I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv läsförståelseundervisningen på två kommunala grundskolor, i södra Sverige. Studiens fokus ligger vid att undersöka om och hur lässtrategier tillämpas i undervisningen. Studien har även behandlat om fortbildningen Läslyftet har fått ett genomslag på skolorna och om Läslyftet har bidragit till någon skillnad när det gäller att modellera lässtrategier i undervisningen, bland de sju intervjuade grundskolelärarna. Efter de genomförda intervjuerna har studien visat att lärare implementerar lässtrategier i sin undervisning då samtliga betonar att läsförståelsen påverkar alla skolämnen och därmed har Läslyftet som en kompetensinsats bidragit till ett kollegialt lärande, där lärarna hävdar att de genom pedagogiska diskussioner med alla ämneslärare kunnat påverka varandra i att modellera lässtrategier i undervisningen. I studien framkom det således att eleverna behöver få systematisk och strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier i tidig ålder, för att vidare på egen hand kunna ta sig an en text och bli medskapare av olika texter.

No description available.

Sedan 1990-talet har svenska elevers skolresultat successivt sjunkit, vilket kan ses både i PISA studierna (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) studierna. För att bryta trenden har Alliansregeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett fortbildningsmaterial som ska syfta till att öka svenska elevers läsförmåga då detta anses som en av nyckelfaktorerna för att klara av kunskapskraven i grundskolans alla ämnen. Läslyftet, som är ett treårigt projekt pågår under perioden 2015-2018 och riktar sig till hela utbildningskedjan från förskolan till gymnasieskolan. Som en del i programmet ska handledare utbildas som ska kunna handleda grupper inom läs- och skrivutvecklingen enligt Läslyftets modell. För att denna satsning ska lyckas krävs en samverkan mellan teori och praktik. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket innehåll som konstrueras inom fortbildning för lärare rörande läsutveckling för elever i årskurs fk-3. Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys, där fem moduler från Läslyftet har jämförts med läroplanen för grundskolan på makro och mikronivå. Resultatet av innehållsanalysen har visat att både på makro- och mikronivå berör modulerna i största del språkliga aspekter på lärande. Sammantaget kan man säga att detta fortbildningsmaterial syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvalitén i undervisningen. Vi kan se att detta material ger lärare olika pedagogiska verktyg för att kunna hjälpa eleverna med att uppnå kunskapskraven i årskurs 3.

Inledning För att lärare ska kunna utveckla elevers lärande är det viktigt att de får genomgå kontinuerlig kompetensutveckling för att utveckla undervisningsmetoderna och sin egen yrkesroll. Det är av vikt att kompetensutvecklingen innefattar utveckling av kunskaperna i ämnet som läraren undervisar i. Det är även av betydelse att kompetensutvecklingen bidrar till att lära sig reflektera kring sin egen undervisning samt att utveckla yrkesspråket kollegor emellan vilket i sin tur kommer leda till en personlig utveckling i den egna yrkesrollen. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om svensklärares inställning till kompetensutveckling samt svensklärares attityd till kompetensutvecklingen som benämns som Läslyftet och svensklärarnas erfarenhet av Läslyftet i undervisning. Metod Metoden som använts för studien är en kvantitativ datainsamling i form av en digital enkätundersökning. Detta valdes för att få in ett så stort underlag som möjligt. Resultat Resultatet av studien visar att svensklärarna har en positiv attityd till kompetensutveckling överlag och Läslyftet i synnerhet. Resultatet visar även att svensklärare som arbetat under en längre tid har större insyn i vilka regler och förordningar som finns inom kompetensutveckling.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan kan arbeta medLäslyftets kompetensutveckling och vad det kan betyda för användandet av barnlitteratur som medel för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Genom att finna olika metoder som kan användas för att upptäcka, undersöka och använda barnlitteratur i förskolan kunde vi använda oss av gruppintervjuer för att se efter om pedagoger som arbetat med Läslyftet använder sig av dessa metoder, och om de upplevt någon förändring av kompetensutvecklingen. I vår undersökning har vi använt utvecklingspedagogik, receptionsteori och barns tidiga literacyutveckling som teoretiska ansatser. Teorierna, tidigare forskning och studier har använts för att ge stöd för olika metoder för läs- och skrivutveckling som miljöns utformning, boksamtal, multimodalitet, multimedialitet och att utgå ifrån barns intresse. I vår studie deltog förskollärare från två olika avdelningar, även om andra pedagoger också var välkomna att delta. Studien visar att de deltagande förskollärarna använder sig av metoderna på olika sätt och upplever förändring i sitt arbetssätt kring barnlitteratur efter att ha deltagit i Läslyftet. Pedagoger berättade om olika förändringar såsom sitt förhållningssätt under högläsning, att planera lässtunden rätt, att eftersträva att boksamtal sker och olika sätt att placera böcker i olika miljöer för att väcka intresse för litteraturen. I studien uttryckte några förskollärare en viss oro över upplevelsen att föräldrar läser för lite för sina barn. Utifrån detta går vår studie närmare in på förskolans betydande roll för barns möte med barnlitteraturen.

För att öka resultaten i de stora internationella undersökningarna PISA och PIRLS har staten satsat på kompetensutbildning för lärare i Sverige. Läslyftet är en av satsningarna och syftar till att öka kvaliteten i undervisningen när det gäller språk-, läs- och skrivdidaktik. En av modellerna som lärare utbildas i är samtal om text eller textsamtal. Den här studien följer åtta lärares diskussioner och erfarenheter som de delar med sig av under deltagandet i läslyftet 2016. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer då författaren till den här studien är en av deltagarna i läslyftet. I den tidigare forskningen framgår att textsamtal är gynnsamt för elevers kunskapsutveckling och att användning av metoden behöver öka i Sverige. Studien har ett sociokulturellt perspektiv eftersom teorin om att lärande sker i samband med andra är aktuell för studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka karaktären av textsamtal som undervisningsmetod i lärares kollegiala samtal. Frågeställningarna är: vilka motiv finns för lärare att använda textsamtal i undervisningen och vad pratar lärare om när de diskuterar textsamtal som undervisningsmetod? I resultatet presenteras de olika lärarnas erfarenheter och tankar kring textsamtal som undervisningsmetod. Det framgår av resultatet att lärarna har olika mycket erfarenhet av textsamtal innan de påbörjar läslyftet men att alla har en mycket positiv inställning till användandet av den. I diskussionen diskuteras hur de olika lärarna använder sig av metoden i förhållande till tidigare forskning. Det diskuteras även varför de är motiverade att använda metoden med motivet att öka kunskap i alla skolans ämnen.

Att kunna läsa och skriva är ett mäktigt verktyg att behärska för att lära, ta in information och för att påverka omvärlden. Genom att läsa och skriva kan vi sprida viktig information. Dessutom är läs- och skrivkunskaper ett viktigt verktyg för lärandet i alla ämnen något som bekräftas av Skolverket (Skolverket 2019a). Flera satsningar har genomförts i syfte att förbättra undervisningen och i sin tur öka läs- och skrivkunskaper bland elever både i landet och utanför. Läslyftet är en av dem och denna studie undersöker vad som anses ha fungerat bra och vad som kan ha försvårat det kollegiala lärandet. Syftet med denna studie är att undersöka läslyftet som en praktik där intentionen var att förbättra lärarnas förmåga att undervisa språkutvecklande utifrån handledarens perspektiv. Defrågeställningar som besvaras är 1) Vad var syftet med Läslyftet? 2) Vad anser respondenterna hindrade och möjliggjorde praktiken? och 3) Hur såg rollerna ut inom praktiken? För att besvara studiens syfte och frågeställningar lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråkslärare från två olika kommuner som varit handledare i läslyftet intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och diskuteras i förhållande till teorin om praktikarkitekturer och tidigare forskning. Praktikarkitekturen syftaratt synliggöra de arrangemang inom en praktik som möjliggör eller hindrar praktiken. Läslyftet ses som en praktik och det är främst respondenternas egna erfarenheter som haranalyserats. Resultatet pekar på att det finns flera möjliggörande och hindrande arrangemang men att praktiken över lag ses som positiv. Det är tydligt att handledarna stötte på hinder förpraktiken, såsom idéer om att vissa ämneslärare inte behöver arbeta språkinriktat, eller att vissa lärare inte har tid att arbeta med satsningen. Mycket i denna studie pekar på att de sociala-politiska och materiella-ekonomiska arrangemangen spelar en stor roll för att praktiken ska gå framåt genom att skolledningen behöver vara bestämd och tydlig med vad alla ska göra och att det behövs reserveras tid för att praktiken ska fungera. Det är också viktigt att rektorn på skolan är bestämd i denna fråga, inte ger sig för de hindrande attityderna och samarbetar med handledarna för att bidra till en mer effektiv satsning.

Förskolan har en viktig roll när det gäller barns språkutveckling i tidig ålder. Enligt läroplanen för förskolan ska barn ges förutsättningar att utveckla sitt språk genom högläsning och samtal om texter (Lpfö 18, s. 8). Kommunikation lyfts som ett viktigt kunskapsområde i läroplanen (2018) då barn ges verktyg som grund för sin kommande skolutveckling. Skolverket startade år 2015 en kompetensutveckling inom språk, läs och skrivdidaktik avsedd för pedagoger i förskolan som heter Läslyftet. Läslyftet bygger på kollegialt lärande och har aktuell forskning som grund. Den är uppbyggd på moduler som pedagoger arbetar med i undervisningen i syfte att utveckla språket hos förskolebarn i samband med bland annat högläsning. Tillvägagångssättet stödjer pedagoger att väcka barns nyfikenhet på språket så att de kan utmana och stimulera barns språkutveckling i så tidig ålder som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om kompetensutveckling genom Läslyftet har ökat pedagogers medvetenhet kring högläsning och samtal kring texter och hur ofta de använder sig av metoderna i sina verksamheter. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie som riktade sig till ett urval verksamma pedagoger som genomgått Skolverkets kompetensutveckling Läslyftet ”Läsa och berätta”. Frågorna hade främst en sluten karaktär med fastställda svarsalternativ där respondenten ringar in eller kryssar för det svarsalternativ som bäst överensstämmer med deras egen uppfattning. För att öka datainsamlingen ställdes även några öppna frågor där pedagogerna själva fick formulera sina svar. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av respondenterna ansåg att deras medvetenhet kring högläsning hade ökat och att de nu högläser i större utsträckning än vad de gjorde innan de genomförde Läslyftets kompetensutveckling. Respondenterna i studien bedömde främst ha fått ökat medvetenhet kring vikten av högläsning för barns språkutveckling i tidig ålder, ökad medvetenhet om sitt förhållningssätt där de nu bjuder in barnen för samtal och reflektion kring litteraturen i större utsträckning samt att de har fått en ökad medvetenhet kring val av litteratur och där barnens intressen styr val av litteratur i större grad. De flesta respondenterna läser en gång eller flera gånger varje dag och använder sig av högläsning i sin undervisning i större omfattning än de gjorde tidigare.

Syftet med denna studie är att analysera utformningen av två texter hämtade från fortbildningsprojektet Läslyftet. Texterna hämtas från modulen Tidig läsundervisning och berör läsförståelse. Analysen har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: “Vilken bild ges av vad som är viktigt i läsförståelseundervisning?”, “Vilka strategier används i texterna för att möta läsaren?” och “På vilka sätt synliggörs sammanhanget i texten?”. För att besvara dessa forskningsfrågor används en analysmetod inspirerad från Hellspong och Ledins (1997) metod för brukstextanalys med en teoretisk utgångspunkt i socialsemiotik. Metoden grundas i tanken att alla brukstexter innehåller tre huvudsakliga strukturer: ideationella, interpersonella och textuella. I det här arbetet eftersöks komponenter ur dessa strukturer som är relevanta för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av brukstextanalysen visar att Skolverket framhåller lärarens roll som mycket viktig i undervisning och utvecklandet av elevers läsförståelse. Textens uppbyggnad visar att lärare bör vara väl insatta i läsförståelsens komponenter och hur dessa bör arbetas med i undervisningen. I texten används olika strukturer för att möta läsaren i den tilltänkta mottagarollen genom exempelvis instruktioner. I de analyserade texterna synliggörs situationskontexten skolvärlden på flera plan. Däribland finner vi verksamhetsdiskursen fortbildning för lärare.

Denna studie handlar om lässtrategier och modeller för läsförståelseundervisning. Syftet med studien är att undersöka vilken modell eller vilka modeller lärare använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse samt hur lässtrategier integreras i dessa modeller. Studien redogör för olika modeller som har utvecklats ur olika teorier samt vilka som huvudsakligen tas i anspråk i undervisning på lågstadiet och varför. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare från två skilda skolor som aktivt undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna arbetar med läsundervisning utifrån deras uppfattningar av modellerna Läslyftet och En läsande klass. Vad som framkommit av mina resultat är att lärarnas arbetssätt är likvärdigt. Lärarna växlar mellan läromedel samt olika modeller i syftet att individanpassa undervisningen. Gemensamt för lärarnas läsförståelseundervisning är även att den karaktäriseras av textsamtal i olika former. / This study centers on reading strategies and models for teaching reading comprehension. The aim is to explore what model or models teachers use in their teaching to develop students' reading comprehension as well as how reading strategies are integrated into these models. The study describes various models that have been developed from different theories as well as which models are used mainly for teaching primary school and why. The study is based on qualitative interviews with three teachers from two different schools, who teach the Swedish language at primary school. The interviews have been aimed at gaining knowledge of how teachers work with reading instruction based on their perceptions of Läslyftet and En läsande klass. What has come to light from my results is that the teachers' work methods are equivalent. The teachers switch between educational supplies as well as different models to vary the teaching. Common to the teachers' reading comprehension teaching is that it is characterized by conversations and discussions about text.