Sammanfattning Syftet är att förstå hur tre aktörer nyttjade sin maktposition i sin politiska praktik och förklara varför. Vilka var dessa tre aktörer som hade makt i sekelskiftets politik i Luleå stad och varför hade de denna makt? Vilka frågor drev de och vad var motiven bakom att driva dessa frågor? Hur gick de tillväga för att förverkliga sina ambitioner i Luleå stadsfullmäktige från år 1900-1920? Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys men även kvantitativa inslag kommer att finnas och en deskriptiv metod används för att beskriva källmaterialet. Teorin som används i uppsatsen är en ansats av (ANT) aktörsnätverksteori och politiskt medborgarskap som bygger på H Marshalls essä ”Citizenship and Social class” från år 1950. Uppsatsen forskningsresultat visar att motiven, intressena och agendorna skiljer sig mellan aktörerna, men att politikerna använder den politiska arena för att bygga nätverk som medel för att uppnå sina mål. / Abstract The purpose is to understand how three actors used their power position in their political practice and to explain why. Who was these three actors that used their power in the turn of the century in Luleå city and why did they have this power? Which questions prompted they and what was their motive behind to push these questions? How did they go about to realise their ambitions in Luleå city council from the year 1900-1920? Method that is used in the essay is a qualitative content analysis but also use bits of a quantitative method and one descriptive method is used to describe the source material. The theory used in the essay is a approach of (ANT) Actor-network theory and political citizenship that builds on H Marshall essay”Citizenship and Social class” from the year 1950. The study research results shows that motives, interest and agendas differ between the actors, but that politicians use the political arena to build networks as means to fulfil their goals.

This study aims to investigate how communication specialists perceive the integration of generative artificial intelligence (AI) within their profession and how these changes affect their professional role. The purpose of the study was achieved by conducting qualitative interviews with eight communication professionals regarding their view on the integration of generative AI within their profession. Particularly, we found it interesting to examine how the communication specialists use generative AI within their professional role, what risks and/or opportunities they identify concerning the use of generative AI tools within the communication profession and what factors they deem as crucial for successfully and effectively integrating AI tools within their professional roles. The theoretical framework of the study consists of diffusion theory, actor-network theory, risk society and reflexive modernity.  The results of the study indicate that communication specialists see several opportunities in integrating generative AI tools into their work. Key opportunities identified included using generative AI for inspiration and automating repetitive tasks, thereby allowing communication professionals to allocate more time to the strategic aspects of their work. There was no expressed concern that generative AI could currently replace the communication specialist’s professional role. Thus, the risks identified did not seem to revolve around the job security of the communication specialists but rather around the uncertainty about how generative AI functions, its capabilities, and how it handles the input data. Therefore, the establishment of clearer guidelines and policies on AI usage was something that the communication specialists in this study expressed a great need for. Additional factors identified by communication specialists as crucial for successful AI integration included individual characteristics such as curiosity, a willingness to learn, and openness to change. Thus, the results of the study indicate that achieving successful and effective integration of generative AI is perceived to be a shared responsibility at both organizational and individual levels.

The electronic identification (eID) is a digital representation of our analogue identity used for authentication in order to gain access to personalized restricted online content. Despite its limited and clearly defined scope, the eID has a unique role to play in information society as an enabler of public digital services for citizens as well as businesses and a prerequisite for the development of electronic government (eGovernment). This study shows a tendency of treating public sector eIDs like Information and Communications Technology (ICT) artefacts in general. Hence, a narrow focus on technology is often applied thus placing non-technical aspects in the background. Consequently, social and organizational implications are often unproblematized which in turn becomes problematic in the case of the public sector eID. This study puts forth a need for a broader focus in this area and contributes by focusing on the challenges related to the resistance to introductions of eIDs among affected actors in the public sector. This study assumes that affected actors’ perceptions (translations) of the eID have a potential impact on its introduction on organizational as well as operational level. Research questions focus on the influence of resistance on the introduction and the relationship between resistance and actors’ translations of the eID. The aim is to further develop existing concepts and bring new insights to research as well as practice. The analytical perspectives of sociology and institutionalism aim at developing a tentative analytical framework for investigations of this relationship. Introductions, therefore, become institutional pressures facing resistance as related to affected actors’ translations. The empirical basis consists of two interpretive case studies of eID introductions –a national eID to cover the entire public sector and a professional eID in health care. The result shows that resistance in the form of institutional barriers develops from actors’ negative translations of the eID and main coordinating actors’ tend to fail in their attempts to negotiate these barriers. This confirms a closer relationship between institutional pressures and barriers and a view of pressures, barriers and eIDs as translated institutions transferred across organizational settings is put forth. To facilitate future research and practice related to public sector eID introductions, three propositions are put forth. (1) The importance of acknowledging pressures to introduce eIDs as closely related to barriers. (2) The institutions involved in this process as all translated by the government, coordinating actors as well as affected actors. (3) The importance of a developed understanding of these institutions, translations and relationships in order to facilitate cooperative efforts shaping future public sector eIDs. / Elektronisk identifiering (eID) är en digital representation av vår analoga identitet som används för autentisering i syfte att få tillgång till skyddat innehåll på nätet. Trots ett begränsat syfte, har eID en unik roll i informationssamhället som möjliggörare av offentliga digitala tjänster för medborgare och företag och en förutsättning för utveckling av elektronisk förvaltning (eförvaltning). Denna studie visar att eID i offentlig sektor ofta hanteras som informations- och kommunikationsteknik (IKT) generellt. Därför tillämpas ofta ett tekniskt perspektiv vilket medför att icke-tekniska aspekter placeras i bakgrunden vilket blir problematiskt i fallet med eID i offentlig sektor. Sociala och organisatoriska konsekvenser förblir därmed ofta otillräckligt problematiserade vilket blir problematiskt vid introduktioner av eID i offentlig sektor. Följaktligen för denna studie fram ett behov av bredare fokus inom detta område och bidrar genom att fokusera på utmaningar som rör motståndet mot introduktioner av eID bland berörda aktörer inom offentlig sektor. Denna studie förutsätter att berörda aktörers uppfattningar (översättningar) av eID har en potentiell inverkan på dess introduktion på organisatorisk och operativ nivå. Forskningsfrågorna behandlar hur motståndet påverkar införandet och förhållandet mellan motstånd och aktörernas översättningar av eID. Målet är att vidareutveckla befintliga begrepp och att bidra med nya insikter till forskning samt praktik. De analytiska perspektiven inom sociologi och institutionalism syftar till att utveckla ett tentativt analytiskt ramverk för att undersöka denna relation och med detta se introduktioner som institutionella tryck som möter motstånd kopplat till berörda aktörers översättningar. Den empiriska grunden består av två tolkande fallstudier - ett nationellt eID införande och ett införande av eID för tjänstebruk inom vården. Resultatet visar att motståndet i form av institutionella hinder utvecklas från aktörers negativa översättningar av eID och samordnande försök att hantera dessa hinder misslyckas ofta. Detta bekräftar också en tydlig relation mellan institutionella tryck, hinder och eID som översatta institutioner vilka överförs mellan olika organisatoriska sammanhang. För att underlätta framtida eID-införanden och för nya insikter till forskning, förs följande tre påståenden fram: (1) Vikten av att erkänna institutionella tryck som närbesläktade med hinder vid införande av eID. (2) De institutioner som deltar (tryck, hinder och eID) är alla översatta av förvaltning, samordnande och berörda aktörer. (3) Vikten av en utvecklad förståelse av dessa institutioner, översättningar och relationer för att underlätta samverkan kring framtidens eID inom offentlig sektor.

This thesis analyses how the Swedish forest industry has (re)acted regarding the energy transition and, in particular, regarding the reconstruction of the electricity and forest resources in Sweden during the 1989–2009 period. The thesis consists of four papers that analyse how the Swedish forest industry by means of energy management practices at individual pulp and/or paper mills, in corporate strategies performed by CEOs and boards of directors, and via its industry association, has dealt with mounting political and public demands for the industry to become ‘greener’. At the heart of the thesis are issues related to the industry’s substantial use and management of electricity and forest resources. This thesis focuses on the patterns of conflict and reconstruction that various forest industry representatives (e.g., CEOs) and entities (e.g., mills and resources) have experienced in relation to opposing and/or adjusting to the energy transition. The Swedish forest industry constitutes an illuminating case in a wider research context of how an industry (re)acts regarding increasing environmental and energy-related demands concerning its strategic resources. By using multidisciplinary theoretical concepts when analysing industrial change, this thesis demonstrates the industry’s wider embeddedness in science, policy, and material resources. / Den här sammanläggningsavhandlingen analyserar hur svensk skogsindustri (re)agerat beträffande energiomställningen och särskilt omvandlingen av elektricitets- och skogsresurserna i Sverige, 1989-2009. Avhandlingen består av fyra artiklar vilka analyserar hur svensk skogsindustri, genom energiledning i massa- och pappersbruk, i företagsledningars koncernstrategier, och genom branschorganisationen, hanterat de ökade miljökrav som politiker och allmänhet riktat mot branschen. I centrum för avhandlingen står särskilt frågor relaterade till branschens omfattande användning och hantering av elektricitet och skogsresurser. Mer specifikt fokuserar avhandlingen på de konflikter och förändringar som skogsindustrin genomgått som ett led i motståndet och/eller anpassningen till energiomställningen. Den svenska skogsindustrin utgör ett belysande fall på hur en energiintensiv bransch (re)agerar på ökade miljömässiga krav riktade mot dess energi- och naturresursanvändning. Avhandlingen kan därmed även bidra med kunskap om hur en bransch hanterar förändringskrav riktade mot dess strategiska nyckelresurser. Genom att analysera industriell förändring med multidisciplinära teoretiska begrepp tydliggörs branschens inbäddning i vetenskap, politik, och materiella resurser.