<p>Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.</p><p> </p><p>Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.</p><p> </p><p>Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.</p>

Denna studie undersöker hur svenska universitet argumenterar för sina respektive medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar, liksom vilken bild universiteten ger av kommunikatörsyrket utifrån detta. Mer specifikt studeras argumentationen och de retoriska resurserna i programbeskrivningarna på två olika universitets webbplatser. Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de två valda universitetens sätt att uttrycka sig om kommunikatörsyrket - detta för att identifiera eventuella likheter och skillnader som kan påverka kommunikatörers yrkesidentitet. För att göra detta använder vi oss av kvalitativ textanalys och analyserar webbtexterna retoriskt. På så sätt kan vi bryta ner texten och hitta underliggande budskap. De teorier som används i studien rör yrkesidentitet och tillhörighet. Resultatet visar att de två valda universiteten har olika fokus i sina texter - det ena med huvudfokus på att den som utbildar sig till kommunikatör kan förändra världen och det andra med huvudfokus att den som utbildar sig till kommunikatör kan få jobb i en växande bransch. / The intention of the following study is to examine how Swedish universities supply potential students with information about their media and communication program. Furthermore, we are interested in how the universities describe the career opportunities that these programs give access to. More specifically, we study two different universities and their use of rhetorical resources to attract students. The purpose of the study is to bring attention to how universities express themselves regarding the role of the communicator. The aim is to identify differences and similarities in the descriptions of the role as a communicator, and how they may cause a shattered picture of the profession– which is the struggle this study is based on. We use a qualitative text analysis and analyse the web texts with rhetorical terms. By doing this, we are able to find underlying messages in the texts. The theories we use concern professional identity and belonging. Conclusions from this study shows that the two examined universities supply the student with different perspectives. One of them can be shortly described as “study media and communication – change the world”, while the other one highlights “study media and communication – become employed”.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.   Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.   Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.   Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.

Propose/Aim: The aim of this thesis is to examine the professional role of the Community Manager working for gaming companies. The thesis will examine which background and previous experience a Community Manager should have and the tasks included in the assignment to see how this new role can contribute to the development of gaming companies. Material/Method: The method used in this study is of a qualitative character. The data has been gathered through e-mail interviews with five people working as Community Managers in the gaming business and in addition, through a textual analysis of five job advertisements. The results were analyzed on the basis of carefully selected theories in the field of strategic communication. Main results: The main result of this study is that the Community Manager's most important task is to act as a link between the players and the game developers by communicating with both sides. The Community Manager can receive important feedback from the players which can contribute to the game development.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en större förståelse för vilka tankar och känslor kommunikationsansvariga i åtta svenska kommuner har kring begreppet ”kommunikativ organisation”, om och i sådana fall hur begreppet ”kommunikativ organisation” och forskning kring begreppet påverkar hur man planerar för och arbetar med sin kommunikation samt vem som gynnas av begreppet ”kommunikativ organisation”. Fokus i denna studie ligger på att undersöka tankar kring den ”kommunikativa organisationen” (Heide et al, 2019) men också på om och i sådana fall på vilket sätt den kommunikativa organisationen skiljer sig från andra liknande organisationsetiketter, till exempel den lyssnande organisationen, den innovativa organisationen eller organisationen som baseras på tillitsbaserad styrning (Bringselius, 2017).  Frågeställningar:  Hur tänker kommunikationsansvariga kring begreppet ”kommunikativ organisation”? Påverkar forskningen kring begreppet ”kommunikativ organisation” hur man planerar för organisationens kommunikation? Skiljer sig begreppet ”kommunikativ organisation” från andra organisationsetiketter? Vilka professioner gynnas av just begreppet ”kommunikativ organisation”? Teorier: Studien ingår främst i det kommunikationsteorietiska forskningsfältet och fokuserar mer specifikt på begreppen ”kommunikativ organisation” (Heide et al, 2019). Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heides sju steg för en kommunikativ organisation samt forskning kring organisationsbegrepp och professionsforskning med fokus på kommunikatörer. Dessa teorier stödjer denna studies resultat och analys genom att åskådliggöra på vilket sätt ett begrepp påverkar hur de intervjuade kommunikationsansvariga benämner, strukturerar, paketerar och arbetare med sina organisationers kommunikation. Metod: För denna studie har ett operationaliseringsschema utifrån studiens syfte och frågeställningar kopplat till det teoretiska ramverket för begreppet ”kommunikativ organisation”, organisationsteori och professionsforskning satts upp. Därefter har individuella kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kommunikationsansvariga på åtta svenska kommuner genomförts. Efter genomförda intervjuer har insamlad data transkriberats och bearbetats genom kodning i analysprogrammet NVivo. Där har olika teman framträtt och utifrån detta har analys och diskussion samt slutsats arbetats fram. Slutsats: Ingen av de tillfrågade kommunikationsansvariga i de åtta kommunerna säger sig ha infört eller ha planer på att införa den ”kommunikativa organisationen” till punkt och pricka så som den beskrivs i forskningen (Heide et al, 2019). Det vill säga ingen av de intervjuade kommunerna hade någon form av styrande dokument eller plan för samtliga sju delar som slutrapporten ”Den kommunikativa organisationen” ställer upp för att man ska vara en kommunikativ organisation. Flera av de tillfrågade kommunerna säger sig dock arbeta med forskningsmaterialet som underlag för att vidareutveckla kommunens kommunikation och samtliga säger att det är viktigt och att man vill vara en kommunikativ organisation. / Purpose: The purpose of this study is to gain a greater understanding of what thoughts and feelings communication managers in eight Swedish municipalities have about the concept of "communicative organization", if and in such cases how the concept of "communicative organization" and research on the concept affect how one plans for and works with their communication and who benefits from the concept of "communicative organization". The focus of this study is on examining thoughts about the "communicative organization" (Heide et al, 2019) but also on whether and in such cases how the communicative organization differs from other similar "organizational labels"; for example, the listening organization, the innovative organization or the organization based on trust-based governance (Bringselius, 2017). Research question:  What do communication managers think about the concept of "communicative organization"? Does research on the concept of "communicative organization" affect how to plan for the organization's communication? Does the term "communicative organization" differ from other "organizational labels"? Which professions benefit from the very concept of "communicative organization"? Theories: The study is primarily part of the communication theory field of research and focuses more specifically on the concepts of "communicative organization" (Heide et al, 2019). The theoretical framework of the study consists of Heide's seven steps for a communicative organization as well as research on organizational definitions and profession research with a focus on communicators. These theories support this study's results and analysis by illustrating how a concept affects how the interviewed communication managers name, structure, package and work with their organizations' communications. Method: For this study, an operationalization schedule based on the purpose and questions of the study linked to the theoretical framework for the concept of "communicative organization", organizational theory and professional research has been set up. Since then, individual qualitative semi-structured interviews with communication managers at eight Swedish municipalities have been conducted. Since then, individual qualitative semi-structured interviews with communication managers at eight Swedish municipalities have been conducted. After conducting interviews, collected data has been transcribed and processed by coding in the analysis program NVivo. There, different themes have emerged and from this analysis and discussion and conclusion have been developed. Conclusion: None of the communications managers surveyed in the eight municipalities claim to have introduced or have plans to introduce “the communicative organization” to the letter as described in the research (Heide et al, 2019). That is, none of the municipalities interviewed had any kind of governing document or plan for all seven parts that the final report "The communicative organization" sets up for being a communicative organization. However, several of the municipalities surveyed say they are working with the research material as a basis for further developing the municipality's communication and all say that this is important and that they want to be a communicative organization.

Teorin som ställs i denna studie är att det utvecklats ny problematik i samband med uppkomsten av marknadsföring i sociala medier. I denna studie identifieras de etiska utmaningarna och hur konsumenterna påverkas av dem. Det empiriska materialet är baserat på en enkätundersökning med 115 respondenter och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Då studien stämmer överens med tidigare forskning kring traditionell marknadsföring kan antagandet att den speglar verkligheten om digital marknadsföring göras. I resultatkapitlet går det att utläsa att de huvudsakliga anledningarna till att respondenterna uppfattar marknadsföring i sociala medier som oetisk är att det inte framgår att det är reklam, att reklamen är riktad mot barn (under 16 år), att reklamen är påträngande (individanpassad) och att reklamen är sexistisk. Respondenternas svar visade att deras köpbeslut och uppfattning av företag påverkas av om den uppfattat reklam som oetisk. I resultatet går det även att utläsa att konsumenterna anser att marknadsföring i sociala medier helt borde exkluderas för brukare under 18 år. Slutsatsen som kan dras är att respondenterna har en etisk medvetenhet gällande marknadsföring i sociala medier. / The theory posed in this study is that new problems have developed in connection with the emergence of marketing in social media. This study identifies the ethical challenges and how consumers are affected by them. The empirical material is based on a survey of 115 respondents and an even distribution between women and men. Since the study is consistent with previous research on traditional marketing, the assumption that it reflects the reality of digital marketing can be made. In the results chapter it can be seen that the main reasons why respondents perceive marketing in social media as unethical is that it does not appear that it is advertising, that advertising is aimed at children (under 16), that advertising is intrusive (individualized) and that the advertising is sexist. Respondents' responses indicated that their purchasing decisions and perceptions of companies are affected by whether the perceived advertising is unethical. The result also shows that consumers believe that social media marketing should be completely excluded for users under the age of 18. The conclusion that can be drawn is that the respondents have an ethical awareness regarding marketing in social media. This study is written in Swedish.

This study aims to show how Swedish municipalities are differentiating in the hiring of communicators in order to practice internal and external communication. By contacting 50 randomly selected municipalities, an overview of their communication force could be established. The results showed great variance between municipalities. The following three hypotheses were then constructed to explain the variance between the municipalities. 1) Factors that will damage reputation will lead to an increase in communicators. 2) There will be a positive linear relationship between communicators and the organization’s size. 3) Municipalities with weak economies will have fewer communicators than municipalities with strong economies. These hypotheses were then tested through an ordinary least square method. This study concludes that from the selection used there were no relationship between economic situation and factors presumed to damage the municipality’s reputation, and investment in communicators, operationalized in hired communicators per hundred thousand inhabitants. A linear relationship between organization size and hired communicators could, however, be proven, thus indicating a strong belief in the gains of internal communication.

This study examines how new technologies, particularly generative artificial intelligence (AI), have become an innovative tool for communicators and how it affects their productivity and creativity. Through a combination of literature review, theoretical frameworks, and empirical research, we analyze how communicators integrate generative AI into their work process and how this affects their workflow and conditions. The study is based on the following questions: How are software-based text chat robots used by communicators in their professional role; To what extent do communicators perceive that there is an impact on creativity and productivity when co-writing between human and machine; What opportunities and challenges do communicators imagine that software-based text chat robots can contribute to? The findings indicate that generative AI has the potential to transform the communications industry by increasing efficiency and freeing up time for more strategic thinking and creativity. Communicators report increased productivity and that generative AI has the ability to help communicators manage large text bases in an agile way. At the same time, the study also identifies challenges and potential risks with the use of generative AI. Among these challenges are issues related to ethics, quality assurance and the need to maintain human control and creative input in the creation process. Communicators are aware of these challenges and emphasize the importance of balancing automation with human skills and insight. Finally, the study highlights the opportunities and challenges of the use of generative AI for communicators and identifies areas for future research and development. By understanding the potential benefits and limitations of this technology, communicators can develop strategies to maximize its positive effects and manage its challenges effectively.

This study aims to investigate how communication specialists perceive the integration of generative artificial intelligence (AI) within their profession and how these changes affect their professional role. The purpose of the study was achieved by conducting qualitative interviews with eight communication professionals regarding their view on the integration of generative AI within their profession. Particularly, we found it interesting to examine how the communication specialists use generative AI within their professional role, what risks and/or opportunities they identify concerning the use of generative AI tools within the communication profession and what factors they deem as crucial for successfully and effectively integrating AI tools within their professional roles. The theoretical framework of the study consists of diffusion theory, actor-network theory, risk society and reflexive modernity.  The results of the study indicate that communication specialists see several opportunities in integrating generative AI tools into their work. Key opportunities identified included using generative AI for inspiration and automating repetitive tasks, thereby allowing communication professionals to allocate more time to the strategic aspects of their work. There was no expressed concern that generative AI could currently replace the communication specialist’s professional role. Thus, the risks identified did not seem to revolve around the job security of the communication specialists but rather around the uncertainty about how generative AI functions, its capabilities, and how it handles the input data. Therefore, the establishment of clearer guidelines and policies on AI usage was something that the communication specialists in this study expressed a great need for. Additional factors identified by communication specialists as crucial for successful AI integration included individual characteristics such as curiosity, a willingness to learn, and openness to change. Thus, the results of the study indicate that achieving successful and effective integration of generative AI is perceived to be a shared responsibility at both organizational and individual levels.

Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga. Denna förutfattade mening gjorde oss intresserade av att undersöka om det finns några skillnader av upplevd yrkesstatus mellan kommunikatörer anställda inom de olika sektorerna. Är det någon skillnad och i så fall vilka faktorer är det som påverkar och orsakar dessa skillnader? För att vi skulle kunna belysa och diskutera frågan om det fanns någon skillnad av upplevd yrkesstatus hos kommunikatörer i privat respektive offentlig sektor, valde vi att studera tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen. Ett mål för studien var även att ge förslag på åtgärder som kunde höja kommunikatörers yrkesstatus oavsett vad den är idag. Vi utgick från en kvalitativ ansats och genomförde åtta intervjuer med yrkesverksamma kommunikatörer inom de båda sektorerna. Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner upplever tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen men att faktorerna som påverkar denna upplevelse skiljer sig åt mellan de båda sektorerna. Inom den privata sektorn tenderar intervjupersonerna att sträva efter yttre bekräftelse medan intervjupersonerna inom den offentliga sektorn tenderar att sträva efter inre bekräftelse. I resultatet kan vi även skönja en förändring i klimatet inom den privata sektorn. Den tidigare så goda tillgången på resurser har minskat och har fått konsekvenser för intervjupersonerna. Kravet på lönsamhet gör att några organisationer inom denna sektor har koncentrerat och flyttat sina kommunikationsenheter till storstäder. Därmed har möjligheterna till personlig utveckling och till avancemang inom organisationen begränsats. En tolkning som vi gör utifrån diskussionen kring centralisering är även att den externa kommunikationen har prioriterats på bekostnad av den interna. För den som är intresserad ser vi här en möjlighet att bygga vidare på vår studie genom att undersöka hur kommunikatörens yrkesstatus har förändrats i organisationer som har centraliserat sina kommunikationsverksamheter. / Today’s communities are characterized by a torrent of goods, services and information and the world around us is getting smaller. That leaves consequences for organisations by demands on effectiveness and the concept strategic communication may be the key to success. We who are studying media and communication are often thinking about which demands and expectations our future employers have on us as communicators. Other thoughts we have around this are which employees that best can meet our endeavor after interesting and developing working tasks. We have noticed that the discussion about employees among students often includes that it is more interesting to work in the private sector than in the public sector. The discussion made us more curious about how the communicators working in respective sectors experienced their own professional status. We wondered if there was any differences, and if, which factors the possible differences was affected and caused by? To be able to discuss and illustrate the question about differences in experienced professional status between communicators working in the public or private sector, we chose too study satisfaction and pride in the professional role. One further goal was to give proposals on measures that could raise communicator’s professional status irrespective of what it is today. We had a qualitative approach and we interviewed four professional communicators in each sector. The result from our study shows that all of the interview persons experience satisfaction and pride in their professional role but the factors that affects the experience is different between the two sectors. The interviewed persons working in the private sector tend to strive against outer confirmation and the interviewed persons in the public sector tend instead to strive against inner confirmation. We can also discern a change in climate in the private sector. The organisations in the private sector are concentrating their communication units to big cities as a result of high demands on profitability. With that has the opportunities of individual development and the chance to advance within the organization been restricted. Our interpretations about concentrating the communication units to bigger cities are that we believe that the external communication will be prioritized on the expense of the internal communication. For those who are interested we here see an opportunity of further studies about the professional role and status of communicators that works in organisations that has concentrated their communications units and see if a difference can be seen.