In my experience it is hard to define what learning in leisure centers means, and that the definition seems to differentiate between principals and leisure-time pedagogues. In this inquiry, I therefore ask myself the following questions: How does a principal and leisure-time pedagogue define learning in leisure centers, in relation to current regulatory documents? And how does a principal and a leisure-time pedagogue translate these regulatory documents to their operation regarding learning in leisure centers? My inquiry is based on qualitative methods as semi-structured interviews and open observations. The premises I use to analyze my results is visible learning, situated learning and policy. The result indicate a shared view of what learning in the leisure center means, but the translation from definition to operation is not coherent with what the principal and leisure-time pedagogue says. The conclusion is that the process in which the regulatory documents develops, affects the issue to understand its content and the establishment of the documents in their operation. / Enligt min erfarenhet är det svårt att definiera vad lärande i fritidshem innebär, och att definitionen kan skilja sig mellan rektorer och fritidspedagoger. Därför har jag i denna undersökning ställt mig frågorna: Hur definierar rektor och fritidspedagog lärande i fritidshemmet, i förhållande till rådande styrdokument? Och hur översätter rektor och fritidspedagog styrdokumenten till verksamheten gällande lärande i fritidshem? Undersökningen baseras på kvalitativa metoder så som semi-strukturerade intervjuer och öppen observation. Utgångspunkterna i min analys av resultatet är synligt lärande, praktikbaserat lärande och policy. Resultatet visar på en samsyn av vad lärande i fritidshemmet innebär, men att det inte översätts till verksamheten på det sätt rektorn och fritidspedagogen säger. Slutsatsen är att den process där styrdokumenten tas fram, påverkar svårigheten att förstå dess innehåll och att implementera innehållet i verksamheten.

The purpose of our study is to get an overview of how the after-school teachers work to arouse children's interest in mathematics and how they further develop the children's mathematical knowledge. The study is examined with the help of the following questions: How do educators believe that students' interest in mathematics can be aroused through informal learning? How can the informants' ideas about informal learning in the after-school center be understood with the help of socio-cultural theories? We chose qualitative interviews as the method of our data collection in our study, in which three trained after-school center teachers were happy to participate. The empirical data that we collected has been analyzed through the socio-cultural theory. Furthermore, we chose to discuss our study with regard to previous research, which then consisted of nine researchers.  The results show that children through play and activities develop more than we think and that informal learning as a way to arouse interest and learning, is the basis for after-school teachers. Furthermore, the results show that the themes that we have analyzed can possiblyhave a positive impact on the business. Then, among other things, creativity and collaborationas strategies, collaboration with teachers and the environment are discussed. Similarly, theresults show that after-school teachers use the socio-cultural theories as an approach to arouse students' interest in mathematics / Syftet med vår studie är att få en överblick över hur fritidshemslärarna arbetar med att väcka barns intresse i matematik samt hur de vidareutvecklar barnens matematiska kunskaper. Studien undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur anser pedagoger att man kan väcka elevers intresse i matematik genom informellt lärande? Hur kan informanternas föreställningar om det informella lärandet i fritidshemmet förstås med hjälp av sociokulturella teorier? Vi valde kvalitativa intervjuer som vår datasamlings metod i vår studie, där tre utbildade fritidshemslärare ställde upp i. Empirin som vi samlat har analyserat genom den sociokulturella teorin. Vidare valde vi diskutera vår studie med hänsyn till tidigare forskning. Resultatet visar att barn genom lek och aktiviteter utvecklas mer än vi tror och att informellt lärande som ett sätt att väcka intresse och lära, ligger till grund för fritidshemslärarna. Vidare visar resultatet att de teman som vi analyserat möjligtvis kan medföra positiv inverkan på verksamheten. Då bland annat kreativitet och samarbete som strategier, samverkan med lärare och miljö tas upp. Likaledes visar resultatet att fritidshemslärarna använder sig av de sociokulturella teorierna som tillvägagångssätt för att väcka elevernas intresse inom matematik.

From a historical perspective, the view of the child has changed significantly in the last century. An inclusive approach for children with, among other things, rights from the Convention on the Rights of the Child has emerged over time. Schools and leisure centers have slowly changed into doing more accepting and inclusive activities for pupils. The curriculum advocates that the activities of the leisure center should be structured according to a democratic structure. This should contribute to the pupils being able to participate and be involved but also have an influence in the leisure center. Pupils should feel that their free time is meaningful, developing and inclusive. Although there are common guidelines for how the practice is to be carried out, there may be differences in how it is carried out. Previous research shows that the task of school democracy is to shape pupils influence for future participation in democratic forums. In the leisure center, this means that pupils should be allowed to contribute their opinions and that the educators need to adhere to the central guidelines in the curriculum. The purpose of the study is to investigate different perspectives from both staff and pupils, how they experience participation and influence in the leisure center. We have chosen a qualitative research method and a phenomenological approach to investigate individual experiences of participation and influence in the activities of the leisure center. Our empirical data has been analyzed using Hart's ladder of participation (1997). The interviews show that there is a variation in how educators work with pupils’ participation and influence in the leisure center and their experiences around them. From a pupil’s perspective, the results show that pupils' experience of participation is often based on different choices in the activities decided by the educators. They also considered that the opportunity to influence via leisure center councils only appears occasionally. Therefore, we recommend the use of a working method that can be summarized via an acronym VIS. The abbreviation VIS stands for a forum for influence and collaboration. This is to ensure the quality of pupils' right of co-determination both at school and in the leisure center. This approach can be used in collaboration between the school and the leisure center when working with pupils’ councils. / Ur ett historiskt perspektiv har synen på barn förändrats. Barn inte har haft någon medbestämmanderätt över sin egen situation. Ett inkluderande synsätt för barnen med bland annat rättigheter från barnkonventionen har växt fram med tiden. Skolorna och eftermiddagshemmen har sakta förändrats till en mer accepterande till inkluderande verksamhet för elever. Läroplanen förespråkar att fritidshemmets verksamhet ska vara uppbyggd efter en demokratisk struktur. Detta ska bidra till att eleverna får vara med och vara delaktiga och få inflytande i varsamheten. Eleverna ska uppleva att deras fritid är meningsfull, utvecklande och inkluderande. Även om det finns gemensamma riktlinjer för hur verksamheten ska praktiseras, kan det finnas skillnader i hur det utförs. Tidigare forskning visar att skoldemokratins uppgift är att forma elevinflytande för framtida deltagande i demokratiska forum. I fritidshemmet betyder det att eleverna ska få bidra med sina åsikter och att pedagogerna behöver förhålla sig till de centrala riktlinjerna i styrdokumenten. Syftet med studien är att undersöka olika perspektiv från både personal och elever, hur de upplever delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod och en fenomenologisk ansats för att undersöka individuella upplevelser av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Vår empiri har analyserats med hjälp av Harts delaktighetsstege (1997). Intervjuerna visar att det finns en variation i hur pedagoger arbetar med elevers delaktighet och inflytande i fritidshemmet och upplevelserna kring dessa. Från ett elevperspektiv visar resultatet att elevernas upplevelse av delaktighet ofta baserar sig på olika valmöjligheter i verksamheten som pedagogerna bestämt. De ansåg även att möjligheten till att påverka via fritidshemsråd endast dyker upp ibland. För att öka antalet fritidshemsråd och kvalitetssäkra dessa föreslår vi att elevrådet och fritidshemsrådet slås ihop. Därför rekommendera vi användandet av ett arbetssätt som kan sammanfattas via en akronym VIS. Förkortningen VIS står för en verksamhet för inflytande och samverkan. Detta för att kvalitetssäkra elevers medbestämmanderätt både på skolan och i fritidshemmets verksamhet. Detta förhållningssätt kan användas vid samverkan mellan skolans båda verksamheter när de arbetar med elevråd.

1 Abstract: The final diploma thesis deals with the issue of marketing management of the school facilities for interest education It is based on the existing theoretical findings in the marketing area and marketing strategies. The theoretical part defines basic concepts, features of the marketing management organisations and their benefits. The thesis deals with the specifics of the marketing management in the school facilities for interest education, the individual steps of the marketing management and especially the marketing mix - product, price of the educational programs, place of their provision, propagation and sales promotion. The thesis brings the analysis of the found results of the extensive research provided via questionnaire investigation, interview and text analysis. This analysis represents the status of the marketing management in the leisure centers and the benefit of the analysis is the enumeration of the using marketing tools as a resource of the inspiration for improvement in this area in the conditions of school facilities for interest education. Keywords: marketing, marketing management, marketing mix, interest education, leisure centers

This thesis deals with a topic that factors influencing the professional development of school principals. Its aim is to determine the quantitative and qualitative research which factors and to what extent the professional development of directors house of children and youth and leisure centers (the DDM and SVČ) in the Pardubice region influence. The core issue is the continuing education of directors DDM and SVČ, whether in their professional development in further education. The thesis also includes a six-year term of office, which can have a significant impact on the professional development of directors of DDM and SVČ. Research suggests that the Director of SVC and DDM most important factor that affects their professional development, continuing education. The research results are used in the field of school management and management education as an extension of knowledge about the work of the directors of DDM and SVČ and their professional development, which is negatively and positively influenced by various factors. Key words Further education director, management, schools, house of children and youth, leisure centers, professional development

This thesis deals with a topic that factors influencing the professional development of school principals. Its aim is to determine the quantitative and qualitative research which factors and to what extent the professional development of directors house of children and youth and leisure centers (the DDM and SVČ) in the Pardubice region influence. The core issue is the continuing education of directors DDM and SVČ, whether in their professional development in further education. The thesis also includes a six-year term of office, which can have a significant impact on the professional development of directors of DDM and SVČ. Research suggests that the Director of SVC and DDM most important factor that affects their professional development, continuing education. The research results are used in the field of school management and management education as an extension of knowledge about the work of the directors of DDM and SVČ and their professional development, which is negatively and positively influenced by various factors. Key words Further education director, management, schools, house of children and youth, leisure centers, professional development

Syftet med denna studie var att undersöka olika lärare mot fritidshems syn på konflikter och konflikthantering i den pedagogiska verksamheten. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer, då vi ansåg att den var lämplig för att vi ämnade undersöka lärarnas syn angående konflikter och konflikthantering. Resultatet visade sig att de pedagogerna vi intervjuat hade både likheter och skillnader gällande olika arbetssätt som används på fritidshemmen, men också vad som kan vara möjliga hinder för att genomföra den undervisning i konflikthantering för att utveckla elevernas sociala färdigheter för att lösa en konflikt. Resultatet har sedan analyserats med hjälp utav Hakvoorts (2010) konfliktpyramid samt Szklarski (1996) fyra orsaker till varför konflikter uppstår. Vi kom fram till slutsatsen att beroende på hur konflikter uppstår, så kan de behöva lösas på olika sätt, men resurser och tid är en förutsättning för att konflikterna ska kunna lösas på ett korrekt sätt. / The purpose of this study was to investigate different teachers' views of leisure centers on conflicts and conflict management in educational activities. The method we have used is qualitative interviews, as we considered it appropriate because we intended to examine the teachers' views regarding conflicts and conflict management. The results showed that the educators we interviewed had both similarities and differences regarding different working methods used in the after-school centers, but also what could be possible obstacles to implementing the teaching of conflict management to develop students' social skills to resolve a conflict. The results have then been analyzed with the help of Hakvoort's (2010) conflict pyramid and Szklarski (1996) four reasons why conflicts arise. We came to the conclusion that depending on how conflicts arise, they may need to be resolved in different ways, but resources and time are a prerequisite for the conflicts to be resolved in a correct manner.

Based on the American philosopher John Dewey's (1859–1952) theoretical framework linked to the role of democracy in education, the purpose of this qualitative study is to explore the role of democracy in the contemporary leisure center, which, according to the current curriculum, should be based on students' experiences, interests and needs. Through interviews and observations, the study describes the educators 'perspectives and work with democracy, as well as how the students' experiences, interests and needs are mapped and manifested in the activities.   The study shows, in accordance with Dewey's idea of ​​the collaborative experience, that the educators value the students' democratic rights, but that in the end it is up to the educators how it is put into practice. This action may be partly due to the content of the curriculum, and partly due to students needing guidance and direction in discovering new phenomena. Opportunity for democratic participation exists for the students, even if it is associated with challenges, such as them themselves denying the opportunities. Furthermore, the study shows that students' needs, interests and experiences are mapped through observation and conversations with the students, but that there is a lack of systematic work on this and that the result is thus uncertain. Furthermore, the study shows that students' interests, needs and interests need to be clear and easy to discover to be noticed by the educators. Students who do not express or show signs of what their interests, needs and experiences risk being either exposed to pressure or being completely missed on the grounds that the educators do not have the opportunity to make them visible. / Med utgångspunkt i den amerikanske filosofen John Deweys (1859–1952) teoretiska ramverk kopplat till demokratins roll inom utbildning är syftet med denna kvalitativa studie att utforska demokratins roll i det samtida fritidshemmet, vilken, enligt rådande läroplan, ska utgå från elevers erfarenheter, intressen och behov. Genom intervjuer och observationer redogör studien för pedagogernas perspektiv och arbete med demokrati samt hur elevernas erfarenheter, intressen och behov kartläggs och manifesterar sig i verksamheten.     Studien visar, i enlighet med Deweys idé om den samverkande erfarenheten, att pedagogerna värdesätter elevernas demokratiska rättigheter men att det i slutändan är upp till pedagogerna hur det omsätts i praktiken. Detta agerande kan dels bero på läroplansinnehållet, dels utifrån att eleverna kan behöva styrning och riktning i att upptäcka nya företeelser. Möjlighet till demokratiskt deltagande finns för eleverna även om det är förknippat med flertalet utmaningar, så som att de själva avböjer möjligheterna. Vidare visar studien att elevers behov, intressen och erfarenheter kartläggs genom observation och samtal med eleverna, men att det saknas ett systematiskt arbete kring detta och att resultatet därmed är osäkert. Studien synliggör vidare att elevers intressen, behov och intressen erfarenheter behöver vara tydliga och lätta att upptäcka för att uppmärksammas av pedagogerna. Elever som inte uttrycker eller visar tecken på vad deras intressen, behov och erfarenheter består av riskerar att antingen bli utsatta för påtryckningar eller att missas helt utifrån att pedagogerna inte har möjlighet att synliggöra dem.

Synen på professionen grundlärare i fritidshem undersöks genom en kvantitativ undersökning där platsannonser med tjänster riktade mot lärare i fritidshem studeras. Vidare görs även en kvalitativ undersökning där rektorer intervjuas för att få ett skolledarperspektiv på fritidshemmet och lärarna som arbetar där. Studien syftar till att undersöka om en välavgränsad och sammanhållen yrkesidentitet är görlig utifrån de förväntningar som finns och de förutsättningar som ges och diskuterar hur betydelsen av dessa möjligheter och hinder kan tolkas utifrån relevanta makt- och professionsstudier. Trots alla försök till flexibilitet genom att försöka hitta sin plats i organisationens olika delar är det uppenbart svårt att skapa en välavgränsad och sammanhållen yrkesidentitet när många av arbetsuppgifterna inte kommer organiskt, sprungna ur ett fritidspedagogiskt perspektiv på lärande. Istället är de pålagor där den obligatoriska skolundervisningen är norm vilket innebär att fritidshemslärarna hamnar i underläge. / The view of the profession of primary school teachers in leisure centers is examined through a quantitative study in which job advertisements with services aimed at teachers in leisure centers are studied. Furthermore, a qualitative study is also conducted where principals are interviewed to get a school leader perspective on the leisure center and the teachers who work there. The study aims to investigate whether a well-defined and cohesive professional identity is feasible based on the expectations that exist and the conditions that are given and discusses how the significance of these opportunities and obstacles can be interpreted based on relevant power- and professional studies. Despite all attempts at flexibility by trying to find their place in the different parts of the organization, it is obviously difficult to create a well-defined and cohesive professional identity when many of the tasks do not come organically, sprung from a leisure pedagogical perspective on learning. Instead, they are levies where compulsory schooling is the norm which means that the primary school teachers in leisure centers ends up at a disadvantage.

The purpose of the study is to examine the leisure educators perspectives and attitudes regarding the inclusions and exclusions that occur between the pupils. A particular focus will be the dilemma of the right to protect a comradeship versus the obligation to give others access. The survey questions are: How do the leisure educators perceive that inclusions and exclusions take place between the pupils? How do leisure educators work to make pupils feel involved in comradeships? How do the leisure educators react to the dilemma that can arise when a choice must be made between, on the one hand, protecting a comradeship and, on the other hand, ensuring that all pupils are given access? The theoretical starting points of the study are Foucault's theory of power and relational pedagogy with the analytical concepts alienation and co-existence and collaboration. The study method is five semi-structured interviews with a total of six working leisure educators. Prominent conclusions are: that exclusions have a negative effect on well-being and schooling. Leisure educators way of working is that the pupils should be able to accept each other rather than that they should necessarily be good friends. In relation to the dilemma, we have stated that not all pupils always need to be involved in a particular comradeship, but that it is important to work for everyone to have someone. / Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens perspektiv och förhållningssätt gällande de inkluderingar och exkluderingar som sker inbördes mellan eleverna. Ett särskilt fokus kommer att vara dilemmat kring rättigheten att skydda en praktikgemenskap kontra skyldigheten att ge andra tillträde. Undersökningsfrågorna är: Hur upplever fritidspersonalen att inkluderingar samt exkluderingar sker inbördes mellan eleverna? Hur arbetar fritidspersonalen för att elever ska känna sig delaktiga i gemenskaper? Hur ställer sig fritidspersonalen till det dilemma som kan uppstå när ett val måste göras mellan å ena sidan att skydda en praktikgemenskap och å andra sidan att säkerställa att alla elever ges tillträde? De teoretiska utgångspunkterna för studien är Foucaults teori om makt och den relationella pedagogiken med analysbegreppen alienation samt sam-varo och sam-verkan. Studiens metod är fem semistrukturerade intervjuer med totalt sex arbetande fritidspersonal. Framträdande slutsatser är: att exkluderingar och utanförskap påverkar välmående och skolgång negativt. Att personalens arbetssätt är att eleverna ska kunna fungera tillsammans snarare än att de nödvändigtvis ska vara goda vänner. I förhållande till dilemmat har vi konstaterat att alla elever inte alltid behöver få vara med i en särskild gemenskap, men att det är viktigt att arbeta för att alla ska ha någon.