De första åren på civilingenjörsutbildningen består till stor del av matematik och utgör en viktig grund för kommande kurser i utbildningen. I en studie från Sveriges Ingenjörer uppmärksammas det dessvärre att genomströmningen på de inledande matematikkurserna är relativt låg. Samtidigt observeras det att användandet av internetbaserad undervisning, så som videoföreläsningar, ökat markant bland ingenjörsstudenter de senaste åren. I denna studie undersöker vi hur studenter på medieteknikprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan använder sig av videoföreläsningar i sina matematikstudier. För att besvara vår frågeställning genomfördes intervjuer med 10 medieteknikstudenter samt analys av 129 kursreflektioner om de två inledande matematikkurserna Algebra och Geometri samt Envariabelanalys. Undersökningen syftar till att ge ökad kunskap om hur studenter använder videoresurser, varför de gör det och om det därmed också kan finnas anledning att anpassa den nuvarande matematikundervisningen på KTH. Resultatet visar att studenterna främst använder videoföreläsningar för att hitta lösningar till enstaka problem eller för att få en förklaring till ett område de har svårt för. Att kunna pausa och se samma föreläsning flera gånger ses som mycket fördelaktigt medan interaktionen mellan lärare och elev delvis saknas av studenterna. / The first years of engineering education consists largely of Mathematics and serves as an important foundation for future studies. A report from Sveriges Ingenjörer unfortunately claim that the pass rate on the introductory mathematics courses is relatively low. At the same time it is observed that the use of internet­based teaching, such as video lectures, has increased significantly among engineering students in recent years. This study investigates how student of Media Technology at the Royal Institute of Technology (KTH) uses videolectures as a resource in their mathematical studies. To answer our problem statement interviews with 10 students of Media Technology were carried out. In addition to this we also investigated 129 course reflections regarding the two initial math courses Algebra and Geometry and Calculus in One Variable. The study aims to bring better knowledge about how students use videolectures, why they do it and if there is reason to adapt the current teaching at KTH in someway. The result shows that students use videolectures foremost to find solutions to specific problems or to get something difficult explained to them. The ability to pause a lecture and see it multible times is much appreciated whilst the interaction between students and teacher is somewhat seen as a negative consequence of videolectures.

I ett allt mer digitaliserat samhälle har även utbildningen blivit genomsyrad av denna digitalisering. Det har lett till en ökning i produktion av videoföreläsningar som studenter, på högskolenivå främst, allt oftare använder sig av i inlärningssyfte. E-lärande har många fördelar eftersom det bland annat leder till ökad studieflexibilitet. Det finns ett rikt utbud av tidigare forskning som kretsar kring områdena inlärningsbeteenden, skärmstorlekar och videoföreläsningar. Tidigare studier visar både på att det kan skilja sig i inlärning beroende på skärmstorlek men det finns också studier som tyder på motsatsen. Detta kandidatarbete undersöker om skärmstorlek har någon påverkan på hur mycket man lär sig av att se på en videoföreläsning. Det gjordes genom att gruppera 34 försöksdeltagare i tre grupper där alla fick se en vald föreläsningsvideo på tre olika grupper av skärmstorlekar: liten (4-7 tum), medel (13-17 tum) eller stor (27 tum). Några dagar innan och direkt efter undersökningen besvarade deltagarna även en enkät med sakfrågor om innehållet i den valda videon. Utifrån de resultat som framkom så visar det sig att olikheter mellan dessa skärmstorlekar inte ger en signifikant påverkan på hur mycket man lär sig av en föreläsningsvideo av intervju-typ. Det innebär alltså att man för sådana föreläsningvideor inte behöver ta hänsyn till skärmstorleken, varken som student eller som videoproducent. / In a more and more digitized society, the education has also been steeped in this digitization. This has lead to a rise in the production of video lectures which students, mostly at degree level, more often use for learning purposes. E-learning has many advantages since it, among other things, leads to an increased flexibility when studying. There are many previous studies on learning behaviours, screen sizes and video lectures. Earlier studies show that learning can differ depending on screen size but there are also studies showing the opposite. This bachelor’s thesis examines if screen size has an effect on how much one learns from watching a video lecture. This was done by grouping 34 test participants into three groups where they all watched a video lecture on three groups of screen sizes: small (4”-7”), medium (13”-17”) or large (27”). A few days before and directly after the test the contestants answered a survey with questions regarding the content in the specific video. The results are that differences between these screen sizes do not have a significant impact on how much one learns from a video lecture of interview type. This therefore means that one does not have to consider the screen size for that type of video lecture, either as a student or a video producer.