Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ”labbvana” och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete. Vidare framkom även en avsaknad av ”undersökande arbetssätt” som annars bör vara en central del av laborativt arbete. Enligt lärarnas uppfattningar så var det genom tydlighet från lärare som fick eleverna involverade i lärarnas syfte. I Diskussionen problematiseras resultatet och vad det kan innebära för kommande studier.

Gymnasielärarnas syn på laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade ämnen / Upper Secondary School teachers' views on laboratory work as an integral part of education in tehcnology oriented subjects

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats. Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.

<p>Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna. Resultatet av undersökningen ledde till att vi upptäckte att det är viktigt att man arbetar efter någon typ av dokumentationsmodell för att kunna se, höra och komma ihåg varje elevs inlärningsprocess.</p>

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.</p><p>För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare i år tre för att få en beskrivning av hur arbetet med matematiken ser ut i praktiken. Genom deras beskrivningar har jag kunnat få en bild av vilka faktorer de anser vara viktiga för elevers matematikinlärning. Huvudresultatet av intervjuerna är att eleverna får tillfällen till att samtala, reflektera och argumentera för sina tankar i undervisningen.  Dock framgår det att ett laborativt och undersökande arbetsätt inte har fått någon större genomslagskraft även om eleverna ofta får arbeta praktiskt. Slutsatsen blir att förändringar i undervisningen har skett, framförallt då det handlar om att synliggöra elevernas tankar, men det laborativa och undersökande inslagen i undervisningen behöver fortfarande få mer utrymme vilket även skapar lust och intresse för eleverna.</p>

Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna. Resultatet av undersökningen ledde till att vi upptäckte att det är viktigt att man arbetar efter någon typ av dokumentationsmodell för att kunna se, höra och komma ihåg varje elevs inlärningsprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet.   Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor. Fokus läggs i stället på förmågorna tolkning och utvärdering av resultat, vilket lärarna i hög grad anser sig se i rapporterna. Valet av bedömningsmetod påverkas av tidsramen samt gruppstorleken, där stora elevgrupper och ofta snäv tidsram försvårar bedömningen av elevers laborativa arbete. Lärarna motiverar även valet med en ovilja att störa elevernas arbetsgång med sin närvaro under passen, varpå en bedömning i huvudsak sker efter laborationerna. Lärarna syftar i hög utsträckning till att skapa en lärandeprocess där elevens utveckling står i fokus, såväl teoretiskt som praktiskt, varpå bedömning av formativ karaktär prioriteras. Denna formativa arbetsgång vittnar om att lärare snarare syftar till att utveckla elevers praktiska förmågor än att bedöma dessa för ett betyg. Valet av rapporter kan dessutom ses som att lärare bedömer förståelsen för det naturvetenskapliga arbetssättet samt teori, snarare än elevernas praktiska laborativa färdigheter.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp. För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare i år tre för att få en beskrivning av hur arbetet med matematiken ser ut i praktiken. Genom deras beskrivningar har jag kunnat få en bild av vilka faktorer de anser vara viktiga för elevers matematikinlärning. Huvudresultatet av intervjuerna är att eleverna får tillfällen till att samtala, reflektera och argumentera för sina tankar i undervisningen.  Dock framgår det att ett laborativt och undersökande arbetsätt inte har fått någon större genomslagskraft även om eleverna ofta får arbeta praktiskt. Slutsatsen blir att förändringar i undervisningen har skett, framförallt då det handlar om att synliggöra elevernas tankar, men det laborativa och undersökande inslagen i undervisningen behöver fortfarande få mer utrymme vilket även skapar lust och intresse för eleverna.

Forskning lyfter fram att elevers tidigare erfarenheter och vardagsspråk kan vara ett problem i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten från både PISA och TIMMS visar även att undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet bör ändras för att elever ska nå utveckling. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger gällande hur det undersökande arbetet vid laborativa moment kan användas för att utveckla naturvetenskaplig förståelse. För att uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt resultat som ska besvara kunskapsöversiktens frågeställningar: vad vill lärare enligt forskning uppnå med det laborativa arbetet och hur överensstämmer lärares generella mål med det som beskrivs i labbinstruktioner? och vilka faktorer enligt forskning påverkar elevers inlärningsprocess i arbetet med det undersökande arbetssättet vid laborativa moment? Resultaten i de vetenskapliga studierna visar att elever inte utvecklas av att de endast engageras i det undersökande arbetssättet. Däremot kan det undersökande arbetssättet i samband med laborativa moment ge positiva effekter om läraren exempelvis har kunskaper om elevers tidigare erfarenheter samt att lärare är konsekventa med att återkoppla sina syften och mål.