Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt laborativt arbete påverkarelevernas lärande i ämnet teknik i grundskolan. Studien utförs med två klasser som går iårskurs 9 och avser att undersöka lite närmare om laborationers struktur och utformning harnågon betydelse för elevernas lärande. Detta görs ur de två perspektiven lärande samt intresseoch motivation. Huvudsakligen används etnografisk metod i mätningarna, därundersökningen startas med ett laborativt moment som utförs av fyra olika elevgrupper. Tvåav grupperna gör laborationen med en styrd karaktär medan övriga två gör samma laborationfast med en öppen karaktär. Studien innefattar observationer i klassrummet, som följs av enenkätundersökning om själva genomförandet och avslutas med en intervju med ett antalelever från olika grupper. Resultatet visar att laborationens utformning och struktur äravgörande för elevernas lärande. Olika laborationer har olika effekter, vilket innebär att bådeöppen och styrd laboration har sina fördelar och nackdelar. Avgörande för valet av vilkenman ska välja är vilka mål och färdigheter man vill uppnå i ämnet. Resultatet visar atteleverna upplever en form av egen kontroll över laborations genomförandet då de harmöjlighet att planera vad och hur de ska göra, vilket medför ökad motivation och ökat intresse.