Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad kunskap kring den rådande språksynen i skolan och hur den i sin tur påverkar skolans undervisningssammanhang samt hur en transspråkande pedagogik kan påverka andraspråkselevers språk-, kunskap- och identitetsutveckling. Kunskapsöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar som har relevant koppling till frågeställningen. Artiklarna har gått igenom peer-review och har blivit framtagna genom systematiska sökningar i nationella och internationella vetenskapliga databaser. Genom en tematisk analys av artiklarna har tre teman framkommit. Resultatet av analysen visar på att det finns en stark rådande enspråkighetsnorm i skolan. Samtidigt visar artiklarnas resultat hur språknormen kan bli utmanad genom ökad kunskap och förändrade språkpolicys. När flerspråkighet uppmuntrades och en transspråkande praktik tog plats fick eleverna en fördjupad kunskap i sitt första och andra språk i alla ämnen vilket stöttade eleverna i deras kunskaps- och identitetsutveckling. I diskussionen så tas det bland annat upp hur fördjupad kunskap kring transspråkande kan påverka undervisningen samt hur utbredd enspråkighetsnormen är i skolan.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka arbetssätt som kan ha mer gynsamma effekter hos flerspråkiga elevers språkutveckling. Genom systematiska databassökningar har vi sökt vetenskapliga artiklar på sökmotorn Libsearch och databaserna SwePub och ERIC för att besvara vår frågeställning. Vår kunskapsöversikt bygger på tio vetenskapliga artiklar. Frågeställningen som vi valt för att besvara är: Vilka arbetssätt kan lärare använda för att utveckla språket hos flerspråkiga elever i de yngre åldrarna? Resultatet har visat att det finns flera olika arbetssätt som kan användas för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Några arbetssätt som vi har fått fram är bland annat stöttning, transspråkande, muntligt berättande och interaktiv högläsning. Dessa arbetssätt har visat sig ha goda effekter hos flerspråkiga elever och deras språkutveckling. Utöver arbetssätten som benämns har det även visat sig att införa modersmål i undervisningen har positiva effekter på språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Vår slutsats visar att det finns en korrelation mellan elevers språkutveckling och lärarens val av arbetssätt. Det är av vikt att elever som behärskar ett annat språk ges möjlighet att stärka sitt förstaspråk i samtid med sitt andraspråk i undervisningen. Flera av studierna pekar på att flerspråkiga elevers språkkunskaper gynnas om de ges möjligheten att använda all sin språkliga repertoar.

Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

Föreliggande studie är en systematisk analys av språkväxlingen i den samtida diktsamling Läppstifterska, skriven av Fredrik Ekelund/Marisol M. Språkväxlingens form och funktioner samt samspel med textinnehåll står i fokus och är också de komponenter analysen syftar till att belysa. För analysen används Haapamäkis och Erikssons (2017) analysmodell för flerspråkig litteratur. Analysresultatet visar hur språkväxlingen i Ekelunds/M:s dikter genomgående är manifest till sin form, men varierar i fråga om frekvens samt hur den markeras och integreras i texten. Formaspekterna har dessutom tydliga samband med textinnehållet – frekvensen ökar då flerspråkiga miljöer skildras, och markeringar används för att betona det som ska förmedlas. Språkväxlingens funktioner är flera och samtliga bildas av växlingen i sig kombinerat med dess form. Studien visar att de främsta funktionerna med språkväxlingen i verket är att autentiskt skildra flerspråkiga situationer, att skapa den språkligt tillåtande stämning som präglar verket, samt att bygga ett poetiskt språk i vilket ordlekar och mångtydighet bidrar till att förmedla diktsamlingens centrala transtema.