Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i fritidshem arbetar med inkludering och hur verksamheten planeras för att ge alla elever möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. För att svara på syftet utgick studien ifrån tre forskningsfrågor: Hur definierar lärare i fritidshem begreppet inkludering? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering? Hur beskriver lärare i fritidshem de svårigheter och utvecklingsmöjligheter som finns gällande ett inkluderande arbetssätt? För att besvara dessa frågor använde vi kvalitativ metod och intervjuer. Sex lärare i fritidshem intervjuades för att få svar på hur de ser på inkludering och hur de själva anser att de arbetar inkluderande. I studien framkom det att begreppet inkludering tolkas på flera olika sätt. En tolkning var att begreppet handlar om tillhörighet där de intervjuade nämnde ord som trygghet och gemenskap. En annan tolkning var att begreppet handlar om delaktighet, att alla elever är delaktiga. Det framkom även att svårigheten med ett inkluderande arbetssätt ofta är kopplat till bristen på personal och tid samt att man på fritidshemmen har stora barngrupper och att resurspersoner inte finns tillgängliga på eftermiddagarna. Flera av de intervjuade pratade även om hur viktigt det är att inkludera alla elever, även de som inte är i behov av särskilt stöd. Fritidslärarna förklarade att de arbetar inkluderande genom att bland annat ta vara på elevernas intresse och behov vid planeringar för att få eleverna att vilja delta i aktiviteterna.

Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

<p>I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. </p><p>Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva. Vidare kan orsakerna vara av olika karaktär; biologiska, psykologiska, sociologiska eller pedagogiska. Definitionerna och orsakerna till matematiksvårigheterna har lärarna och forskarna skilda uppfattningar kring. Lärarna betonar nästan enbart den psykologiska förklaringen till varför matematiksvårigheter uppstår, medan forskarna även ser andra förklaringar. De områden som både forskare och lärare ser att elever med matematiksvårigheter har svårast med är bland annat lästal, bråk, enheter och omvandling av enheter, positionssystemet, tal i decimalform samt att kunna se samband. För att underlätta matematiken för de här eleverna anser en del forskare och lärare att man ska arbeta mer laborativt, undersökande och använda sig av samtalet som en arbetsform. De kräver även mycket stöd och uppmuntran för att hålla koncentrationen och motivationen uppe. </p><p>Intervjusvaren från intervjuerna med lärarna har kategoriserats utifrån fyra aspekter att förklara matematiksvårigheter på nämligen; pedagogisk/didaktiska, psykologiska, socioemotionella samt matematiska förklaringar. Lärarna i intervjuerna pratar mycket just kring de pedagogisk/didaktiska bitarna för att tillgodose dessa elevers behov i sin undervisning. Utifrån observationerna kan man se att läraren inte hinner med att tillgodose alla elevers behov. Undervisningen och genomgångarna läggs på en mellannivå, vilket medför att man förlorar de svaga eleverna och tappar utmaningen för de starka eleverna. Läraren hinner inte heller, i samma utsträckning som specialläraren, sitta ner hos varje elev och verkligen samtala om problemen och uppgifterna. De svaga eleverna faller in i mängden och tappar motivation och koncentration. Hos specialläraren finns således mer tid till samtal med varje elev samt att genomgångarna anpassas till dessa elevers behov och nivå. Vidare ser jag en skillnad i hur eleverna arbetar och beter sig under de här lektionerna. De ger intrycket av att de är tryggare och känner att de kan och lyckas i den lilla gruppen, hos specialläraren.</p>

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva. Vidare kan orsakerna vara av olika karaktär; biologiska, psykologiska, sociologiska eller pedagogiska. Definitionerna och orsakerna till matematiksvårigheterna har lärarna och forskarna skilda uppfattningar kring. Lärarna betonar nästan enbart den psykologiska förklaringen till varför matematiksvårigheter uppstår, medan forskarna även ser andra förklaringar. De områden som både forskare och lärare ser att elever med matematiksvårigheter har svårast med är bland annat lästal, bråk, enheter och omvandling av enheter, positionssystemet, tal i decimalform samt att kunna se samband. För att underlätta matematiken för de här eleverna anser en del forskare och lärare att man ska arbeta mer laborativt, undersökande och använda sig av samtalet som en arbetsform. De kräver även mycket stöd och uppmuntran för att hålla koncentrationen och motivationen uppe. Intervjusvaren från intervjuerna med lärarna har kategoriserats utifrån fyra aspekter att förklara matematiksvårigheter på nämligen; pedagogisk/didaktiska, psykologiska, socioemotionella samt matematiska förklaringar. Lärarna i intervjuerna pratar mycket just kring de pedagogisk/didaktiska bitarna för att tillgodose dessa elevers behov i sin undervisning. Utifrån observationerna kan man se att läraren inte hinner med att tillgodose alla elevers behov. Undervisningen och genomgångarna läggs på en mellannivå, vilket medför att man förlorar de svaga eleverna och tappar utmaningen för de starka eleverna. Läraren hinner inte heller, i samma utsträckning som specialläraren, sitta ner hos varje elev och verkligen samtala om problemen och uppgifterna. De svaga eleverna faller in i mängden och tappar motivation och koncentration. Hos specialläraren finns således mer tid till samtal med varje elev samt att genomgångarna anpassas till dessa elevers behov och nivå. Vidare ser jag en skillnad i hur eleverna arbetar och beter sig under de här lektionerna. De ger intrycket av att de är tryggare och känner att de kan och lyckas i den lilla gruppen, hos specialläraren.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarare kan gå tillväga för att planera och genomföra en genomgång i ämnet matematik som inkluderar alla elever. För att samla in material använde vi oss utav 4 observationer i årskurs 2 och 3 samt intervjuer med respektive lärare. Den insamlade datan kopplades till den teoretiska bakgrunden för att säkerställa resultatet. Sammanfattningsvis har studien visat att dagens lärare lägger mycket fokus på genomgångar på grundnivå för att sedan kunna individanpassa arbetet. En mycket viktig del i genomgången är att eleverna är delaktiga genom diskussioner för att reda ut frågetecken för att underlätta det individuella arbetet.

Inledning  Studien ämnar undersöka hur fritidshemslärare definierar begreppet tillgänglig lärmiljö och vilka förutsättningar de ges för att skapa en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien behandlar frågeställningarna utifrån flertalet infallsvinklar och ger en bred insyn i det komplexa uppdrag lärare i fritidshem besitter. Fritidshemmet har en egen del i läroplanen vilket ställer krav på verksamhetens innehåll. Studien undersöker på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet är tillgänglig och tillgodoser alla elevers behov, samt vilka faktorer somär gynnsamma för arbetet i att skapa ett fritidshem för alla.   Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet tillgodoser och är tillgänglig utifrån alla elevers behov. Även vilka faktorer som är gynnsamma för arbetet med målsättningen att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet   Metod Studien har utgått från en kvalitativ metod med ett pragmatiskt perspektiv. Metodvalet har använts i form av semistrukturerade intervjuer riktat till åtta behöriga lärare i fritidshem. Respondenterna är verksamma i olika kommuner med spridning i Sveriges mellersta delar. Detta för att undersöka potentiella skiftningar gällande både möjligheter och förutsättningar i skapandet av tillgängliga lärmiljöer i fritidshemmet. Den insamlade empirin delades vid analysarbetet in i teman med stöd i tillgänglighetsmodellen.   Resultat Resultatet av studien visar att olika definitioner av tillgänglig lärmiljö utgår från den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön, vilket efter analys delats in i olika teman. Det framgår i studien att förutsättningarna för skapandet av en tillgänglig lärmiljö varierar utifrån exempelvisplaneringstid, fortbildning och ekonomi. Respondenterna menar att organisatoriska faktorer ansågs vara avgörande för hur väl fritidshemslärare lyckas med sitt undervisningsuppdrag. Studien visar också att goda och trygga relationer sågs som extra viktigt i arbetet att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet, även bildstöd nämndes som ett viktigt stöd i detta arbete.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på attorganisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilkenkompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur någraforskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på eleverslärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala ochnationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter omelevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare bliratt lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deraskompetensutveckling.

Based on the American philosopher John Dewey's (1859–1952) theoretical framework linked to the role of democracy in education, the purpose of this qualitative study is to explore the role of democracy in the contemporary leisure center, which, according to the current curriculum, should be based on students' experiences, interests and needs. Through interviews and observations, the study describes the educators 'perspectives and work with democracy, as well as how the students' experiences, interests and needs are mapped and manifested in the activities.   The study shows, in accordance with Dewey's idea of ​​the collaborative experience, that the educators value the students' democratic rights, but that in the end it is up to the educators how it is put into practice. This action may be partly due to the content of the curriculum, and partly due to students needing guidance and direction in discovering new phenomena. Opportunity for democratic participation exists for the students, even if it is associated with challenges, such as them themselves denying the opportunities. Furthermore, the study shows that students' needs, interests and experiences are mapped through observation and conversations with the students, but that there is a lack of systematic work on this and that the result is thus uncertain. Furthermore, the study shows that students' interests, needs and interests need to be clear and easy to discover to be noticed by the educators. Students who do not express or show signs of what their interests, needs and experiences risk being either exposed to pressure or being completely missed on the grounds that the educators do not have the opportunity to make them visible. / Med utgångspunkt i den amerikanske filosofen John Deweys (1859–1952) teoretiska ramverk kopplat till demokratins roll inom utbildning är syftet med denna kvalitativa studie att utforska demokratins roll i det samtida fritidshemmet, vilken, enligt rådande läroplan, ska utgå från elevers erfarenheter, intressen och behov. Genom intervjuer och observationer redogör studien för pedagogernas perspektiv och arbete med demokrati samt hur elevernas erfarenheter, intressen och behov kartläggs och manifesterar sig i verksamheten.     Studien visar, i enlighet med Deweys idé om den samverkande erfarenheten, att pedagogerna värdesätter elevernas demokratiska rättigheter men att det i slutändan är upp till pedagogerna hur det omsätts i praktiken. Detta agerande kan dels bero på läroplansinnehållet, dels utifrån att eleverna kan behöva styrning och riktning i att upptäcka nya företeelser. Möjlighet till demokratiskt deltagande finns för eleverna även om det är förknippat med flertalet utmaningar, så som att de själva avböjer möjligheterna. Vidare visar studien att elevers behov, intressen och erfarenheter kartläggs genom observation och samtal med eleverna, men att det saknas ett systematiskt arbete kring detta och att resultatet därmed är osäkert. Studien synliggör vidare att elevers intressen, behov och intressen erfarenheter behöver vara tydliga och lätta att upptäcka för att uppmärksammas av pedagogerna. Elever som inte uttrycker eller visar tecken på vad deras intressen, behov och erfarenheter består av riskerar att antingen bli utsatta för påtryckningar eller att missas helt utifrån att pedagogerna inte har möjlighet att synliggöra dem.

The purpose of this study is to investigate students’ self-esteem regarding the subject of mathematics and what affects their motivation in the subject. The applied method in this study is a survey that generated both quantitative and qualitative data. The basis of the survey and the analysis is the self-efficacy theory and the self-determination theory. The results of my study indicates that the students’ need for competence, togetherness and autonomy are not met to the degree that allows them to feel motivation in the subject of matematics. The result can also be interpreted as that students’ self-esteem is relatively low and in these cases has a negative impact on the students’ motivation in the subject. In order for us teachers to be able to further motivate students in the subject of matematics we have to ensure that these needs are fulfilled and that we help them to increase their self-esteem in the subject. / Studiens syfte är att undersöka hur elevers självkänsla ser ut i ämnet matematik och vad som kan påverka elevers motivation i samma ämne. Studiens undersökningsmetod är en enkät som genererat både kvanitativ- och kvalitativ data. Till grund för enkäten och dess analys ligger self-efficacy teorin och självbestämmandeteorin. Resultatet från min studie indikerar att elevers behov av kompetens, samhörighet och autonomi inte är uppfyllda till den grad som låter dem känna motivation i ämnet matematik. Resultatet kan också tolkas som att elevers självkänsla är relativt låg och påverkar i dessa fall elevers motivation negativt i ämnet. För att vi ska kunna få fler motiverade elever i ämnet matematik behöver vi lärare se till att dessa behov är uppfyllda hos eleverna och att vi hjälper dem att höja deras självkänsla i ämnet.