Univ., Diss--Zürich.

Nürnberg, Univ., Diss.-2001--Erlangen, 2000. / Literaturverz. S. 264 - 278.

There is an increased use of public e-services integrating citizens into public administration through electronic interfaces. The relation among parents and public schools is a daily and important relation that has to be trustworthy. On-line interaction among public organizations and citizens can be seen as e-government, indeed embedded into daily practices. A safe entry into such systems is essential for security and trust in the e-governmental systems and schools as well as public services in general. This paper addresses how electronic identification has been used for access to public e-services in schools in a Swedish municipality. The aim of the paper is to present a case study on how electronic identification is used and implemented in ICT platforms in schools. The analysis focuses on information security, organization and potential development of the platforms. The main finding in the case study is that there was an un-organized presentation of information in the system; both general and personal information had to be accessed with the same level of security (identification systems). The organization of identification and access to public e-services seemed highly dependent of the organizational structure of the public schools. The more general implication is that safe and well organized identification systems that are considered as trustworthy and useful among citizens are essential for increased use of the services and legitimate public e-services in general. / FUSe: Framtidens säkra elektroniska identifiering – framväxt och användning av e-legitimationer

Vi befinner oss idag i en tid av digitalisering där vi jagar en allt mer bekvämare vardag. Detta exemplifieras av möjligheten att idag kunna lägga in betalkort och medlemskort digitalt i mobilen och på så sätt kunna lämna stora delar av plånboken hemma. När det kommer till våra ID-handlingar behöver vi emellertid fortfarande ha med oss dessa endast i syfte att identifiera oss. De fysiska handlingarna innebär dock inte bara en minskad bekvämlighet, de kommer även med säkerhetsrisker som inkräktar på den personliga integriteten när personlig information överlämnas oskyddat till främlingar och metoderna för att kontrollera handlingarnas äkthet brister. Arbetet syftar till att undersöka möjligheterna att utveckla ett digitalt alternativ (dID) som är likställt dagens fysiska handlingar (ID) samt att undersöka hur detta förhåller sig till dagens lösning i form av fördelar och nackdelar. För att undersöka området har dagens system observerats, en omfattande litteraturunderssökning gjorts, ett par intervjuer med aktörerna PostNord och Freja eID genomförts samt har redan existerande digitala system sammanställts. Arbetet har resulterat i ett antal kunskapsprodukter som bland annat modellerar dagens system för fysisk autentisering samt ett likvärdigt digitalt alternativ. Vidare har arbetet även resulterat i en kravspecifikation för hur ett sådant alternativ bör utformas ihop med en implementeringsanalys som föreslår hur de olika kraven kan uppfyllas. Genom en digitalisering av IDhandlingen kan valideringen av den göras med en kryptografisk kontroll av dokumentets digitala signatur. En godkänd kryptografisk kontroll garanterar handlingens validitet då resultatet antingen är godkänt eller inte, det finns inget nästan. Slutligen konstateras att dID:n inte kommer att ersätta fysiska ID-handlingar i närtid utan är i dagsläget att se som ett komplement. / Today we’re in an era of digitalization pursuing more comfort in our daily lives. This is exemplified by the fact that we nowadays can collect our credit and membership cards and put them in our mobile phones leaving large parts of our wallets at home. However, when it comes to our IDs we still need to bring them with us just as a mean of identification. Not only does these physical IDs mean less comfort for the user, they also lack in security putting your personal integrity at risk when your information is shared unprotected and the means for verifying it is insufficient. The purpose of this thesis is to explore the opportunity for developing a digital alternative (dID) equal to today’s physical ID and examine it’s pros and cons compared to the current system. To research this field today’s system has been observed, an extensive literature study has been performed, a couple of interviews with informants at PostNord and Freja eID been conducted and lastly already existing digital systems have been compiled. The thesis has resulted in several knowledge products that, among other, model today’s system for physical identification as well as an equal digital alternative. Moreover, it has resulted in a list of demands for how such a digital alternative should be developed in addition to an analysis of how it could be implemented. By digitizing the ID it can be verified using cryptographic signatures that guarantees it’s validity, as the signature is either valid or not, there is no almost. Finally, it’s concluded that dIDs will not replace regular IDs in the near future but rather complement them.

At present, there are different Electronic Identity (eID) systems utilized in EU, resulting in difficulties to carry eID information and transfer eID data of e-learning systems from one EU country to another. A project entitled Secure idenTity acrOss boRders linKed (STORK) was launched to address this problem, by installing a Pan European Proxy Service (PEPS) server. Currently, Logica, a Swedish company, cooperates with Department of Computer and Systems Sciences (DSV) to implement the PEPS at DSV. This thesis aims to build various testing cases for the PEPS server installed at DSV. The PEPS is well-developed and separate packages working together with the Service Provider (SP) and Identity Provider (IDP) to implement its respective functionalities. The tests performed on PEPS are used to test the whole PEPS infrastructure: SP, PEPS and IDP, that is, the communication between these packages. The purpose of implementation of PEPS is to support the Ilearn@DSV to connect with STORK. Hence, the SP in this thesis is Ilearn@DSV system embedded with SP package. This thesis first introduces the background of eID, e-learning and the e-learning system Ilearn@DSV. Then, it describes the test hierarchy and test requirements, and completes data collection step. The details of various test cases are provided for the predetermined test items in test plans. Test plans and test cases must abide by the IEEE test format and meet the IEEE Standard 829-2008. Finally, test cases are validated against depth, breadth and effectiveness. / För närvarande finns det olika elektroniska identitetssystem (eID) som används inom EU, vilket resulterar i svårigheter att använda eID-information och överföra e-lärande systems eID-data från ett EU-land till annat. Projektet Secure idenTity acrOss boRders linKed (STORK) lanserades för att lösa detta problem, genom att installera en Pan European Proxy Service (PEPS)-server. Nu samarbetar Logica, ett svenskt företag, med Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) för att implementera PEPS på DSV. Detta examensarbete syftar till att bygga olika testfall för PEPS-servern installerad hos DSV. PEPS är välutvecklat och separata paket som arbetar tillsammans med Service Provider (SP) och Identity Provider (IDP) för att implementera respektiv funktioner. Testerna som utförs på PEPS används för att testa hela PEPS-infrastrukturen: SP, PEPS och IDP, det vill säga kommunikationen mellan dessa paket. Syftet med implementeringen av PEPS är att stödja Ilearn@DSV för att få kontakt med STORK. Därför är SP i detta examensarbete Ilearn@DSV-systemet inbyggt i SP-paket. Detta examensarbete först introducerar bakgrunden till eID, e-learning och e-learning-systemet Ilearn@DSV. Sedan beskriver den testhierarkin och testkraven och slutför datainsamlingssteget. Detaljerna för olika testfall tillhandahålls för de förutbestämda testobjekten i testplanerna. Testplaner och testfall får följa IEEE-testformatet och uppfylla IEEE Standard 829-2008. Slutligen valideras testfall mot djup, bredd och effektivitet.

In Sweden, a government eID has long been a concept that has not been realized. The development of government eID in both Sweden and around the world has been problematic. Even if a government eID is developed, adoption of this can also be problematic. Therefore, this study examines the current situation in Sweden with eID and discusses the conditions needed and challenges with a government eID. This study resulted in three relationships that we believe are of great importance for eID in general and for Swedish government eID: 1) relationship between an individual and IT, 2) relationship between individual and organization and 3) inter-organizational relationships. These three relationships create conditions for continuous operation of the current eID in Sweden, but also discuss possible challenges within those relations and challenges a government eID can meet.

The electronic identification (eID) is a digital representation of our analogue identity used for authentication in order to gain access to personalized restricted online content. Despite its limited and clearly defined scope, the eID has a unique role to play in information society as an enabler of public digital services for citizens as well as businesses and a prerequisite for the development of electronic government (eGovernment). This study shows a tendency of treating public sector eIDs like Information and Communications Technology (ICT) artefacts in general. Hence, a narrow focus on technology is often applied thus placing non-technical aspects in the background. Consequently, social and organizational implications are often unproblematized which in turn becomes problematic in the case of the public sector eID. This study puts forth a need for a broader focus in this area and contributes by focusing on the challenges related to the resistance to introductions of eIDs among affected actors in the public sector. This study assumes that affected actors’ perceptions (translations) of the eID have a potential impact on its introduction on organizational as well as operational level. Research questions focus on the influence of resistance on the introduction and the relationship between resistance and actors’ translations of the eID. The aim is to further develop existing concepts and bring new insights to research as well as practice. The analytical perspectives of sociology and institutionalism aim at developing a tentative analytical framework for investigations of this relationship. Introductions, therefore, become institutional pressures facing resistance as related to affected actors’ translations. The empirical basis consists of two interpretive case studies of eID introductions –a national eID to cover the entire public sector and a professional eID in health care. The result shows that resistance in the form of institutional barriers develops from actors’ negative translations of the eID and main coordinating actors’ tend to fail in their attempts to negotiate these barriers. This confirms a closer relationship between institutional pressures and barriers and a view of pressures, barriers and eIDs as translated institutions transferred across organizational settings is put forth. To facilitate future research and practice related to public sector eID introductions, three propositions are put forth. (1) The importance of acknowledging pressures to introduce eIDs as closely related to barriers. (2) The institutions involved in this process as all translated by the government, coordinating actors as well as affected actors. (3) The importance of a developed understanding of these institutions, translations and relationships in order to facilitate cooperative efforts shaping future public sector eIDs. / Elektronisk identifiering (eID) är en digital representation av vår analoga identitet som används för autentisering i syfte att få tillgång till skyddat innehåll på nätet. Trots ett begränsat syfte, har eID en unik roll i informationssamhället som möjliggörare av offentliga digitala tjänster för medborgare och företag och en förutsättning för utveckling av elektronisk förvaltning (eförvaltning). Denna studie visar att eID i offentlig sektor ofta hanteras som informations- och kommunikationsteknik (IKT) generellt. Därför tillämpas ofta ett tekniskt perspektiv vilket medför att icke-tekniska aspekter placeras i bakgrunden vilket blir problematiskt i fallet med eID i offentlig sektor. Sociala och organisatoriska konsekvenser förblir därmed ofta otillräckligt problematiserade vilket blir problematiskt vid introduktioner av eID i offentlig sektor. Följaktligen för denna studie fram ett behov av bredare fokus inom detta område och bidrar genom att fokusera på utmaningar som rör motståndet mot introduktioner av eID bland berörda aktörer inom offentlig sektor. Denna studie förutsätter att berörda aktörers uppfattningar (översättningar) av eID har en potentiell inverkan på dess introduktion på organisatorisk och operativ nivå. Forskningsfrågorna behandlar hur motståndet påverkar införandet och förhållandet mellan motstånd och aktörernas översättningar av eID. Målet är att vidareutveckla befintliga begrepp och att bidra med nya insikter till forskning samt praktik. De analytiska perspektiven inom sociologi och institutionalism syftar till att utveckla ett tentativt analytiskt ramverk för att undersöka denna relation och med detta se introduktioner som institutionella tryck som möter motstånd kopplat till berörda aktörers översättningar. Den empiriska grunden består av två tolkande fallstudier - ett nationellt eID införande och ett införande av eID för tjänstebruk inom vården. Resultatet visar att motståndet i form av institutionella hinder utvecklas från aktörers negativa översättningar av eID och samordnande försök att hantera dessa hinder misslyckas ofta. Detta bekräftar också en tydlig relation mellan institutionella tryck, hinder och eID som översatta institutioner vilka överförs mellan olika organisatoriska sammanhang. För att underlätta framtida eID-införanden och för nya insikter till forskning, förs följande tre påståenden fram: (1) Vikten av att erkänna institutionella tryck som närbesläktade med hinder vid införande av eID. (2) De institutioner som deltar (tryck, hinder och eID) är alla översatta av förvaltning, samordnande och berörda aktörer. (3) Vikten av en utvecklad förståelse av dessa institutioner, översättningar och relationer för att underlätta samverkan kring framtidens eID inom offentlig sektor.

Master of Public Health - MPH / Two quantitative studies were carried out in randomly-selected facilities within all nine provinces of South Africa. First, a situational assessment of these randomly selected facilities was undertaken using key informant (health care personnel) interviews and record reviews to ascertain guidelines and procedures for early identification of HIV-exposed infants (HEI), the coverage of early infant diagnosis services, the human resource capacity of the health system, and existing linkage and referral system for antenatal and postnatal PMTCT services. This was followed by the South African national PMTCT survey (SAPMTCTE) which involved a collection of infant blood samples and maternal interview data from mother-infant pairs (infants age 4-8weeks) attending six weeks immunisation service points in the selected facilities. Interviews were conducted with mothers to assess antenatal and peripartum PMTCT services received and maternal intention to request for infant HIV testing at six weeks immunisation visits. Data on gestational age at birth, infant birth weight and HIV status was extracted from the road-to-health-card (RtHC). The HIV status of mothers was determined from maternal report or enzyme immunoassay (EIA) test conducted on infants dried blood spots (DBS). A weighted analysis (weighted for sample size realisation and population live births) was performed to assess uptake of services along the PMTCT cascade. Mothers who either self-reported an HIV-positive status or had an EIA positive infant were classified as HIV-positive mothers. Perinatal ARV regimen coverage was calculated from the total number of HIV-positive mothers who received maternal azidothymidine (AZT) or HAART for any duration during pregnancy plus infant nevirapine (NVP)/AZT received at birth. Descriptive methods were used to analyse national availability of EID services and approaches for identifying HEI at the six weeks immunisation visit. Logistic regression assessed key factors influencing maternal intention to receive EID. Logistic regression was also used to explore individual, health facility and provincial level factors that explain variability in mother-to-child-transmission rates.

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010. Resultatet av arbetet visar bland annat på att praktisk erfarenhet är en nyckelaspekt för deltagandet och formandet av föreställningar kring e-legitimationen. Statens bristande intresse för området har även tydligt påverkat utrymmet för eget meningsskapande samt e-legitimationens erhållna legitimitet. När staten under 2010/2011 fått ökat intresse för området och identifierat ett tydligt samordningsbehov står det därmed klart att dessa ansatser inte kommer att vara av helt oproblematisk natur.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1990. / Vita. Includes bibliographical references (leaves [283]-293).