<p>The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the <em>Common European Framework of Reference for Languages</em> (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.</p>

The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the Common European Framework of Reference for Languages (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS – Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen. Resultatet blev att eleverna i sjuan inte hittade några av de felaktiga meningarna. Eleverna i åttan löste i de flesta fall meningarna genom att hänvisa till grammatiska regler. Eleverna i nian använde sig inte i lika stor utsträckning av regler som åttorna utan vägleds mer av sin språkkänsla. Slutsatsen är att åttorna och niorna är mottagliga för en grammatikundervisning som bygger på regelförklaringar. Sjuorna har än så länge läst för lite franska för att undersökningen skulle vara verkligt meningsfull i denna årskurs.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka språkstrategier barnen använder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa språkstrategier påverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnåendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrån tre frågeställningar som fokuserade på barnens språkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrån det sociokulturella perspektivet, då det verbala språket och interaktion med andra barn ses som nödvändigt för barns lärande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod då barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som är förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nära barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet. Dessa observationer genomfördes med fältanteckningar där jag kontinuerligt skrev ner barnens handlingar och uttalande i löpande text. Resultatet visade att barnen har en oerhörd kontroll och medvetenhet kring språk och vilka språkstrategier som ska användas när och hur. På denna förskola och i denna barngrupp upptäcktes åtta språkstrategier som barnen använde för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater under lek. Dessa språkstrategier synliggjorde även hur barnens kamratrelationer påverkades på olika sätt, beroende på om språkstrategin uteslöt, inbjöd eller rörde sig om förhandling i interaktionerna. / Abstract The aim of this thesis was to investigate how and which language strategies children used in their social interactions with other children and how these language strategies affected their peer relationships. In order to enable achievement of the aim of this thesis was the study on children’s interactions based on three questions that focused on children´s language strategies to invite, exclude or negotiate with peers during play. The study was based on the socio- cultural perspective, because verbal language and interaction with other children is seen as essential for children´s learning and development in this perspective. This study was implemented with participant observation as method because the children´s actions and interactions needed to be studied in their daily environment, which is the preschool. The choice of participant observation as method was made because I wanted to participate in the children´s interactions and be near the children in the preschool, to investigate my aim and create a picture of the children´s reality. These observations were carried out with field notes where I constantly wrote down the children´s actions and statements in running text. The results of the study showed that the children have a tremendous control and awareness about language and which language strategies to use when and how. In this preschool and in this group of children eight language strategies was discovered that the children used to invite, exclude or negotiate with peers during play. These language strategies made visible even how children´s peer relationships were affected in different ways, depending on whether the language strategy excluded, invited or was about negotiation during the interactions.

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.