Author: Linnea Brundell Mentor: Gábor Bora Course: Media and communication studies, C- level, advanced course.  Communication, ethical and moral – a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies. Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase.  Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre Bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company’s values. Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material.  Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents.

The communicator has a professional role which is relatively unspecified and hard to define. To work with communication can mean several different tasks, who also might vary between different types of organizations. The purpose with our study is to clarify the professional title communicator and its meaning. By applying a power perspective on the communicators experienced professional role in meaning to find out who has the power over the communication.     Our study is made of qualitative interviews with four professional communicators working in private organizations. We have used semi structured interviews in our study which means that we before we went through with the interviews defined themes which the interviews were built upon. This type of interview also made it possible for us to ask supplemental questions. Our interview material is considered through a hermeneutical perspective which means that we have interpreted the interviewed persons’ answers to understand the experienced professional role. Thereafter we have applied theories of power on the empirical data.    The result shows that the communicators have a relatively common opinion on the self-experienced role, since they see themselves as “the go-to-person” in their organizations meaning the person who pulls the strings. Further on we can see that the communicator has a certain type of power, which generally originates from their communication skills and central position in the company. This position means an information advantage which also can give the communicator power. A factor that lies behind this is that the communicator is found in the middle of the organizations information flow. On this basis we can see a clear connection between the communicator’s professional role and the power of communication in organizations.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

The purpose of the essay was to examine the role of the professional communicator in the Swedish Unemployment Funds. Focus was on measures carried out by the communicator to enhance and streamline communication and how the communicator supports their coworkers in their own communication role. In order to fulfill the purpose, two main questions were asked; How do the communicators support and develop their coworkers communication role? What to the communicators identify as challenges in their work in doing this?The theoretical base of the essay was Heide and Simonssons (2011) challenges for the professional communicator. The theory states that organizations communication processes are the foundation to its existence and development and that the professional communicator therefore needs a solid base with the possibility to monitor the whole organization.A questionnaire was sent to communicators in all Swedish Unemployment Funds and even though the non-response was rather considerable, the answers received was assessed sufficient to make an analysis. The result showed that the support the communicators provide their coworkers is both strategic and operational and that the communicators often act as mentors for coworkers as well as managers. However, only a few of the communicators are used as educators in their organizations. Also, few communicators are represented in higher strategically important forums. A majority of the communicators have to work without a communication strategy, a fact that limits their possibility to support their coworkers. To summarize, communication issues seem to be rather marginalized in the examined organizations. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier. På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats. Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer. 36 procent arbetar för företag där den journalistiska självständigheten i produktionen av innehåll kan variera, vilket innebär att de kan vara både journalister eller kommunikatörer.  Tillsammans utgör dessa nästan av hälften av respondenterna i årets undersökning. 70 procent av de före detta journaliststudenterna som i dag arbetar som journalister kan tänka sig att arbeta inom kommunikationsbranschen.

Denna kandidatuppsats redogör för den undersökning som har gjorts för att ta reda på hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar arbetsmarknaden för kommunikatörer. Undersökningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet består av nio svenska utbildningar som är representerade av sju lärosäten. Ett centralt begrepp i undersökningen är anställningsbarhet som i det här fallet har sitt ursprung i Bolognaprocessen. Efter utförd undersökning visar det sig att det finns både likheter och olikheter i berättelserna som ges skriftligt och muntligt av de aktuella utbildningarna. Likheterna ligger i synen på arbetsmarknaden och kommunikationsfältets tänkbara yrkesuppgifter. Berättelserna skiljer sig dock åt när relationen till arbetsmarknaden gestaltas. De olika programmen sprider ut sig på en skala mellan “nära arbetsmarknaden” och “nära akademin” men de flesta positionerar sig medvetet i mitten av denna skala och gestaltar en utbildning som tror att anställningsbarhet skapas genom att låta sig påverkas av både det akademiska och det mer praktiska tänkandet.

Kommunikatören är en yrkesroll som påstås befinna sig under en förändring. Yrket ska gå ifrån den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll på ledningsnivå. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring ämnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrån ett reflexivt förhållningssätt. Detta är en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet är att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur väl det stämmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det är relevant att undersöka den moderna kommunikatören både på grund av att yrket påstås vara under en förändring där det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhällsförändringar även ställer nya krav på informations- och kommunikationsansvariga. Syftet är även att ta reda på vilken ställning kommunikatören har i organisationen, då litteratur och undersökningar hävdar att i och med förändringen som sker så har yrket i allt större utsträckning klivit upp i ledningsposition. Undersökningens avsikt är att med ett kritiskt grepp ställa litteraturens ideal mot verklighet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma kommunikatörer i stora organisationer. Den metod som används är semistrukturerade intervjuer där jag i förhand har definierat olika teman med vissa specificerade frågor. Detta för att få en möjlighet till att ställa följdfrågor och därmed fördjupade svar. Materialet har bearbetats ur ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt, där jag har tolkat intervjupersonernas svar för att kunna bilda en förståelse för yrkesrollen. Resultatet visar att det ideal som ställs upp i litteraturen inte avspeglar verkligheten i den mån författarna verkar vilja. Den moderna kommunikatören arbetar strategiskt, men inte utifrån detta reflexiva förhållningssätt. Vidare kan man se att de tillfrågade kommunikatörerna har en kontakt med ledningen och att dess arbetsuppgifter är till störst del strategiska.

Kommunikationsavdelningar och kommunikatör som yrkesroll är ett omdebatterat ämne, däremot har kommunikatörer själva inte tagit en lika omfattande del i debatten. Med det som bakgrund väcktes vårt intresse för att studera vad kommunikatörer vid ett svenskt universitet själva anser att deras yrkesroll är. Det teoretiska ramverket utgörs av fyra identifierade roller som en kommunikatör inom offentlig sektor kan tänkas ha, som sedan appliceras på universitets kommunikationsavdelning. Det undersökta materialet består av publicerad verksamhetsplan, kommunikationspolicy samt fem intervjuer med kommunikatörer vid universitetet. Resultaten visar på att aspekter från samtliga fyra roller återfinns vid det undersökta universitetet, om än i olika stor utsträckning. Slutsatsen lyder således att kommunikatörens arbete på universitetet överensstämmer med alla roller, men att det kan tolkas att påverkande och spridande av budskap värderas högst bland universitets kommunikatörer.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur algoritmer påverkar kommunikatörens arbete på Instagram. Detta då algoritmer är de som avgör vad som är ett inlägg värt att ge spridning och tvärtom. Ett problem är att de flesta algoritmer är hemliga och det blir därför en utmaning för kommunikatören att veta hur hen bäst lägger upp sin strategi för att nå sin målgrupp och därmed får störst spridning av ett inlägg på Instagram. Metod och material: Metoden är i huvudsak kvalitativa strukturerade intervjuer där fem respondenter intervjuades. Därefter följdes intervjuerna upp med en webbenkät där kommunikatörer verksamma på Instagram svarat. Huvudresultat: Studien visar att de kommunikatörer som deltog i studien har en baskunskap om algoritmer. Det saknas dock en djupare förståelse om hur algoritmer fungerar på Instagram. Alla av studiens deltagare har olika strategier för att nå dess målgrupp på Instagram. Dock kanske inte alltid baserat på hur man får mest spridning med hjälp av algoritmer.