Abstract:‘Läslyftet’ is a national project initiated by The National Agency of Education in which they wish to increase Swedish pupils’ ability to read and write, especially in the primary school forms but also in the secondary ones. The aim with this survey has been to look into how some well-experienced teachers have understood the project, and if they could spot its strengths and short-comings at an early stage. The questions presented in this thesis were: what experiences did the teachers make of the project and also what implications could this experience have for children with special needs? The perspective presented is the socio-cultural together with relational pedagogics in which you study the importance of the social environment as well as the relationship between the persons involved in a learning situation. Different aspects are here important in order for the teachers to comprehend and see the importance and use of the project. By carrying out qualitative interviews with six different upper-secondary schoolteachers, inspired by the phenomenological method, I have tried to picture the single teacher’s understanding of the project. The out-come of the interviews indicate that the different methods presented in ‘Läslyftet’ may, if well understood and used thoroughly, give the teachers some extra tools and strategies to work with and benefit co-operation in the class-room. The teachers need extra time though in order to carry it out, especially extra lesson-time. However, since the exercises and the strategies within the project always include all students in a class, it may be considered an inclusive way of working and thereby it may also be in some aspects beneficial for the students who struggle with their learning. The implications of this survey suggest that when you organize a project of this size and expect it to have some sort of positive out-come it is important not only to arrange for the teachers to meet and study but also give them extra scheduled time with the students in order to implement the new tools and strategies. If the teachers should have the opportunity to meet all the students, including the ones who are struggling with school and their learning, they need time. It is also important to make sure that all the teachers fully understand the project and can see the benefits in it, in order to pass it on to the students.

The field of special education includes the adjustment of education for students who do not reach knowledge requirements. During the last few years the PISA study has shown a negative trend amongst Swedish students regarding reading comprehension. To break this negative trend and reach better reading comprehension results mainly, Skolverket launched a program to reach a higher competence level called Läslyftet. The purpose with Läslyftet was to further educate the teachers´knowledge in how to work with language and knowledge development in all subjects. Another important goal with Läslyftet was to improve the knowledge of newly arrived students and students with other first language than Swedish, since students who have Swedish as their second language often lack the sufficient knowledge in reading and writing to be able to understand and pass all subjects in school. The purpose of this essay has been to investigate how a couple of teacher´s describe their work with language and knowledge development in their classes in relation to the school’s general development on this. I have interviewed six teacher´s and analyze policy documents in a Swedish municipality to answer my questions. I have used a systems theory perspective to visualize the effect of how political decisions affect competence developing among teacher´s regarding language and knowledge development working methods. The results show a lack of convergence and principals within the municipality need consensus regarding how and who should participate in the competence development. / Inom det specialpedagogiska fältet ingår det att anpassa undervisningen för de elever som inte uppfyller kunskapskraven. Under de senaste åren har PISAs undersökningar visat på en negativ trend, när det gäller läsförståelse hos svenska skolbarn. För att bryta trenden och få bättre resultat, inom främst läsförståelse tog Skolverket fram ett kompetenshöjande program, Läslyftet. Syftet med Läslyftet var att höja lärares kunskaper om att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen samt att öka läsförståelsen. Ytterligare ett viktigt mål med Läslyftet, var att höja kunskaperna för nyanlända skolbarn och elever med ett annat modersmål än svenska eftersom andraspråkselever ofta saknar tillräckliga kunskaper i läsning och skrivning för att ta till sig skolans alla ämnen. Syftet med mitt arbete blev därför att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till skolans övergripande utvecklingsarbete om detta. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare samt analyserat policydokument i en svensk kommun. Jag har sedan använt mig av ett systemteoretiskt perspektiv för att synliggöra kopplingar från politiskt beslut om kompetensutveckling för lärare gällande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultaten visar att det är en brist på samsyn som rektorerna inom kommunen måste gemensam gällande hur och vilka som ska deltaga i kompetensutvecklingen exempelvis alla lärare i grundskolan.

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

AbstractThe purpose of the present study is to find out how three high school teachers with different subject skills use interaction and interplay in their teaching. The main part of the study is based on observations of six different class sessions in history, religion, Swedish as a second language and regular Swedish. The study also includes interviews with the sessions’ corresponding teachers. The final analysis focuses on the forms of teaching, where the focus is on interaction and interplay, as well as multimodality in teaching contexts. The result is compared to the Läslyftet modules that relate to interaction and interplay, and also multimodality for the purpose of language development. The results show which interactive and multimodal strategies are used when interacting with students. Furthermore, the results show interest and commitment, as well as learning potential, potential support by applying explanations, clarifications, discussions, conversations, the Think-Pair-Share model part and the Initiate-Response-Feedback pattern (IRF) to enable students to reformulate to written language style and recontextualize their responses. In this way, knowledge and language development have been made visible in ongoing teaching.

Research suggests that teachers´ professional development and learning is a key to develop teacher practice and improve students´ learning. The aim of this study is to contribute knowledge of teachers´ opinions on Läslyftet, a competence development program in reading and language enhancement, and it´s matter for competence development. Thereby possible explanations to the outcome of Läslyftet. Through Illeris theory of learning and Program Theory the study is conducted as a quantitative survey. Result suggests significant statistic correlations between all three of Illeris dimensions of learning and teachers´competence development. Findings are that Läslyftet has created good opportunities for learning, but at the same time teatchers´ competence development outcome differs. Despite the competence development program was a professional learning community, Illeris´dimensions functionality and sensitivity seem to have greater impact on competence development than integration (the dimension that focuses interaction). / I forskning finns stöd för att lärares professionella utveckling och lärande är nyckeln för att utveckla undervisningens kvalitet och därmed i förlängningen höja elevers resultat. Syftet med denna studie är att utifrån lärares uppfattningar om en kompetensutvecklingsinsats inom Läslyftet bidra med kunskap om lärares lärande och utveckling av kompetens genom Läslyftet, samt tänkbara förklaringar till resultatet i den studerade kompetensutvecklingsinsatsen. Utifrån Illeris teori om lärande och programteori genomfördes studien med en kvantitativ ansats och enkät. Resultatet pekar på statistiskt säkerställda samband mellan samtliga av de tre undersökta dimensioner av lärande och utveckling av lärares kompetens. Slutsatser från studien är bland annat att Läslyftet skapat goda förutsättningar för lärare, samtidigt som det i olika grad lett till lärares utveckling av kompetens. Trots att insatsen genomförts som kollegialt lärande verkar innehållet och drivkrafter för lärande spelat större roll för i vilken grad lärare utvecklar sin kompetens och sedan använder sina kunskaper.