Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild.En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande. Undersökningen pekar på att alla elever i gruppen ofta använder dator och internet i sitt skolarbete medan mycket få elever använder dator eller internet för skolarbete i ämnet matematik. Nästan alla elever i undersökningen redovisar uppfattningen att ”matematik är viktigt”. 75% av eleverna uppgav att de fått förståelse för sekant-modellen i laborationens inledande del, medan enbart ett fåtal uppgav att de förstod den avslutande definitionen av derivata. Flertalet elever löste uppgifterna i dialog med såväl websida som med andra elever och med lärare.

Med begränsade ekonomiska resurser finns en risk att laborationsundervisningen blir lidande, t ex genom att inte tillräcklig laborationsutrustning finns tillgänglig. Med syfte att på ett djupare plan tränga in i denna frågeställning och erhålla en förståelse för vad som upplevs begränsande för dagens undervisning på skolnivå, hur undervisningen är upplagd och vad det upplevs kunna ge för konsekvenser har en exemplifierande fallstudie utförts. Studien utfördes i form av en deltagande observation i åk 7-9 vid en kommunal grundskola i en tätort med ca 70 000 invånare. Studien inkluderade intervjuer med lärare, rektor och elever samt laborationshandledningar och fältanteckningar. Vissa av kunskapskraven i styrdokumenten är direkt knutna till den laborativa verksamheten och således svåra att uppfylla utan den. Samtidigt ses i studien att både rektor, lärare och elever uppskattade laborationer, eftersom de ger möjlighet att skapa intresse, självförtroende och en lust att lära genom att lära genom att göra, att använda flera sinnen och att variera undervisningen. Därav finns det fog för att säga att laborationsundervisningen är här för att stanna. Studien visar att lärarna utförde laborationer utan kostsam utrustning. Lärarna använde vad som fanns. Undervisningen bestod främst av klassiska laborationer med enkelt material där frågeställning och metod var given och till viss del var även resultatet slutet. Rektor och lärarna var väl medvetna om att pedagogisk ämneskunskap och struktur på undervisningen påverkar lärandet. Lärarna såg förberedelsetid och trångboddhet som begränsande. Trångboddheten försvårade bl a förberedelse och materialanvändning. De uttryckte att de var glada att arbeta på en gammal skola med material från 50/60-talet och använde artefakterna i sin undervisning. De tyckte sig inte sakna artefakter, förutom en av lärarna som uttryckte att tillräcklig utrustning fanns för undervisning på den nivå som efterfrågades, men själv tyckte att nivån var för låg. Sammanfattningsvis är laborationsundervisningen under ekonomisk och pedagogisk press.

Syftet med denna studie är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare använder och uppfattar undersökande arbete samt undersöka om det finns några skillnader beroende på om de använder sig av NTA-materialet eller inte. Dataempirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från tio lågstadielärare där hälften använde sig av NTA-materialet. Resultatet visar att det inte är några större skillnader mellan de två grupperna i varför lärare använder sig av ett undersökande arbete och vad eleverna ska lära sig. Skillnaderna fanns främst i hur lärarna använder sig av undersökande arbete och vilka förutsättningar som finns på skolan för att arbeta undersökande. Det fanns ett tydligt samband mellan hur de arbetade och lärarnas engagemang och intresse. Lärarnas yrkeserfarenhet och ämneskunskap visade sig även ha en stor betydelse vid användningen av arbetsmetoden. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers use and perceive inquiry-based work methods as well as to see if there are any differences depending on if they use the NTA-material or not. The data was collected through qualitative interviews where ten primary school teachers were interviewed. The results shows there are no major differences in why teachers use inquiry-based work methods and/or what students will learn when the methods are used. The differences rather appeared in how the teachers used the inquiry-based work methods and what type of prerequisites that are available. Furthermore, there was a strong correlation between what methods they used and the teacher’s engagement. Lastly the teachers professional experience and subject knowledge proved to have a significant meaning when using the work method.

Students in middle school often have limited opportunities to think for themselves even though they actively participate in practical activities. The purpose of this study is to illustrate how the didactic model Interaction can be used as support by teachers to provide students with conceptual prerequisites for thinking scientifically in inquiry-based work. A didactic modeling has been done where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how Interaction in combination with a socio-cultural perspective on learning can be used as support for planning, implementation, and evaluation of inquiry. The teaching design was carried out in two full cycles and one initiated cycle to exemplify how we have relied on the model for didactic design and analysis. In total, 18 students participated divided into two cycles. The teaching content was chemical solutions. Data was collected as a basis for evaluating the design through audio recordings that were transcribed and analyzed with the support of Interaction. The result exemplifies how the model supported in making visible which concepts could be relevant to introduce to the students to think scientifically about what they observed. It thus made conceptual alternatives visible and enabled reflection on which concepts we wanted to introduce and when, to support students' scientific thinking. A conclusion of the study is that the exemplification shows how Interaction can support reflection on which conceptual prerequisites one wants to provide students in inquiry-based activities. Therefore, it is a didactic tool that can support teachers in becoming more conceptually active in teaching to make students more active in scientific content. / Elever i mellanstadiet får ofta lite utrymme att tänka själva även om de deltar aktivt i görandet i praktiska aktiviteter. Syftet med denna studie är att exemplifiera hur den didaktiska modellen Växelverkan kan användas som stöd av lärare för att ge eleverna begreppsliga förutsättningar för att tänka naturvetenskapligt i det undersökande arbetet. En didaktisk modellering har gjorts där vi använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur Växelverkan i kombination med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan användas som stöd för planering, genomförande och utvärdering av undersökande arbete. Undervisningsdesignen genomfördes i två hela cykler och en påbörjad för att exemplifiera hur vi tagit stöd av modellen för didaktisk design och analys. Sammanlagt deltog 18 elever fördelat på två cykler. Undervisningsinnehållet var kemiska lösningar.  Data samlades in som underlag för att utvärdera designen genom ljudinspelning som sedan transkriberades och analyserades med stöd av Växelverkan. Resultatet exemplifierar hur modellen gav stöd för att synliggöra vilka begrepp som kunde vara relevanta att introducera för eleverna för att tänka naturvetenskapligt kring det de observerade. Därmed synliggjorde den begreppsliga alternativ och möjliggjorde reflektion kring vilka begrepp vi ville introducera och när, för att stödja elevernas naturvetenskapliga tänkande. En slutsats av studien är att exemplifieringen visar hur Växelverkan kan vara ett stöd för att reflektera kring vilka begreppsliga förutsättningar man vill ge eleverna i undersökande aktiviteter. Den är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare i att bli mer begreppsligt aktiva i undervisningen i syfte att göra eleverna mer aktiva i det naturvetenskapliga innehållet.

Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to “see what is intended to be seen”. Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed. / Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se”. Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.