<p>Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna:</p><p>- Finns det ett förtroende för e-legitimation?</p><p>* Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på?</p><p>* Om inte, vad beror det på?</p><p>För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet.</p><p>Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker.</p><p>De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är:</p><p>- Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen.</p><p>- Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen.</p><p>- Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt.</p><p>De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.</p>

<p>Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av hemlig information krävs bättre säkerhet.</p><p>I detta examensarbete undersöks om PKI och smarta kort kan vara en säkerhetslösning som kommer att vara ledande om tio år för säker identifiering, kryptering och signering på Internet.</p><p>För att sätta in problemområdet i ett vidare perspektiv ges inledningsvis en övergripande bild av dagens informationssamhälle. Det ges även en grundläggande förklaring av viktiga begrepp för ökad förståelsen av rapportinnehållet. I rapporten redovisas även tillvägagångssättet för att samla in material, vilket har utgjorts av telefonintervjuer och dokumentstudier.</p><p>Resultatet visar att PKI och smarta kort med stor sannolikhet kommer att användas i framtiden för säkrare informationshantering på Internet. I resultatet sammanfattas även några av de visioner och problem som anses finnas inom ämnesområde.</p>

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av känslig information krävs bättre säkerhet. Syftet med denna rapport är att utifrån Karlskrona kommuns säkerhetspolicy samt medborgarnas åsikter om säkerhet, undersöka vilken eller vilka säkerhetslösningar som lämpar sig bäst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter får använda sig av. Målet är att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi använt oss av intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Rapporten innehåller även bakgrundsfakta för att få en ökad förståelsen av innehållet. Undersökningen genomfördes genom en analys av de möjliga medborgarcertifikat och en enkätundersökning av medborgare. Resultatet visar att mjukt certifikat är det som bäst lämpar sig i den framtida 24-timmarsmyndigheten. Det medborgarcertifikat som bäst besvarade vår frågeställning är den som levereras av Föreningssparbanken. / The use of Internet and number of services increase more and more. Internet is an open media and to be able to use Internet in a greater extent even when you handle with sensitive information you need better security. The purpose with this report is from Karlskrona municipality security policy together with citizen opinions about security, analyse which security solution that is best at the planned 24- hour- government. This report examines which of the alternative citizen certificate that authorities are allowed to use. The goal is to be able to present a possible solution for electronic identification in the future 24- hour- government at Karlskrona municipality. To be able to realize this investigation we have used interview, questionnaire and literature studies. To enhance the understanding of the report, are there some backgrounds facts. The research were carried out with analyse of the possible citizen certificate and of the questionnaire that was carried out among the citizens. The result shows that soft certificate is best for the future 24- hour- government. The citizen certificate that answered our questions best is the one provided by Föreningssparbanken. / adb99umo@student.bth.se adb99eno@student.bth.se is99asc@student.bth.se

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av hemlig information krävs bättre säkerhet. I detta examensarbete undersöks om PKI och smarta kort kan vara en säkerhetslösning som kommer att vara ledande om tio år för säker identifiering, kryptering och signering på Internet. För att sätta in problemområdet i ett vidare perspektiv ges inledningsvis en övergripande bild av dagens informationssamhälle. Det ges även en grundläggande förklaring av viktiga begrepp för ökad förståelsen av rapportinnehållet. I rapporten redovisas även tillvägagångssättet för att samla in material, vilket har utgjorts av telefonintervjuer och dokumentstudier. Resultatet visar att PKI och smarta kort med stor sannolikhet kommer att användas i framtiden för säkrare informationshantering på Internet. I resultatet sammanfattas även några av de visioner och problem som anses finnas inom ämnesområde.

Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet. Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna: - Finns det ett förtroende för e-legitimation? * Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på? * Om inte, vad beror det på? För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet. Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker. De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är: - Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen. - Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen. - Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt. De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet. Våra intervjuer gav oss en övergripande bild av hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter och hur de tänker förse medborgare med elektroniska identitetshandlingar så att myndigheternas e-tjänster kan användas. Vid intervjuerna framkom också att lagen om kvalificerade elektroniska signaturer föreskriver Public Key Infrastructure, PKI, och inte accepterar några andra tekniska lösningar, därför har myndigheterna valt denna teknik. För att se hur statliga myndigheter, i verkligheten, har ersatt traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer och hur kraven på säker elektronisk identifiering och överföring uppfylls har vi gjort en fallstudie på Riksskatteverket, RSV. Vi intervjuade en projektledare på RSVs IT- enhet och ansvarig på statskontorets enhet för IT- infrastruktur och såg att RSV har försett företag med elektroniska identitetshandlingar. Med hjälp av dessa handlingar kan företag lämna sin månatliga skattedeklaration, via Internet. Genom PKI har myndigheterna de tekniker och metoder som behövs för elektronisk identifiering, signering, kryptering och säker elektronisk överföring. Med PKI kan myndigheterna med säkerhet identifiera avsändare, signera elektroniskt, kryptera dokument och ersätta traditionella namnunderskrifter med elektroniska signaturer. Trots att alla ingredienser finns så kan myndigheterna i dagsläget inte nå den höga säkerhetsnivån som krävs för att kunna ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

The electronic identification (eID) is a digital representation of our analogue identity used for authentication in order to gain access to personalized restricted online content. Despite its limited and clearly defined scope, the eID has a unique role to play in information society as an enabler of public digital services for citizens as well as businesses and a prerequisite for the development of electronic government (eGovernment). This study shows a tendency of treating public sector eIDs like Information and Communications Technology (ICT) artefacts in general. Hence, a narrow focus on technology is often applied thus placing non-technical aspects in the background. Consequently, social and organizational implications are often unproblematized which in turn becomes problematic in the case of the public sector eID. This study puts forth a need for a broader focus in this area and contributes by focusing on the challenges related to the resistance to introductions of eIDs among affected actors in the public sector. This study assumes that affected actors’ perceptions (translations) of the eID have a potential impact on its introduction on organizational as well as operational level. Research questions focus on the influence of resistance on the introduction and the relationship between resistance and actors’ translations of the eID. The aim is to further develop existing concepts and bring new insights to research as well as practice. The analytical perspectives of sociology and institutionalism aim at developing a tentative analytical framework for investigations of this relationship. Introductions, therefore, become institutional pressures facing resistance as related to affected actors’ translations. The empirical basis consists of two interpretive case studies of eID introductions –a national eID to cover the entire public sector and a professional eID in health care. The result shows that resistance in the form of institutional barriers develops from actors’ negative translations of the eID and main coordinating actors’ tend to fail in their attempts to negotiate these barriers. This confirms a closer relationship between institutional pressures and barriers and a view of pressures, barriers and eIDs as translated institutions transferred across organizational settings is put forth. To facilitate future research and practice related to public sector eID introductions, three propositions are put forth. (1) The importance of acknowledging pressures to introduce eIDs as closely related to barriers. (2) The institutions involved in this process as all translated by the government, coordinating actors as well as affected actors. (3) The importance of a developed understanding of these institutions, translations and relationships in order to facilitate cooperative efforts shaping future public sector eIDs. / Elektronisk identifiering (eID) är en digital representation av vår analoga identitet som används för autentisering i syfte att få tillgång till skyddat innehåll på nätet. Trots ett begränsat syfte, har eID en unik roll i informationssamhället som möjliggörare av offentliga digitala tjänster för medborgare och företag och en förutsättning för utveckling av elektronisk förvaltning (eförvaltning). Denna studie visar att eID i offentlig sektor ofta hanteras som informations- och kommunikationsteknik (IKT) generellt. Därför tillämpas ofta ett tekniskt perspektiv vilket medför att icke-tekniska aspekter placeras i bakgrunden vilket blir problematiskt i fallet med eID i offentlig sektor. Sociala och organisatoriska konsekvenser förblir därmed ofta otillräckligt problematiserade vilket blir problematiskt vid introduktioner av eID i offentlig sektor. Följaktligen för denna studie fram ett behov av bredare fokus inom detta område och bidrar genom att fokusera på utmaningar som rör motståndet mot introduktioner av eID bland berörda aktörer inom offentlig sektor. Denna studie förutsätter att berörda aktörers uppfattningar (översättningar) av eID har en potentiell inverkan på dess introduktion på organisatorisk och operativ nivå. Forskningsfrågorna behandlar hur motståndet påverkar införandet och förhållandet mellan motstånd och aktörernas översättningar av eID. Målet är att vidareutveckla befintliga begrepp och att bidra med nya insikter till forskning samt praktik. De analytiska perspektiven inom sociologi och institutionalism syftar till att utveckla ett tentativt analytiskt ramverk för att undersöka denna relation och med detta se introduktioner som institutionella tryck som möter motstånd kopplat till berörda aktörers översättningar. Den empiriska grunden består av två tolkande fallstudier - ett nationellt eID införande och ett införande av eID för tjänstebruk inom vården. Resultatet visar att motståndet i form av institutionella hinder utvecklas från aktörers negativa översättningar av eID och samordnande försök att hantera dessa hinder misslyckas ofta. Detta bekräftar också en tydlig relation mellan institutionella tryck, hinder och eID som översatta institutioner vilka överförs mellan olika organisatoriska sammanhang. För att underlätta framtida eID-införanden och för nya insikter till forskning, förs följande tre påståenden fram: (1) Vikten av att erkänna institutionella tryck som närbesläktade med hinder vid införande av eID. (2) De institutioner som deltar (tryck, hinder och eID) är alla översatta av förvaltning, samordnande och berörda aktörer. (3) Vikten av en utvecklad förståelse av dessa institutioner, översättningar och relationer för att underlätta samverkan kring framtidens eID inom offentlig sektor.

Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. Det kan dock uppstå problem när lagstiftning anpassas till att reglera ny teknik, eftersom det är viktigt att lagstiftaren fortsätter att ta hänsyn till de skyddsintressen som ligger bakom gällande rätt. Denna uppsats belyser och diskuterar rättsliga hinder som föreligger vid användandet av elektroniska underskrifter, vid upprättande av de tre, privaträttsligt mest vanliga, rättshandlingarna som kräver en viss form för giltighet: överlåtelse av fast egendom, upprättande av testamente eller äktenskapsförord. Uppsatsen utreder hur den nya EU-förordningen eIDAS ((EU) nr 910/2014) har påverkat svenska myndigheters förhållningssätt till elektroniska underskrifter och elektroniska handlingar. Från presumtionen att det var fysiska handlingar som krävdes, om inte särskilda regler godkände elektroniska rutiner, till att elektroniska rutiner gäller om inte särskilda formkrav förbjuder det. Vidare förklaras förenklat tekniken bakom avancerade- och kvalificerade signaturer samt elektroniska dokument. Formkraven för skriftlighet, underskrift, bevittning och registrering och de skyddsintressen som ligger bakom dessa analyseras. Formkraven till ovan nämnda rättshandlingar kan till viss del tillgodoses med elektroniska signaturer och dokument, men i dagsläget krävs det en fysisk underskrift för att göra ovan nämnda rättshandlingar giltiga, på grund av den tolkning av begreppet underskrift som har gjorts i Ds 2003:29. Vidare analyseras hur sakrätten, rent teoretiskt, skulle kunna förändras genom en potentiell lagändring eller om en ny tolkning av begreppet underskrift medför att elektroniska signaturer kan användas vid överlåtelse av fast egendom. I uppsatsen diskuteras även de förtjänster och risker som en lagändring skulle kunna innebära, och hur dessa bör vägas mot varandra, för att sedan konstatera om en ökad implementering av elektroniska rutiner är önskvärd eller inte.