Studien är en etnografiskt inriktad undersökning som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet biologi. Deltagare i studien är en lärare i biologi, en studiehandledare och en lärare i svenska som andraspråk samt 14 nyanlända elever. Eleverna talade samma modersmål men skiljde sig åt gällande skolbakgrund och gick vid studiens genomförande sin tredje termin i svensk skola. Studien genomfördes i samband med att de tre lärarna i studien deltog i en gemensam aktionsforskningsprocess med uppsatsförfattaren som handledare. I aktionsforskningen strävade lärarna efter att fördjupa sina kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att bättre kunna möta elevernas olika behov. Data samlades in under vårterminen 2014 genom ljudupptagningar av intervjuer och samtal, observationer samt film och fotografier från undervisningen och analyserades retrospektivt. Resultatet visar att lärarna under studiens gång, förändrar både sin syn på språk, lärande och undervisning samt sitt sätt att planera och genomföra undervisningen. Det mest framträdande är förändringar i lärarnas syn på den egna lärarrollen och sin praktik. Resultatet visar på en ökad medvetenhet om uppdraget att explicit lära ut både läs- och skrivstrategier samt att aktiviteter i undervisningen går mot en mer elevcentrerad och strukturerad undervisning där den interaktionella stöttningen och språkligt aktiva elever blir centrala inslag. Resultatet tyder på att lärarnas förhållningssätt och syn på språket som en resurs för lärande har betydelse för uppfattningen om lärarrollen och för vilka aktiviteter som tillämpas i undervisningen, samt för hur resultatet av de tillämpade aktiviteterna tolkas. Studiens resultat ses som relevant för planering och genomförande av fortbildningsinsatser för lärare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och undervisning för nyanlända elever i synnerhet, men även för utveckling av undervisning i allmänhet.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på attorganisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilkenkompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur någraforskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på eleverslärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala ochnationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter omelevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare bliratt lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deraskompetensutveckling.

Research suggests that teachers´ professional development and learning is a key to develop teacher practice and improve students´ learning. The aim of this study is to contribute knowledge of teachers´ opinions on Läslyftet, a competence development program in reading and language enhancement, and it´s matter for competence development. Thereby possible explanations to the outcome of Läslyftet. Through Illeris theory of learning and Program Theory the study is conducted as a quantitative survey. Result suggests significant statistic correlations between all three of Illeris dimensions of learning and teachers´competence development. Findings are that Läslyftet has created good opportunities for learning, but at the same time teatchers´ competence development outcome differs. Despite the competence development program was a professional learning community, Illeris´dimensions functionality and sensitivity seem to have greater impact on competence development than integration (the dimension that focuses interaction). / I forskning finns stöd för att lärares professionella utveckling och lärande är nyckeln för att utveckla undervisningens kvalitet och därmed i förlängningen höja elevers resultat. Syftet med denna studie är att utifrån lärares uppfattningar om en kompetensutvecklingsinsats inom Läslyftet bidra med kunskap om lärares lärande och utveckling av kompetens genom Läslyftet, samt tänkbara förklaringar till resultatet i den studerade kompetensutvecklingsinsatsen. Utifrån Illeris teori om lärande och programteori genomfördes studien med en kvantitativ ansats och enkät. Resultatet pekar på statistiskt säkerställda samband mellan samtliga av de tre undersökta dimensioner av lärande och utveckling av lärares kompetens. Slutsatser från studien är bland annat att Läslyftet skapat goda förutsättningar för lärare, samtidigt som det i olika grad lett till lärares utveckling av kompetens. Trots att insatsen genomförts som kollegialt lärande verkar innehållet och drivkrafter för lärande spelat större roll för i vilken grad lärare utvecklar sin kompetens och sedan använder sina kunskaper.