as an reference in relation to subjection perception and emotional response for architectural design process.

Arkitekturskolan idag är stängd och avvisande med skola och offentliga program bakom låsta dörrar. I detta projekt har jag utgått ifrån frågeställningen om vad som skulle hända om man öppnar upp skolan och fyller bottenvåningen som idag är P-hus med offentliga program? Vår framtida yrkesroll är i de flesta fall väldigt relaterad till samhället och den omgivning vi lever i. Därför är det lätt att undra varför skolan är så stängd och snarare stärker den ibland lite trista syn som allmänheten har på vår yrkeskår.Med en öppnare skola skulle vi verka närmare debatten och förhoppningsvis få visa upp våra idéer för en större publik och kanske även få chans att träna på att förklara för, och bemöta kritik från människor som inte tittar på ritningar dagarna i ända.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare än döljer och som bjuder in istället för att stänga till.

Abstract This report is a part of the project Pre-study on a proactive and integrative cycling strategy for KTH. A survey about the travel habits of KTH students to and from campus was done in collaboration with Nils Brown, employee at the SEED-institution at KTH. The results from the survey are presented in this report. The main focus is cycling, reasons for why students don’t ride a bike to campus, and what actions can be made to promote more students to use bicycles as their primary transport. The purpose of the project is to find out what actions can be taken for more students to ride a bicycle to campus. The results from the survey shows that public transport is the most common transport among students both during winter and summer. About 17 percent of the surveyed students ride a bicycle to campus during summer, while 6 percent do it during the winter. Further analysis of the answers from the survey have been made to find out if there’s any connection between the travel habits and the distance from where the students live to campus. Also, to find out if the habits have got any connection to where the students lived before commenced studies at KTH. An investigation has also been made about what different actors like Stockholms Stad, Akademiska Hus and Trafikverket are doing to encourage cycling. A short literature study has been made to gather complementary information about cycling. Some information has also been gathered from scientific articles about research on what actions have been taken to increase cycling in other cities. From the survey the conclusion that better options for showering/changing rooms on campus, better mindset towards cycling together with more and safer cycle paths to campus was made. The scientific articles used for the the report also explains that good infrastructure for cycling is important to encourage it, but it’s a combination of several different factors that makes cycling more appealing. / Sammanfattning Den här rapporten är en del av projektet Pre-study on a proactive and integrative cycling strategy for KTH. En enkätundersökning om KTH studenters resvanor till- och från KTH Campus har gjorts som en del av projektet i samarbete med Nils Brown, som jobbar på SEED-institutionen på KTH. I rapporten presenteras resultaten från en enkät om studenters resvanor till och från KTH Campus på Valhallavägen. Fokus ligger på cykling, varför studenterna inte cyklar till campus, samt vad som kan göras för att studenterna ska cykla mer till campus. Syftet är att ta reda på vad som kan göras för att fler studenter skulle välja att cykla till KTH. Resultatet av enkätundersökningen visar att kollektivtrafik är det vanligaste färdmedlet för studenter både under vinter- och sommarhalvåret. Cirka 17 procent av de tillfrågade studenterna uppgav att de cyklar till campus under sommarhalvåret och cirka 6 procent gör det under vinterhalvåret. Ytterligare analyser av svaren från enkäten har gjorts för att se om det finns samband mellan cyklande och hur långt studenter bor från KTH, samt beroende på var de svarande bott innan de började studera på KTH. En undersökning har också gjorts för att se vad olika aktörer som Stockholms Stad, Akademiska hus och Trafikverket gör för att främja cyklande. En kort litteraturstudie har gjorts för att hämta kompletterande information om cykling. Viss information har hämtats från vetenskapliga artiklar om forskning som gjorts på vad för slags åtgärder som ökat cykling i olika städer. Från enkäten drogs slutsatsen att KTH-studenter skulle kunna tänka sig att cykla mer till campus om det fanns bättre dusch- och ombytesmöjligheter på campus, bättre inställning till cyklande, samt fler och säkrare cykelvägar till campus. De vetenskapliga artiklarna som tas upp i uppsatsen visar på att en god cykelinfrastruktur är viktigt för att främja cykling, men att det också är en kombination av många olika faktorer som avgör hur attraktivt det är att cykla.

Kvarteret Domherren består idag, våren 2012, av en ruin, en byggarbetsplats, ett garage och en arkitektskola. Detta projektet handlar om en omprogrammering av kvarteret till studentboende och kontor. Om att öppna upp byggnaden mot sin omgivning och att få människor att mötas.

Uppsatsen undersöker attityder och erfarenheter av jämställdhet kopplat till kön bland kvinno-identifierade studenter inom en teknisk utbildning. Genom kvalitativ intervjumetod och en tematisk analysmetod visar intervjudeltagarna på en manligt dominerad kultur i form av språk och praktiker samt mönster av homosocialt beteende. Grundat i organisationsteori och teori kring heterosocialitet visar studien på olika strategier och förhållningssätt som tjejer på utbildningen kan ta sig an i form av heterosocialt beteende, tystnad, anpassning men även bejakande av kvinnliga sammanslutningar, motstånd och ifrågasättningar. Erfarenheterna som uppsatsen grundar sig på visar även på mönster av olika normer kopplat till kön som studenterna möter och därmed måste förhålla sig till. Utifrån socialpsykologins teorier om begreppen roll och identitet belyser uppsatsens analys hur olika rollinträdesprocesser möjliggörs eller begränsas beroende på de rådande normerna. Uppsatsens resultat visar hur jämställdhetsarbete har potential för förändring men att kultur och dominerande handlingsmönster är djupt cementerade och speglar samhällets normer. I förhållande till idén om normativ jämställdhet påvisar uppsatsens diskussion dock potential för normbrytande processer. I förhållande till de rådande normerna belyser uppsatsen en möjlighet för normkritiskt pedagogik för att föra arbetet framåt. Baserat på uppsatsens slutsatser, diskussion, samt vidare forskningsområden råder goda möjligheter för KTH:s vidare jämställdhetsarbete.

Today, designing in digital environment is far less limiting than the physical reality that the product will end up in - stresses and forces, physical material properties, manufacturing possibilities, economic considerations and etc. are to a large extent not present in digital design tools. With many of these being directly computable it would make sense to introduce these restrictions from the physical world to the digital design environment. By doing this with we could take account of the inevitable restrictions from the very initial design phases and considerations, hopefully enabling us to make better informed decisions and designs. / Idag, designar i digitala miljön är betydligt mindre begränsande än den fysiska verkligheten att produkten kommer att hamna i - spänningar och krafter, fysikaliska materialegenskaper, tillverkningsmöjligheter, ekonomiska överväganden och etc. är i stor utsträckning inte finns i digitala designverktyg. Med många av dessa är direkt beräkningsbar det skulle vara meningsfullt att införa dessa restriktioner från den fysiska världen till den digitala designmiljö. Genom att göra detta med vi kunde ta hänsyn till de oundvikliga begränsningar från mycket ursprungliga utformning och överväganden, förhoppningsvis gör det möjligt för oss att fatta bättre underbyggda beslut och designer.

De första åren på civilingenjörsutbildningen består till stor del av matematik och utgör en viktig grund för kommande kurser i utbildningen. I en studie från Sveriges Ingenjörer uppmärksammas det dessvärre att genomströmningen på de inledande matematikkurserna är relativt låg. Samtidigt observeras det att användandet av internetbaserad undervisning, så som videoföreläsningar, ökat markant bland ingenjörsstudenter de senaste åren. I denna studie undersöker vi hur studenter på medieteknikprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan använder sig av videoföreläsningar i sina matematikstudier. För att besvara vår frågeställning genomfördes intervjuer med 10 medieteknikstudenter samt analys av 129 kursreflektioner om de två inledande matematikkurserna Algebra och Geometri samt Envariabelanalys. Undersökningen syftar till att ge ökad kunskap om hur studenter använder videoresurser, varför de gör det och om det därmed också kan finnas anledning att anpassa den nuvarande matematikundervisningen på KTH. Resultatet visar att studenterna främst använder videoföreläsningar för att hitta lösningar till enstaka problem eller för att få en förklaring till ett område de har svårt för. Att kunna pausa och se samma föreläsning flera gånger ses som mycket fördelaktigt medan interaktionen mellan lärare och elev delvis saknas av studenterna. / The first years of engineering education consists largely of Mathematics and serves as an important foundation for future studies. A report from Sveriges Ingenjörer unfortunately claim that the pass rate on the introductory mathematics courses is relatively low. At the same time it is observed that the use of internet­based teaching, such as video lectures, has increased significantly among engineering students in recent years. This study investigates how student of Media Technology at the Royal Institute of Technology (KTH) uses videolectures as a resource in their mathematical studies. To answer our problem statement interviews with 10 students of Media Technology were carried out. In addition to this we also investigated 129 course reflections regarding the two initial math courses Algebra and Geometry and Calculus in One Variable. The study aims to bring better knowledge about how students use videolectures, why they do it and if there is reason to adapt the current teaching at KTH in someway. The result shows that students use videolectures foremost to find solutions to specific problems or to get something difficult explained to them. The ability to pause a lecture and see it multible times is much appreciated whilst the interaction between students and teacher is somewhat seen as a negative consequence of videolectures.