<p>Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning. De metoder som användes i studien var enkätundersökningar samt en kvantitativ fältstudie. Denna praxisnära studie utfördes parallellt på två gymnasieskolor. Resultaten tyder på att laborativt arbete inom matematikundervisningen påverkar elevernas motivation och intresse. Omväxlande arbetsformer kan bidra till en förändrad inställning, eftersom majoriteten av eleverna önskade ett större utbud av praktiskt arbete. Även om det idag forskas på alternativ undervisning inom skolan, bör dessa nya former introduceras som komplement till den traditionella undervisningen.</p>

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning. De metoder som användes i studien var enkätundersökningar samt en kvantitativ fältstudie. Denna praxisnära studie utfördes parallellt på två gymnasieskolor. Resultaten tyder på att laborativt arbete inom matematikundervisningen påverkar elevernas motivation och intresse. Omväxlande arbetsformer kan bidra till en förändrad inställning, eftersom majoriteten av eleverna önskade ett större utbud av praktiskt arbete. Även om det idag forskas på alternativ undervisning inom skolan, bör dessa nya former introduceras som komplement till den traditionella undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 arbetar laborativt för att synliggöra och tydliggöra ett teoretiskt innehåll. För att uppfylla detta syfte undersöktes hur sju verksamma NO-lärare beskriver att de planerar och utför laborationer där ett teoretiskt innehåll tydliggörs samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna anser följer med att föra teorin och praktiken närmare varandra under laborationen. Denna studie har inspirerats av den fenomenografiska forskningsansatsen som har i syfte att urskilja människors uppfattningar av ett fenomen. Lärarnas uppfattningar urskiljs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa intervju valdes som metod då den ger en möjlighet att nå ett djup i förståelsen för deltagarens reflektioner och uppfattningar. Lärarnas uppfattningar kategoriseras sedan och utgör det utfallsrum för vilket denna studies resultat ingår. Resultatet visar att lärare medvetet planerar och utför laborationen för att belysa både ett teoretiskt och praktiskt innehåll. Lärarna beskriver att det finns tillfällen då teori måste belysas inför laborationen, till exempel när det handlar om säkerhet och material. Elevernas förkunskaper har betydelse för hur mycket som behöver belysas inför och under laborationen. Det har även framkommit att de olika naturorienterande ämnena skiljer sig åt och ger olika möjlighet för att belysa teori i det praktiska momentet.

Syftet med studien är att ta reda på lärares syften med den laborativa undervisningen samt hur de bedömer den. Studien har fått sin empiri efter intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna är utspridda på fyra skolor som är placerade i tre kommuner. Den insamlade empirin har analyserats och i resultatet redovisas lärarnas syften och bedömningssätt. Resultatet visar att lärarna har flera syften med sin laborativa undervisning och de bedöms utifrån det teoretiska och praktiska. Resultatet är väldigt likt en tidigare studie genomförd i högre årskurser. Det visar att lärare i årskurs 4-6 också har tydliga syften med sin laborativa undervisning. Resultatet kan ge tips till aktiva lärare om hur de kan tänka vid när de ska genomföra ett laborativt moment.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lågstadielärare ser på den laborativa matematikundervisningen med elever samt hur deras perspektiv på ämnet samt deras arbetssätt förhåller sig till den i studien använda forskningen. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av den kvalitativa metoden som kallas för ostrukturerad intervju (Bryman, 2012). Alla de intervjuade lärarna verkar se laborativt arbetssätt som ett viktigt och självklart inslag i matematikundervisning för alla elever. Detta arbetssätt skapar möjligheter för alla elever och läraren att lära av varandra oavsett elevernas individuella förutsättningar. Det laborativa arbetssättet både beskrivs och används som källa till elevens fördjupade långsiktiga matematiklärande och hennes ökade motivation i lärprocessen. Lärarna lyfter även arbetssättets inkluderande roll i matematikklassrummet. De inslag som verkar centrala i lärarnas laborativa undervisning är: gemensam introduktion, stödjande frågor till eleven, progression och långsiktighet i arbetet. Utifrån de ovanför beskrivna resultaten verkar lärarnas arbetssätt i hög grad överensstämma med de forskningsansatser som jag har valt att utgå ifrån i mitt arbete.

Baksidestext I gymnasieskolans kursplaner för ämnet fysik framhålls det undersökande arbetssättet genom att betona att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att söka svar på frågor, planera, genomföra, tolka och redovisa experiment. Eleverna ska dessutom ges möjligheter att använda sina kunskaper i fysik för att kommunicera, argumentera och presentera slutsatser. Utgångspunkten i den här avhandlingen är att laborationsmomentet skapar en speciell diskurs där eleverna blir aktörer och läraren iträder rollen som observatör. I en sådan miljö skapas förutsättningar för att eleverna på ett naturligt sätt får möjlighet att prata och diskutera fysik, utifrån sina egna förutsättningar. Syftet med denna avhandling är att genom praktikbaserade studier tydliggöra hur fysiklaborationens utformning påverkar elevernas kommunikation och vidare hur eleverna använder språket vid laborationstillfället för att skapa förståelse. Detta bidrar till debatten om fysiklaborationens effektivitet, sett både ur ett undervisnings- och inlärningsperspektiv. Resultaten visar att olika laborationsformer är uppbyggda av liknande aktiviteter, men varierar i tid som ägnas åt de olika aktiviteterna. Aktiviteterna i sin tur skapar samtal av olika karaktär. Olika samtalsformer används för skilda syften. Ett analytiskt ramverk har skapats för att ingående kunna studera hur och vad eleverna talar om både på en lingvistisk och kognitiv nivå.

Forskning har tidigare visat att laborativa aktiviteter i den naturvetenskapliga undervisningen kan bidra till fler olika typer av lärande hos eleverna. Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till och arbetar med laborativa aktiviteter i det tvärvetenskapliga gymnasieämnet naturkunskap. Litteraturen har visat att lärares förhållningssätt kan bero på en rad olika faktorer såsom ämneslojalitet, erfarenhet och kompetensutveckling. De frågeställningar som denna undersökning grundar sig på handlar om jämförelser i förhållningssätt mellan lärare med olika ämnesbakgrund, vilka skillnader som finns mellan laborativa aktiviteter i naturkunskap jämfört med biologi eller kemi samt vilka skillnader som finns bland laborativa aktiviteter i de olika naturkunskapskurserna. Undersökningen har genomförts som en enkätstudie där 41 undervisande lärare i naturkunskap deltog. Även om statistisk signifikans inte kunnat säkerhetsställas i den första frågeställningen på grund av det relativt lilla urvalet visar resultaten på både likheter och skillnader mellan förhållningssätt hos lärare med olika ämnesbakgrund. Resultaten visar också att de allra flesta lärare inte alls eller delvis använder samma laborationer i naturkunskap som i biologi och kemi där ämnesinnehåll, teoretisk-, och praktisk svårighetsgrad lyfts som största skillnader. Många likheter syns även mellan de olika naturkunskapskurserna men en tendens till att NK1b och kanske framförallt NK2 är utformade mer för att förbereda eleverna för framtida naturvetenskapliga studier. En slutsats som kan dras av undersökningen och som också ligger i linje med skolinspektionens granskning är att det finns stor spridning mellan skolor vilka förutsättningar som lärare ges att genomföra laborativa aktiviteter. Detta är något som kan äventyra den likvärdiga utbildning alla elever i Sverige har rätt till. Resultaten från denna undersökning visar också på spridning inom lärarkåren bland annat på antalet laborativa aktiviteter som genomförs samt deras upplägg. Eftersom naturkunskap är ett relativt nytt ämne saknas det forskning på området och det behövs därför fler och mer omfattande studier för att säkerhetsställa en gemensam konsensus kring vad ämnet naturkunskap är och bör innehålla. Detta för att säkerhetsställa en kvalitativ och likvärdig kunskapsnivå i hela landet både bland elever och undervisande lärare.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare med erfarenhet i NOämnena arbetar med laborativa metoder när de planerar och genomför sin undervisning. Vi vill undersöka hur det laborativa arbetet beskrivs i undervisningen och hur lärarnas syn på elevers delaktighet och intresse är. För att kunna besvara detta utgår vår studie från följande frågeställningar: Hur beskriver erfarna lärare i årskurs 4–6 sitt arbete med laborativa arbetsmetoder i NO ämnena i den svenska skolan idag? samt Hur beskrivs elevers delaktighet i NO-undervisningen av erfarna lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan idag? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med naturkunskap i årskurs 4–6 genomförts. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och jämförts med forskning inom området. Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt är en viktig del i den svenska skolan idag och infaller naturligt för samtliga lärare i studien. Lärarnas ambitioner att arbeta laborativt i NO-undervisningen men på grund av logistiska faktorer uppnår inte det laborativa arbetssättet sin fulla potential. Resultatet visar även att definitionen av delaktighet är olika beroende på lärare. Lärare anser att det är viktigt att eleverna är delaktiga i sin undervisning, men hur och på vilket sätt råder det delade meningar om. Som avslutning i studien lyfter vi didaktiska implikationer och ger förslag på vidare forskning inom arbetsområdet.

I de naturorienterande ämnena ska eleverna utveckla kunskaper genom undersökande arbetssätt där laborationer är en bärande del. Tidigare forskning har fokuserat på att undersöka det laborativa arbetssättets påverkan på lärare och elever i de högre årskurserna samt gymnasiet. Forskningen är däremot sparsamt förekommande gällande de lägre årskurserna i grundskolan. Syftet med denna undersökning är därför att ta reda på vilka förutsättningar lärare i årskurs 1–3 har att arbeta laborativt och hur lärarna upplever att det laborativa arbetssättet påverkar elevernas kunskaper. För att kunna svara på undersökningens syfte intervjuades åtta lärare som har undervisat i fysik på lågstadiet. Den intervjumetod som valdes var den semistrukturerade intervjun. Lärarna intervjuades enskilt och den genomsnittliga tiden för intervjuerna var cirka 30 minuter. Resultatet visar att alla lärare upplever att det laborativa arbetssättet är helt avgörande för att eleverna ska få en förståelse för fysikaliska fenomen. Lärarna upplever däremot att det finns förutsättningar som påverkar hur frekvent arbetssättet används. De mest avgörande faktorerna som lärarna uttrycker är tid, klasstorlek, lärarkompetens och tillgång till material. När det inte finns förutsättningar för att implementera laborationer skapas inte den grundläggande förståelsen tidigt vilket påverkar elevernas kunskapsutveckling i de kommande skolåren. De rekommendationer vi vill rikta till skolan är att inspireras av varandra och hjälpas åt att bidra till en inspirationsbank med färdiga laborationsidéer.