• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 42
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Erfarenhet och flexibilitet : ideal i svenska platsannonser 1972 och 2002

Gustavsson, Bertil January 2004 (has links)
No description available.
2

Erfarenhet och flexibilitet : ideal i svenska platsannonser 1972 och 2002

Gustavsson, Bertil January 2004 (has links)
No description available.
3

Social kompetens - Hur viktigt kan det vara? : En kvantitativ studie på förändringen av sociala kompetenskrav i platsannonser 1989-2013

Ertzgaard, Oskar, Hammarström, Teodor January 2014 (has links)
Sammanfattning Globaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet. Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades. Platsannonserna hämtades in från vart fjärde år under en 25 års period, 1989-2013, där tio platsannonser valdes ut varje månad. När insamlade data analyserades undersöktes det om det gick att se en förändring i frekvens på efterfrågan av sociala kompetenskrav, hur viktig förekomsten har varit i relation till andra kompetenskrav samt vad det finns för variation i förekomsten av sociala kompetenskrav. Utifrån studiens resultat går det inte att dra några slutsatser kring huruvida det finns en förändring av sociala kompetenskrav eller ej under perioden 1989-2013 då de samband som återfanns inte var signifikanta. Den varians bland de sociala kompetenskravens som återfanns tyder på att det finns vissa sociala kompetenskrav som efterfrågas i kombination med varandra i platsannonser. Sociala kompetenskrav har under de 25 år som studerats varit ungefär lika viktigt i förhållande till andra kompetenskrav. Studiens resultat kan varken styrka eller falsifiera den bild av vad som eftertraktas i arbetslivet som presenteras i den tidigare forskningen och i studiens teoretiska ram.
4

Chefskompetens enligt chefen själv : -och hur väl stämmer det överrens med vad som söks i platsannonser under "kulturskolechef sökes".

Lindgren, Charlotta January 2013 (has links)
Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper. Studiens resultat visar att de personliga egenskaperna var överlägsetdominerande i omfång både i chefernas berättelser och annonsernas texter. Men jag kunde finna enskillnad mellan vilka ord som användes av chefer respektive annonser för att beskriva personligaegenskaper som kompetens. Cheferna lag mer vikt på relationsskapande egenskaper medanplatsannonsernas texter lyfte fram de ledande egenskaperna. Näst viktigaste kompetensen, enligtmitt datamaterial, var erfarenheter. Annonsernas texter underströk chefserfarenhet som mestbetydande medan cheferna betonade erfarenhet inom den egna verksamheten som viktigast. Både ihur chefer beskriver kunskapsområden och innehållet i annonserna visade att kunskap omadministrativa arbetsuppgifter även behövs som chef. I annonserna fick dessa arbetsuppgifter enmer central roll än hos cheferna som menade att det administrativa arbetet visserligen tog myckettid men att det inte var en huvudkompetens. Minst vanlig var uppfattningen om utbildning somkompetens hos cheferna. När jag frågade sa cheferna att det var viktigt men att nog andra personligaegenskaper var viktigare. I annonserna betonades utbildning inom kulturområdet och pedagogiksom betydelsefull kompetens för att få ett chefsjobb inom kulturskolan.
5

Jakten på "det goda" : En studie av arbetsplatsannonser som riktar sig till specialpedagoger och speciallärare

Zachiu, Horatiu Alexandru January 2016 (has links)
No description available.
6

"Vill du vara med och sätta Sverige på kartan?" : En studie av Svenska institutets tjänsteutlysningar 1986 till 2011 / "Do you want to help put Sweden on the map?” : A study of Swedish Institute job advertisements from 1986 to 2011

Jernström, Eva January 2012 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förändrats under de senaste 25 åren, språkligt och innehållsmässigt. I min studie ingår 53 platsannonser från myndigheten Svenska institutet (SI). Det är samtliga utlysningar från 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas språkinterna egenskaper och förändringar, dels vilka externa samhälleliga faktorer som påverkat innehåll och utformning. En platsannons består av flera komponenter. Min undersökning utgår från den indelning av en platsannons i maximalt åtta komponenter som språkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling från 2011. Jag har analyserat dessa komponenter separat för att underlätta jämförelser mellan SI:s platsannonser från olika år. Resultatet av min undersökning visar att språket i dessa platsannonser blivit ledigare med tiden, med enklare meningsbyggnad och du-tilltal. En förändring är att platsannonserna successivt blivit allt längre. Det som framför allt fått större utrymme är informationen om myndighetens uppdrag och verksamhet. Andra komponenter som till exempel villkor och förmåner eller varför en tjänst ledighetsförklaras förekommer inte lika frekvent. Något som även har förändrats är bilden av den ideala sökanden. I dag är de personliga egenskaperna i fokus och utgör viktiga kriterier vid en tjänstetillsättning. Antalet olika personliga egenskaper i mitt material har 2011 fyrdubblats i jämförelse med 1986. Bland de formella meriterna har goda kunskaper i svenska i tal och skrift tillkommit. Kunskaper som tidigare togs för givet, men som nu finns med som krav.
7

Självbedömning, intention och platsannonser : En kvantitativ studie av könskodningens påverkan / Self assessment, intention and job advertisements : A quantitative study of the effects of gendered wording

Bolin, Linnea, Sanna, Börjesson January 2017 (has links)
Denna kvantitativa studie syftade till att undersöka om könskodade platsannonser har en påverkan på läsarens bedömning av sig själv som en kvalificerad kandidat och läsarens intention att söka tjänsten. Studien undersökte även om det fanns några skillnader i förhållande till kön och ålder. För att genomföra studien konstruerades två platsannonser som var kodade i en kvinnlig och en manlig riktning. Dessa användes i en enkät för att undersöka könskodningens påverkan. Datainsamling skedde via en webbaserad enkät. Ett målstyrt bekvämlighetsurval gjordes och det var 37 personer som deltog i undersökningen. Pearsons korrelationsanalys och envägs ANOVA har använts för analysen av data. Resultatet visade att könskodade platsannonser inte hade någon signifikant påverkan på läsarens bedömning av sig själv som en kvalificerad kandidat eller läsarens intention att söka tjänsten. Därmed förkastas studiens hypoteser. Resultatet motsäger de resultat som kommit fram i tidigare forskning vid litteraturgenomgången. Författarna tror att det till stor del har berott på att platsannonserna var för lika och inte tillräckligt könskodade. Flera alternativa orsaker redogörs för i diskussionen. / The present quantitative study aimed to examine if gendered wording in a job advertisement has an impact on reader’s self-assessment of being a qualified candidate and the intention to apply for the job. A total of 37 participants, who at the time were working with recruitment and human resources, answered an online survey. The survey contained two job advertisements which each were gendered in a feminine or masculine direction. The advertisements were used to examine the effects of gendered wording. One-Way ANOVA and Pearson Correlations were used for the analysis. The result showed no significant effect of gendered wording in job advertisements and the reader’s self-assessment of being a qualified candidate and their intention to apply for the job. This is contradictive to previous research about gendered wording and job advertisement. The results of this study may be affected by the current study’s formulation of the gendered worded job advertisements. The results indicated that the two gendered worded job advertisements of this study were too similar. It is therefore recommended to enhance the gendered wording in future research. Furthermore it is suggested to examine which words that are considered gendered in the Swedish language.
8

Anställningsbarhet : Hur anställningsbarhet framställs och åskådliggörs utifrån platsannonsers formulerade kompetens- och egenskapskrav

Pitkänen, Jenny, Sandén, Hanna January 2014 (has links)
Anställningsbarhet är ett vanligt förekommande begrepp i forskning men även i en europeisk samhällskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna läkare, lärare och polis och då med fokus på hur anställningsbarhet framställdes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjälp av en trestegsmodell. Resultatet åskådliggjorde tre separata anställningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. Utifrån den analytiska diskussionen framträdde bilden av den “ideala anställda” – den anställningsbara. Genom platsannonserna synliggjordes en humanistisk människosyn i vilken individen framställs som fri att själv påverka och ansvara för sin anställningsbarhet.
9

Vill du bli Chef, Husfru eller Manager? : Könskodade ord och egenskaper i platsannonser

Walldow, Maria, Gomér, Klara January 2018 (has links)
I denna studie undersöks om könskodning förekommer i platsannonser inom turistbranschen och i så fall på vilket sätt det förekommer. Här undersöks också hur könsfördelningen ser ut bland de sökande för specifika tjänster inom turistbranschen. Enligt statistik ser turistbranschen ut att vara neutral, att det finns en jämn könsfördelning av anställda inom branschen. Tidigare forskning visar att det finns olika hindra för kvinnor att klättra i karriären inom den egna organisationen och inom yrkeslivet i stort. Ett sätt är att utestänga kvinnor från högre tjänster med argument att kvinnor saknar kompetens eller att de inte klarar av att axla ett stort ansvar. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorin om Glastaket av Ann Morrison från 1987. Teorin säger att det, både inom organisationer och på samhällsnivå, finns hinder som håller kvinnor nere från högre positioner, som kan beskrivas som ett glastak.   I studien har 25 platsannonser med rubrik eller yrkestitel innehållande orden Husfru, Manager eller Chef inom hotell-och resebyråbranschen analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet visar att könskodning för platsannonser inom hotell- och resebyråbranschen förekommer. Resultatet visar också att de två kategorierna Manager och Chef verkar uppfattas som mer neutrala medan den könskodade rubriken och yrkestiteln Husfru kan ses som en könskodad yrkesroll. Studien bekräftar vad teorin om Glastaket förklarar, att hinder för kvinnor inte bara finns på de högsta nivåerna inom organisationer eller i samhället i stort. Strukturer som håller kvinnor tillbaka p.g.a. ett ålagt större ansvar för hem och familj, könsbestämda yrkestitlar samt många mindre arbetsuppgifter vilket även på lägre nivåer hindrar kvinnor från att klättra i arbetslivet. Studien tyder på att utjämningen av könsfördelningen inom vissa tjänster inte beror på att arbetsmarknaden anpassats efter kön utan snarare att kvinnor anpassat sig till rådande mansnormer. Denna studie ämnar bidra till bland annat, en ökad förståelse om hur formuleringar av yrkesroller kan dra fördel av att förnyas och neutraliseras för att locka en bredare krets av sökanden.
10

Vem är grundskolläraren ni söker efter? : - En diskursanalys av lediga lärartjänster i Norrbottens län

Ersson, Hannah January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera hur grundskollärare diskursivt konstrueras i relation till kön, klass och plats i platsannonser riktade mot glest befolkade kommuner. Urvalet av platsannonser som utgjort datamaterialet är 74 platsannonser som insamlats mellan den 27 mars 2023 till den 26 april 2023 från Arbetsförmedlingens digitala platsbank. Genom Faircloughs tre-stegs diskursiva analys (beskrivande, processande och förklarande) har tre olika konstruktioner av grundskollärare identifierats i datamaterialet. Den första konstruktionen är den relationella läraren vars betoning på relationella egenskaper innefattas både i fråga om arbetsplatsen och i den aktuella kommunen. Den andra konstruktionen är den legitimerade läraren som skapas genom att samtliga platsannonser kräver att den arbetssökande ska ha en lärarlegitimation. Den tredje läraren är den friluftslivs intresserade läraren som skapas genom platsannonsernas presentation av kommunen och arbetsgivaren som en attraktiv hemort och arbetsgivare. Sammantaget bidrar denna uppsats med kunskap om vilka lärare som konstrueras diskursivt i platsannonser i Norrbottens län och hur samtliga konstruktioner förstås intersektionellt utifrån genus, klass och plats. Ytterligare kunskap som uppsatsen bidrar med är hur den lokala sociala kontexten inte utgör den primära påverkande faktorn i hur grundskolläraren diskursivt konstrueras i Norrbottens län. / <p>2023-06-01</p>

Page generated in 0.0723 seconds