The research of this Bachelor‟s thesis examines classifieds for librarians, and makes use of Ørom‟s theory of sixlibrarian identities plus Schreiber‟s complementary seventh identity. The main focus of the thesis was to examine what qualities and skills are presented and what identities are manifested in the classifieds. A third issue was to explore how relevant Ørom‟s theory is to examine and understand the profession today.The data was analysed by the use of content analysisand a hermeneutics approach was taken. We found that theskills and qualities that are considered important in the spring of 2014 were both classic librarian tasks, but that there was also a high demand for skills in pedagogy and IT. We found that personal characteristics were important in comparison to education requirements. All seven of Ørom‟s and Schreiber‟s identities were manifested in the classifieds, but the library profession has evolved beyond Ørom‟sdescription of the ideal librarian. The theory is therefore not applicable to today‟s description of the librarian professional identity. / Program: Bibliotekarie

The subject of this paper is the library job market in Sweden 1975-1995. Job advertisementsin the periodical of DIK Association (the Swedish federation for occupational groups thatworks with documentation, information and culture) have been studied.1975, 1980, 1985, 1990 and 1995 there were 2 170 advertisements of situations for librarians.They have been examined with focus on the following:situation description:qualifications requested:• type of library• size of municipality•county• hours per week• duration• designation• tasks• education• knowledge of languages• knowledge of specific subjects• knowledge of computers• experience• driving licence, carStatistics have been made. The figures of the five years have been compared to give a pictureof the development.The results have also been compared with what has been written about the changes that arehappening on the labour market in general, and similarities and differences have been pointedat.

Köp och försäljning är grunden för marknadsekonomin. Ny teknik och avreglerade marknader ger möjligheter till nya former för försäljning. Telefonförsäljning är ett exempel på det. En del av säljföretagen kritiseras för dåliga anställningsförhållanden och oetiska försäljningsmetoder. Mot den bakgrunden analyseras säljföretags platsannonser för att visa vad de kommunicerar i syfte att rekrytera personal. Den bild företagen vill ge av sig själva och av de arbeten som annonseras ut analyseras.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.  Materialet är hämtat från 13 platsannonser som fanns publicerade på arbetsförmedlingens hemsida under oktober månad 2011. Uppsatsen speglar även utgångspunkten som innebär att personlig assistans är en rättighet. Innehållet i annonserna är tolkat utifrån Ervin Goffmans begrepp främre och bakre region samt Michel Foucaults relationella maktbegrepp. I uppsatsen innebär det att fokuset främst har varit kring den bakre regionen då en stor del av arbetet för en personlig assistent berör aktiviteter som placeras i den bakre regionen.  Slutsatsen i uppsatsen är att förstå brukarens roll i annonserna så måste man förstå assistentens roll. Brukare och assistent är intimt förknippade i annonserna. Brukarens hjälpbehov beskrivs utifrån assistentens egenskaper. Det innebär att det är genom att läsa och förstå egenskaperna hos den tilltänkte assistenten så får man en bild av brukarens behov och personlighet. En annan slutsats är att platsannonsens syfte är att sälja brukaren som en trevlig arbetsgivare till den arbetssökande. Därför är bolagen noga med att framhäva de positiva sidorna hos brukaren så att den skall framstå som en attraktiv arbetsgivare. Med denna uppsats ämnar jag att fördjupa kunskapen kring hur personlig assistans presenteras i platsannonser samt att analysera utformningen och innehållet i annonserna.

Swedish school librarians work within a complex structure of differing forms of employment, conditions and legitimacy of their profession. In the public enquiry into Swedish school libraries, Skolbibliotek för bildning och utbildning(SOU 2021:3), new legislations regulating the school libraries are proposed to guarantee staffing. The aim is to increase equality in access to staffed school libraries among Swedish elementary and high school pupils. Today many schools arrange staffing of their school libraries in conjunction with the local public library. This type of solution has, in smaller studies and surveys, shown to increase the risk of conflicts and confusion regarding responsibilities and work tasks. As a result of the new legislations proposed in the public enquiry of school libraries, an increase in cooperation between schools and public libraries is expected. This essay explores how different employers describe work tasks and conditions in job vacancies for school librarians to detect and analyse any differences. The results indicate discrepancies in how school librarian positions are described. Vacancies for school librarian positions entirely located within the school organization are described with emphasis on working tasks and conditions. Vacancies for positions for school librarians with split service between schools and public libraries show greater emphasis on personal qualities. This indicates that the profession might gain in legitimacy if school librarians are employed by schools rather than in split employment and further supports the principal as preferred employer.

Den här uppsatsen behandlar ämnet marknadisering i platsannonsernas kravspecifikation för bibliotekarier till folkbiblioteken. De metoder som har används är tematisk analys av platsannonsernas innehåll för år 2020 samt 2000 och kritisk diskursanalys med utgångpunkt i den tematiska analysen samt intervjuer som gjorts på e-mail med bibliotekschefer på folkbibliotek. Det uppsatsens resultat har påvisat är marknadisering inom tre områden när det gäller platsannonsernas kravspecifikation för bibliotekarier till folkbiblioteken, 1. marknadisering av känslor, i form av empati, trygghet samt servicevänlighet, 2. marknadisering av språk, i form av engelska samt övriga språk samt 3. marknadisering av kunskap, i form av akademisk examen. Vidare har serviceaspekten tagit allt större plats från år 2000 och framåt i platsannonsernas kravspecifikation i kombination med att arbetsköparnas kravlista för arbetarna blivit längre samt en mer uttalad självklarhet att arbetarna bör ha vissa personliga egenskaper och kunskaper.

Uppsatsens syfte var att undersöka huruvida det finns en gemensam kärna för chefskap inom bibliotekarieprofessionen och att identifiera vad den i sådana fall består av. Datamaterialet bestod av 162 platsannonser för bibliotekschefer inom olika bibliotekstyper. Metoden som har använts är kvantitativ innehållsanalys. Det går att urskilja en gemensam kärna för chefskap inom bibliotekarieprofessionen. Denna kärna består till att börja med av ett krav på akademisk examen. Tidigare erfarenhet som efterfrågas i platsannonserna handlar om ledarskap i olika former samt mer traditionella chefsarbeten. Personliga egenskaper som värdesätts är kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och nätverkande samt personalengagemang och coachning. Arbetsuppgifter och ansvar utgörs av verksamhetsutveckling, ett helhetsansvar samt deltagande i ledningsgrupp och/eller styrelsegrupp. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de fyra ledarskapsbeteendena uppgiftsorienterad, relationsorienterad, förändringsorienterad och externt orienterad.

<p>Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

Uppsatsen har som avsikt att undersöka hur kommunikatörsyrket har förändrats det senaste 25 åren med utgångspunkt i Castells nätverksteorier och i en studie utförd 1995. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av en tematisk analys som identifierade mönster och teman i det empiriska materialet. Studiens problematisering grundar sig i digitaliseringen och hur detta har påverkat professionens benämning och beskrivning i platsannonser med särskilt fokus på tre teman som identifierats; arbetsuppgifter, utbildningskrav och kunskaper och egenskaper som efterfrågas. Genom att studera tjänstetitlar och arbetsbeskrivningar från 68 utannonserade platsannonser visade detta ett resultat som påvisar att professionen utgår och är beroende av andra förändringar som påverkar informationshanteringen i samhället vilket ger anledning till att fältet bör kontinuerligt studeras för att bibehålla sin relevans i utvecklingen. Studiens resultat presenterar en idé om att mediebranschen genomgått en konvergens som identifierat hur olika tjänster har integrerats med varandra till följd av digitaliseringen och den teknologiska utveckling som informationssamhället medfört.