Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ”Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade”. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på. Viktigt för eleverna var också att få visa vad de var bra på. Resultatet av intervjuerna diskuteras utifrån aktuell forskning och jämförs med resultat från en avhandling av Ann-Christine Torpsten: Erbjudet och upplevt lärande i möte med svenska som andraspråk och svensk skola. Torpstens avhandling gav röst åt tre olika elever som berättade om sina upplevelser av svenska som andraspråk, ett ämne som de – i motsats till denna studies informanter – upplevde som ett åtskillnadsämne. Även om de båda studierna på ytan verkar motsäga varandra är resultaten dock entydiga: för att uppleva sig inkluderade måste eleverna känna att de förstår, blir lyssnade på och får en chans att visa vad de går för. Detta var något som framkom i båda studierna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad kunskap kring den rådande språksynen i skolan och hur den i sin tur påverkar skolans undervisningssammanhang samt hur en transspråkande pedagogik kan påverka andraspråkselevers språk-, kunskap- och identitetsutveckling. Kunskapsöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar som har relevant koppling till frågeställningen. Artiklarna har gått igenom peer-review och har blivit framtagna genom systematiska sökningar i nationella och internationella vetenskapliga databaser. Genom en tematisk analys av artiklarna har tre teman framkommit. Resultatet av analysen visar på att det finns en stark rådande enspråkighetsnorm i skolan. Samtidigt visar artiklarnas resultat hur språknormen kan bli utmanad genom ökad kunskap och förändrade språkpolicys. När flerspråkighet uppmuntrades och en transspråkande praktik tog plats fick eleverna en fördjupad kunskap i sitt första och andra språk i alla ämnen vilket stöttade eleverna i deras kunskaps- och identitetsutveckling. I diskussionen så tas det bland annat upp hur fördjupad kunskap kring transspråkande kan påverka undervisningen samt hur utbredd enspråkighetsnormen är i skolan.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation. The method chosen for this study is qualitative and I have used interviews.  The method has been inspired by hermeneutics as it is interested for the teachers' perceptions . The results have shown that there are methods and practices that can stimulate the students at SFI according to the teachers' perceptions. These approaches are: student participation, student goals , the environment in the classroom. The methods mentioned are simplification of the material , the student's current level , and interest in the task. Furthermore, even the teacher relationship and teacher expectations that are presented as these factors have an impact on student motivation. The results have also shown that through the various work dynasty and working methods , teachers can both stimulate the student's internal and external motivation but also their integrative and instrumental motivation.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna. Samtliga lärare sa att det är viktigt att eleverna känner att de har en klasstillhörighet. De nya eleverna placeras i en klass då de kommer till skolan, även om de till en början är mer på svenska som andraspråksundervisningen än vad de är i klassensundervisningen. Det kom även fram att visa av lärarna vill ha mer kontinuitet i sin undervisning, samt att eleverna även lär sig mycket av sina klasskamrater.

Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

<p>In this paper integration and inclusion were analysed in both theory and practice to see what they mean for pupils who reqire special support or pupils who have Swedish as a second language in compulsory school. The purpose of this work was to investigate whether inclusion is the best way of reaching the goal of a school for all children. A literary study, was conducted to test this hypothesis. The literature used for this purpose includes non-fiction books, handbooks, newspaper articles, declarations, conventions, and learning and course plans. Qualitative interwiews were held whit a remedial teacher, a Swedish-as-a-second-language teacher, and a class teacher who contributed greatly to this work thoough their experiences and vast knowledge. The result showed that there is not only one solution to the problem; sevral ways of going about reaching the goal of a school for all children exist. To get even closer to presupposed goal, a school for alla children, teachers must remove obstacles in their approach so that all children feel that they are in meaningsful situations.</p> / <p>En analys gjordes för att ta reda på vad de tre begreppen; integrering, segregering och inkludering i teorin och i praktiken kan innebära för enskilda elever i behov av särskilt stöd och/eller elever som har svenska som andraspråk i grundskolan. Syftet med arbetet var att undersöka om inkludering är den bästa vägen att gå för att nå målet, en skola för alla barn? Hypotesen prövades genom att en litteraturstudie gjordes som dessutom kompletterades med en kvalitativ undersökning bland utvalda pedagogiska specialister. Litteraturen som användes för ändamålet var, faktaböcker, handböcker, tidningsartiklar, deklaration, konvention, samt läro - och kursplaner. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en speciallärare/specialpedagog, en svenska som andraspråkslärare och en klasslärare som genom sina erfarenheter och sitt stora kunnande bidrog stort till detta arbete. Resultatet visade att det inte finns en enda väg att gå, det finns flera vägar att gå, för att nå målet, en skola för alla barn. För att komma närmare det förutsatta målet, en skola för alla barn, måste lärare själva röja hindren i sitt förhållningssätt så att alla barn känner att de befinner sig i meningsfulla sammanhang.</p>

Abstract The Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers’ opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools. The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings. The questions concerns opinions on multilingualism, which methods are used to promote children´s second language acquisition and development, and also how the physical environment is shaped to influence children´s cultural and lingual backgrounds in the preschools. The results are analyzed through the socio-cultural perspective, the curriculum for preschool, language acquisition theories, language and second language development and prior research in the studies three areas, opinions, methods and the physical environment. Regarding the preschool teachers opinions about multilingualism the results shows that knowledge of the child’s mother tongue, culture and background is of importance when working with children from a multicultural and multilingual background. The preschool teachers express a need for further education and knowledge of multilingual children’s language acquisition and development. Furthermore the results shows that preschool teachers point out that literature conversations is the most common methods as well as TAKK (sign as a complement for communication). Concerning how the preschools physical environment is shaped the results shows that such is not the case. The children's different experiences often get little or no space in the preschools physical environment primarily in terms of creating an environment that is recognizable for children from a linguistic and cultural diverse background. The discussion about the results stresses the need of further research and deeper knowledge among the preschool teachers concerning methods used and the importance of ensuring that the preschools physical environment reflects the children’s different cultures and languages. Keywords: Multilingualism, Second language acquisition/ development, Place identity Socio-culture perspective, Preschool Nyckelord: Flerspråkighet, Andraspråks inlärning/ utveckling, Platsidentitet Sociokulturellt perspektiv, Förskola

In this paper integration and inclusion were analysed in both theory and practice to see what they mean for pupils who reqire special support or pupils who have Swedish as a second language in compulsory school. The purpose of this work was to investigate whether inclusion is the best way of reaching the goal of a school for all children. A literary study, was conducted to test this hypothesis. The literature used for this purpose includes non-fiction books, handbooks, newspaper articles, declarations, conventions, and learning and course plans. Qualitative interwiews were held whit a remedial teacher, a Swedish-as-a-second-language teacher, and a class teacher who contributed greatly to this work thoough their experiences and vast knowledge. The result showed that there is not only one solution to the problem; sevral ways of going about reaching the goal of a school for all children exist. To get even closer to presupposed goal, a school for alla children, teachers must remove obstacles in their approach so that all children feel that they are in meaningsful situations. / En analys gjordes för att ta reda på vad de tre begreppen; integrering, segregering och inkludering i teorin och i praktiken kan innebära för enskilda elever i behov av särskilt stöd och/eller elever som har svenska som andraspråk i grundskolan. Syftet med arbetet var att undersöka om inkludering är den bästa vägen att gå för att nå målet, en skola för alla barn? Hypotesen prövades genom att en litteraturstudie gjordes som dessutom kompletterades med en kvalitativ undersökning bland utvalda pedagogiska specialister. Litteraturen som användes för ändamålet var, faktaböcker, handböcker, tidningsartiklar, deklaration, konvention, samt läro - och kursplaner. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en speciallärare/specialpedagog, en svenska som andraspråkslärare och en klasslärare som genom sina erfarenheter och sitt stora kunnande bidrog stort till detta arbete. Resultatet visade att det inte finns en enda väg att gå, det finns flera vägar att gå, för att nå målet, en skola för alla barn. För att komma närmare det förutsatta målet, en skola för alla barn, måste lärare själva röja hindren i sitt förhållningssätt så att alla barn känner att de befinner sig i meningsfulla sammanhang.

Många elever med utomsvensk bakgrund känner idag att deras erfarenheter inte får tillräckligt stor uppmärksamhet i skolans undervisning. Många av dessa elever läser svenska som andraspråk, vilket gör att detta är relevant att reflektera över som lärare i svenska som andraspråk. Hiphopen har länge behandlat teman som utanförskap, identitetsskapande och etnicitet för att skildra erfarenheter som kan liknas med elevernas. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida hiphoplåtstexter kan användas i undervisningen på ett likvärdigt sätt som den mer traditionella texttypen novellen. Dessa texter kopplas sedan till skolans undervisning för att analysera huruvida dessa kan användas för att synliggöra svenska som andraspråkselevers erfarenheter. Genom kritisk diskursanalys analyseras förekomsten av identitet, etnicitet och utanförskap i fyra hiphoplåttexter och två noveller, för att upptäcka om dessa tre teman skildras på ett liknande sätt i de två texttyperna. Resultatet visar att texterna skildrar uppsatsens tre teman på ett liknande sätt och att dessa således kan räknas som likvärdiga. Kopplat till undervisningen framförs det även många argument för att dessa texter passar utmärkt för att uppfylla både läroplanens mål och synliggöra elevernas erfarenheter.

There have been many different studies done around the subject of Extramural English, where researchers Sundqvist and Sylvén (2012) have drawn the conclusion that there is a correlation between video games and learners of English improving upon their English vocabulary. This study focuses time spent on whether or not playing video games for an extended amount of time will help with a student’s English vocabulary. This was done by having the students answer a demographic questionnaire in which they answer whether or not they regularly play video games, and answers approximately how many hours a week they do play. The study is looking for a correlation between improved vocabulary scores and longer periods of time spent playing video games every week. The study also looks into specific vocabulary that is commonly found in video games and compares different groups which have spent different amounts of time each week playing video games. Do video games help a learner’s English vocabulary and if so, does an increased amount of time spent on playing video games correlate to a higher score on the vocabulary tests, and do students who plays video games have an easier time with some of the specific vocabulary? The study found that there is indeed a correlation and that if a student spends time playing video games their English vocabulary proficiency will most likely increase as well. A student who spends more than ten hours a week on playing video games had higher average scores than those who played less than ten hours a week. Incidentally the students who did not play video games at all had the lowest average scores in the vocabulary tests. Lastly students who spent time playing video games had an easier time answering the questions relating to words that are commonly used in video games. / Många olika studier har utförts kring lärandet av engelska utanför klassrummet. Forskare har bland annat undersökt möjliga samband mellan Extramural engelska och ett förbättrat engelskt ordförråd. Sundqvist och Sylvén (2012) visar t.ex. ett samband mellan ord inlärning och dataspel. Om det finns ett direkt samband mellan tid tillbringad framför dataspel och utökat ordförråd är vad som utgör fokusen för denna undersökning. I denna korrelationsstudie utdelades ett demografiskt frågeformulär till 60 elever i årskurs nio. Eleverna frågades om hur regelbundet de spelade dataspel och hur många timmar de spelade varje vecka. Eleverna svarade även på ett vokabulärprov där de fick lösa problem angående engelsk vokabulär. De elever som spenderade tio timmar eller mer per vecka med dataspel hade högsta medelvärde på vokabulärproven. De elever som spelade mindre än tio timmar per vecka hade lägre. Samtidigt hade de elever som inte spenderade någon tid alls på dataspel den lägsta medelvärdes poäng utav grupperna. Studien visar en koppling mellan tid spenderat framför dataspel och ett utökat engelskt ordförråd. Ytterligare undersöks möjliga samband mellan tid spenderat på dataspel och inlärning av engelska ord som ofta används i dataspel. I vokabulär provet som eleverna fick fanns det sex ord som eleverna behövde lösa. Dessa ord är vanliga att hitta inom dataspel. Resultatet visar att de elever som spelade dataspel presterade bättre med de dataspels specifika vokabulärproblemen. De elever som inte spelade alls presterade sämst av grupperna, medan elever som spelade lite dataspel varje vecka presterade sämre än de som spelade mycket dataspel varje vecka.