Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.    Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.     I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare med erfarenhet i NOämnena arbetar med laborativa metoder när de planerar och genomför sin undervisning. Vi vill undersöka hur det laborativa arbetet beskrivs i undervisningen och hur lärarnas syn på elevers delaktighet och intresse är. För att kunna besvara detta utgår vår studie från följande frågeställningar: Hur beskriver erfarna lärare i årskurs 4–6 sitt arbete med laborativa arbetsmetoder i NO ämnena i den svenska skolan idag? samt Hur beskrivs elevers delaktighet i NO-undervisningen av erfarna lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan idag? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med naturkunskap i årskurs 4–6 genomförts. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och jämförts med forskning inom området. Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt är en viktig del i den svenska skolan idag och infaller naturligt för samtliga lärare i studien. Lärarnas ambitioner att arbeta laborativt i NO-undervisningen men på grund av logistiska faktorer uppnår inte det laborativa arbetssättet sin fulla potential. Resultatet visar även att definitionen av delaktighet är olika beroende på lärare. Lärare anser att det är viktigt att eleverna är delaktiga i sin undervisning, men hur och på vilket sätt råder det delade meningar om. Som avslutning i studien lyfter vi didaktiska implikationer och ger förslag på vidare forskning inom arbetsområdet.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen. / En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.

In this study, our aim is to problematize the curriculum's core values through practical examples drawn from observations in children’s recreation centers. We want to examine the premises and common assumptions that are written up in the elementary school, pre-school and recreation center curriculum (Lgr11), in relation to current values on the ideal pupil and how these can be problematized. We do this by focusing on how children's acting space is limited by normative processes in the recreation center from a power perspective. Our empirical work consists of three excerpts in the Lgr11 values that we argue contains utopian premises and common assumptions; transferring basic values, articulate and convey, and from one generation to the next. We also point out two examples from the observations in a recreation center we have done for our B-level, where we indicate what we believe exemplifies the discrepancy we see between the school's practical activities and curriculum formulations. Through our theoretical framework consisting of conceptions in relation to age, power and democratic intentions, we have analyzed our material and found that the premises and common assumptions that are projected promote and maintain an asymmetric power relation in the relationship between teachers and students. The analysis also shows the importance of students' participation in values-oriented work, and the importance of discussing the meaning of the values that are put forward. / I detta självständiga arbete är vårt syfte är att problematisera läroplanens värdegrund genom praktiska exempel hämtade från observationer i fritidshemmet. Vi vill undersöka vilka premisser och förgivettaganden som uttrycks i Lgr11 gällande värderingar kring den ideala eleven och hur dessa kan problematiseras. Detta gör vi med fokus på hur barns handlingsutrymme begränsas via normativa processer i fritidshemmet utifrån ett maktperspektiv. Vår empiri består av tre utdrag ur Lgr11s värdegrund som vi menar innehåller utopiska premisser och förgivettaganden; överföra grundläggande värden, gestalta och förmedla samt från en generation till nästa, vilket vi kommer pröva med en teoretisk begreppsanalys. Vi redogör även för två exempel ur de observationer i ett fritidshem vi tidigare gjort till vår B-uppsats, där vi lyfter den diskrepans vi uppfattar finns mellan skolans praktiska verksamhet och läroplanens formuleringar. Genom vår teoretiska ram bestående av begrepp i relation till ålder, makt och demokratiska intentioner har vi analyserat vårt material och funnit att de premisser och förgivettaganden som uttrycks främjar och upprätthåller en asymmetrisk maktbalans i relationen mellan pedagoger och elever. Analysen visar även på vikten av elevers delaktighet vid värdegrundsarbete samt vikten av att diskutera innebörden i de värden som anses ska gälla.

<p>The aim of this dissertation is to study learning through deliberative dialogue, the social climate of the classroom, and certain aspects of student participation in civic education in upper secondary schools, as well as aspects of deliberative didactics. It takes its theoretical point of departure in John Dewey’s texts on democracy and education. An additional perspective on the social and moral aspects of democratic life is provided by Axel Honneth’s studies on disrespect and a morality of recognition. An empirical study is presented in which students and teachers were interviewed in focus groups about their opinions and experiences, on the basis of the aim of the dissertation and the research questions addressed.</p><p>The analysis reveals a potential to learn civics thorough dialogue and discussion. A dialogue with deliberative qualities is characterized as one with a clearly defined purpose and relevant knowledge content. In the course of such a dialogue, the participants apply and develop certain abilities, some of which are identified in the study. Regarding the social climate in the classroom, especially during learning through dialogue and discussion, several difficulties and problematic situations were mentioned in the focus group interviews. These were problems related to “disturbing silence” and “troubling speech”. Honneth’s theory of moral recognition is in such situations seen as a basis for teachers’ professional reflections and for deliberative dialogues involving teacher and students. Concerning student participation and the civic education classroom as a form of democratic community and a public sphere, both students and teachers interviewed spoke of a balancing act between many different interests, some of which are discussed with a focus on the formation of interests. Other aspects studied are how a sense of community can be created and how the private and individualistic meet the public and common in civic education. It is concluded that the civic education classroom, considered as a public sphere, can be an arena for deliberation and thus develop a sense of community and a deliberative competence for use in a wider citizenship perspective.</p><p>In the final chapter it is concluded that deliberative didactics can be seen as a didactic dimension of reflexive cooperation. It is characterized as a reflexive approach whereby the teacher invites the students to deliberate on issues of subject content, ways of working, the social climate of the classroom, and different aspects of participation and common interests. It is also argued that the practical cooperation – the actions and their consequences – following from intersubjective speech are as important as the dialogue itself.</p><p>Keywords: citizenship education, deliberative communication, classroom climate, morality of recognition, reflexive cooperation, student participation, deliberative didactics, Dewey, pragmatism, focus groups.</p>

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation. The method chosen for this study is qualitative and I have used interviews.  The method has been inspired by hermeneutics as it is interested for the teachers' perceptions . The results have shown that there are methods and practices that can stimulate the students at SFI according to the teachers' perceptions. These approaches are: student participation, student goals , the environment in the classroom. The methods mentioned are simplification of the material , the student's current level , and interest in the task. Furthermore, even the teacher relationship and teacher expectations that are presented as these factors have an impact on student motivation. The results have also shown that through the various work dynasty and working methods , teachers can both stimulate the student's internal and external motivation but also their integrative and instrumental motivation.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions of school’s democracy mission, focussing on the subject of social science, with the aim of providing perspectives on the democratic work in school. There is previous research indicating that school’s democracy mission should be integrated in various ways in social science education to provide both knowledge and behavioural training. However, there is a lack of research illustrating how teachers design and plan the presentation of democracy in grades 1-3. The study has been conducted using a phenomenographic approach to empirically study teachers’ perceptions of school’s democracy mission in relation to the curriculum and teaching. Semi-structured interviews were conducted with six active teachers at different schools. To substantiate the teachers’ statements, pragmatism and Dewey’s learning theory were applied in the analysis. The main results show that there is some variation in teachers’ perceptions of the meaning of the democracy mission and in how they interpret the governing documents. Likewise, there is variation in the way teachers shape the mission of democracy in their teaching to ensure that students gain knowledge of how society is structured and of how to act in a democratic society. An interesting aspect that has emerged is that the governing documents are perceived as unclear and diffuse. One conclusion to be drawn from this is that it places great demands on the teachers’ professional skills in interpreting the assignment and shaping it in their teaching.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla elevernas delaktighet och inflytande i fritidshemmet genom ett fritidshemsråd där eleverna fick chansen att göra sina röster hörda på vilka aktiviteter som de önskade göra i fritidshemmet under eftermiddagarna. Under arbetets gång med utvecklingsarbetet fann vi hjälp och inspiration av McNiffs (2013) aktionsforskningsmodell och där vi även utgått från pragmatismen och demokrati. Arbetet utfördes på två olika fritidshem på två olika skolor med årskurs 2 och 3–4. Allt dokumenterades via loggbok, samtal, fotografier och en utvärderingsenkät för att kunna analysera och reflektera efteråt. I nulägesanalysen framgick bland annat brister i elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i fritidshemmen. Resultatet för de genomförda aktionerna blev att eleverna kände att de blev mer delaktiga och fick mer inflytande på vilka aktiviteter som fritidshemmet erbjuder samtidigt som deltagandet på de pedagogledda aktiviteterna ökade. Via samtal och enkät ansåg sig eleverna vara positiva till fritidshemsrådet och de tyckte även att de blev mer delaktiga i planeringen av aktiviteterna.

The purpose of this study is to investigate students’ opinions of factors that influence student motivation in a positive way, as a means to identify school improvement processes that can be initiated. In schools where one wishes to strengthen teacher awareness of factors that scientific studies have found crucial for boosting student motivation, the results of this study can be used as a starting point.  Data has been collected using a quantitative questionnaire that was filled out by students at a primary school in a municipality in the west of Sweden. The questionnaire investigates students’ opinions on factors that scientific studies point out as important for student motivation. The study shows that there is a coherence between the factors that science points out as important for student motivation, and what the students indicate is typical of what they experience in school. Regardless of sex or grade the coherence is consistent. The factors that students point out as most important for student motivation is “that the teacher instructs me how to solve a task correctly”, “that the teacher believes in my ability”, “that the teacher lets me take part in planning how we work”, and ”that the teacher gives me assignements that I can manage”. For one of these factors there is lesser coherence between what students say is important for student motivation, and what they indicate is typical of what they experience in school. The students indicate that “that the teacher lets me take part in planning how we work” is crucial for student motivation. When it comes to what the students say is typical for what they experience in school, they indicate this factor to a lesser extent.

Sammandrag  Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola.  Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan.  Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck. / Abstract  The aim of this study has been to examine students' perception of their ability to be creative in school, what conditions that exist for creative activities and cultural experiences, and how to the school comply with the steering documents regarding arts in school.  Quantitative method in the form of questionnaires has been used along with structured observations. The research has taken place in a primary school in western Värmland and involved 151 pupils and eight teachers. The empirical data indicates that students have the greatest opportunity to be creative in subjects where the observations pointed towards good target achievement, where students were involved in their own learning as well as were the physical premises were appropriate. The material also indicates that the pupils are offered cultural experiences only to a very limited extent in school.  This study’s research section supports that the creative activities are highly relevant to school by discussing policy documents, development and learning research, creative process and the importance of experiences and impressions.