Fysik är ett av de ämnena som är integrerade i naturorienterande ämnen (NO) i grundskolan och ett av förutsättningsämnena för studier av ingenjörsvetenskap, teknisk, medicinska och andra tillämpade vetenskapskurser vid universitetet. Trots ämnets inneboende relevans för det dagliga livet och de många lärarutbildningar som erbjuds för att undervisa i ämnet, är elevernas prestationer i fysik fortfarande ett av många skolors bekymmer. Syftet med denna studie är att undersöka elevers utmaningar i att lära sig fysik i både fristående och kommunala grundskolor i en mellanstor svensk stad. Som grund för detta arbete har jag använt mig av en enkätundersökning där enkäten delades ut till elever i årskurserna 8 och 9 samt fysiklärare. Två åttonde klasser och tre nionde klasser samt sex fysiklärare deltog i undersökningen. Totalt var det 70 elever som deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av elever har en positiv inställning till ämnet fysik. Studien rekommenderar en elevaktiv undervisning där förutom att lyssna är elever involverad att göra något (Bonwell & Eison, 1991). Det skulle vara intressant att undersöka vad gymnasieelever har för sina tankar samt att överväga en undersökning i andra ämne i NO område för jämförelsesyfte.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i årskurs 1-3 i NO-undervisningen samt vilka svårigheter som lärarna beskriver med det laborativa arbetssättet i NO-undervisningen. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av sex lärare som är verksamma i årskurserna 1-3. Alla tre årskurserna finns representerade i studien. De resultat som framkommit i studien är att lärare har flera olika syftet med det laborativa arbetet i NO-undervisningen. De syften som framkom var att öka förståelsen för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna, öka elevernas motivation och intresse för naturvetenskap, erbjuda elever att uppleva naturvetenskap med händerna, erbjuda eleverna en möjlighet att träna på läroplanens mål, erbjuda eleverna en undervisning som utgår från varje elevs förutsättningar. Studiens frågeställningar berör även hur de intervjuade lärarna använder sig av laborativt arbete samt vilka svårigheter som lärarna uppger finnas med arbetssättet. Studien visar då att lärarna främst arbetar laborativt utomhus främst med biologi och att den svårigheten som flest lärare påpekade var avsaknaden av material. / <p>NO</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med laborationer, samt om deras beskrivningar har anknytning till det undersökande arbetssättet. De frågeställningar studien ska besvara är vilka typer av laborationer lärare använder sig av? Vilka syften och mål har lärare med laborationer? och vilka svårigheter beskriver de att det finns med det laborativa arbetet? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer i form av en halvstrukturerad metod. I undersökningen intervjuades fem verksamma lärare i den naturvetenskapliga undervisningen på mellanstadiet. De resultat som har framkommit i studien är att lärares syften och mål med laborationer är att det ska motivera elever, det ska anknytas till ett undersökande arbetssätt och det ska komplettera teorin. I förhållande till motivation beskriver lärarna att det är viktigt att använda laborationer för att väcka elevernas intresse. I förhållande till det undersökande arbetssättet beskriver lärarna att elever ska formulera hypoteser och frågeställningar, men också att de ska reflektera, diskutera och resonera. I förhållande till komplement till teorin beskriver lärarna att laborationer ska underlätta fakta som finns i läroböckerna. Dock visar resultatet också att lärarna arbetar efter en metod där man sällan ger elever någon större frihetsgrad i förhållande planering, design och genomförande av laborationer. Lärarna tycks också sakna strategier för att förmedla syftet med laborationer. I lärarnas mening kan elever uppfatta laborationer som en lek och inte som ett lärandemoment.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera, analysera och sammanställa vetenskaplig litteratur kopplat till det laborativa arbetets betydelse för skolans naturvetenskapliga ämnen. Det laborativa arbetet står inskrivet i skolans styrdokument varför det är intressant att undersöka vad forskningen säger som rättfärdigar dess förekomst. Likaså ställs ibland frågan om det laborativa arbetet kan vara lösningen till sjunkande kunskapsnivåer och attityder mot naturvetenskap bland Sveriges skolelever. Frågeställningarna som denna studie grundar sig på handlar om att studera vad tidigare forskning säger att laborativt arbete kan ha för förtjänster samt betydelsen av det laborativa arbetets upplägg för uppfyllelsen av dessa förtjänster. Denna litteraturstudie är ämnad att följa riktlinjerna kring en systematisk litteraturstudie och de inkluderade artiklarna har analyserats utifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys genomförts. Resultatet av denna litteraturstudie visar att laborativt arbete kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper, labbvana, naturvetenskapliga arbetssätt och metoder, ökad förståelse för NOS, förbättrat intresse och engagemang samt kunskaper som inte är direkt kopplade till naturvetenskap så som riskhantering och samarbetsförmåga. De olika upplägg av laborativt arbete som litteraturen behandlar är bland annat öppna och undersökande laborationer, fjärrstyrda och digitala laborationer samt praktiska laborationer. Analysen av litteraturen visar att olika upplägg har varierad potential att bidra till olika komponenter av lärande. Litteraturen visar att alla undersökta upplägg kan bidra till naturvetenskapliga kunskaper. De upplägg som litteraturen visar har störst potential att bidra till flest komponenter för lärande är de öppna och undersökande samt de praktiska laborationerna. Studien avslutas med en diskussion kring analysen och de sammanställande figurer som analysen resulterat i. En slutsats som denna litteraturstudie drar är att laborationernas upplägg bör anpassas efter den laborativa aktivitetens syfte och mål. Litteraturen visar att laborativt arbete kan bidra till både kunskaper och förbättrade attityder varför det kan ses som en möjlig lösning till sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. En annan slutsats som studien kommer fram till är att det saknas nationell forskning på området och att det behövs för att säkerhetsställa den nationella kompetensen och i förlängningen även kunskapsnivåerna i svensk skola.

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen för att uppfylla sina mål, samt undersöka hur lärarna använder elevers dokumentation som ett verktyg i arbetssättet för att stödja elevernas lärande i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fem naturvetenskapslärare i årskurs 4–6 medverkade. I resultatet av det analyserade materialet visade det sig att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet var att det skulle främja intresse och nyfikenhet hos eleverna, samt stödja förståelsen för naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Ett annat framträdande mål var att eleverna skulle utveckla sin färdighet att planera och genomföra undersökningar, samt utveckla ett kritiskt, systematiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Flera lärare beskrev också att de hade som ett mål att eleverna skulle ta ett med tiden gradvis ökat eget ansvar i att planera och göra val i genomförandet av undersökningar. Elevernas vana och förtrogenhet med arbetssättet i förhållande till lärarens förmåga att stötta och vara tillgänglig beskrevs som förutsättningar för att elevernas skulle kunna arbeta mer självständigt med planering och genomförande. Elevernas dokumentation beskrevs också som ett viktigt verktyg eller komplement för att stötta elevernas lärande och måluppfyllelsen i det undersökande arbetssättet. Samtidigt beskrevs vikten av att lärare synliggör och diskuterar dokumentationens syfte och utformning för att uppnå uppsatta mål med undersökande arbetssätt i NO-undervisningen.

Arbetets syfte är att undersöka vilket stöd som finns i lärarhandledningar. För att ta reda på det har vi analyserat två lärarhandledningar. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys baserad på det Elo och Kyngäs beskriver i sin artikel. Elo och Kyngäs analysmetod användes både vid insamlingen av data samt vid bearbetningen av data, vid dessa moment användes även Bryman som referensmaterial. Vi hittade två kategorier som var: Syfte och Förslag på Laborativt arbete. Inom dessa fanns det underkategorier som elevexperiment och kopplingar till läroplanen. Vår slutsats är att dessa lärarhandledningar stödjer lärare i olika stor grad inom dessa områden, genom att koppla till läroplanen, ha många uppgifter, ge syfte, instruktioner, stöd vid konkretisering samt förklaringar till läraren.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka lärares syfte med laborativt arbete i gymnasiets biologiundervisning, hur de beskrev att de arbetade laborativt samt hur de beskriver att det teoretiska innehållet hänger ihop med det laborativa arbetet. Undersökningen gjordes genom sex halvstrukturerade intervjuer. Lärarna beskrev varierande sätt att arbeta laborativt i gymnasiets biologikurser och uttrycker att det finns stora möjligheter till olika typer av laborationer med utgångspunkt i kursplanernas centrala innehåll. Lärarna uttrycker att ett av deras primära syften med laborativt arbetet är att laborationen ska fungera som ett komplement till teorin genom att belysa den ur andra perspektiv. En svårighet med att realisera syftet i klassrummet är att hitta laborationer som gör detta på ett bra sätt, utan att exempelvis bli en förenkling av verkligheten. Några av lärarna beskriver också att eleverna har svårt att själva se kopplingen mellan teoretiskt innehåll och laboration. Där anser dessa lärare att de har en viktig roll i att hjälpa eleverna att se dessa samband.

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 4–6 och vilka mål lärare har gällande undersökande arbetssätt i undervisningen. Denna studie har haft sin utgångspunkt i det pragmatiska perspektivet och för att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju med åtta lärare. Den analysmetod som användes på det insamlade materialet var innehållsanalys där mönster, likheter och skillnader hittades som gjorde att kategorier sedan kunde identifieras. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar med undersökande arbetssätt med material från NTA och att deras roll som lärare är viktig då de beskriver den som stöttande, uppmuntrande och ledande men även den som ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Resultatet visar att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet är att öka elevernas förståelse och intresse för de naturorienterande ämnena samt koppla ihop teori och praktik genom det undersökande arbetssättet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild.En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande. Undersökningen pekar på att alla elever i gruppen ofta använder dator och internet i sitt skolarbete medan mycket få elever använder dator eller internet för skolarbete i ämnet matematik. Nästan alla elever i undersökningen redovisar uppfattningen att ”matematik är viktigt”. 75% av eleverna uppgav att de fått förståelse för sekant-modellen i laborationens inledande del, medan enbart ett fåtal uppgav att de förstod den avslutande definitionen av derivata. Flertalet elever löste uppgifterna i dialog med såväl websida som med andra elever och med lärare.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt laborativt arbete påverkarelevernas lärande i ämnet teknik i grundskolan. Studien utförs med två klasser som går iårskurs 9 och avser att undersöka lite närmare om laborationers struktur och utformning harnågon betydelse för elevernas lärande. Detta görs ur de två perspektiven lärande samt intresseoch motivation. Huvudsakligen används etnografisk metod i mätningarna, därundersökningen startas med ett laborativt moment som utförs av fyra olika elevgrupper. Tvåav grupperna gör laborationen med en styrd karaktär medan övriga två gör samma laborationfast med en öppen karaktär. Studien innefattar observationer i klassrummet, som följs av enenkätundersökning om själva genomförandet och avslutas med en intervju med ett antalelever från olika grupper. Resultatet visar att laborationens utformning och struktur äravgörande för elevernas lärande. Olika laborationer har olika effekter, vilket innebär att bådeöppen och styrd laboration har sina fördelar och nackdelar. Avgörande för valet av vilkenman ska välja är vilka mål och färdigheter man vill uppnå i ämnet. Resultatet visar atteleverna upplever en form av egen kontroll över laborations genomförandet då de harmöjlighet att planera vad och hur de ska göra, vilket medför ökad motivation och ökat intresse.