No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Detta arbete handlar om beteendeinriktad biometri och artificiella neuronnät av typen feedforward och hur de tillsammans kan användas för att verifiera användare. Det har av tidigare arbete bekräftats att det är möjligt att verifiera användare, men tidigare resultat har däremot inte utfört tester med avseende på avvikelser i data (beteende) och dess inverkan på verifieringen. Det är detta som utgör det huvudsakliga målet för detta arbete, nämligen att undersöka hur avvikelser i data påverkar verifiering och utifrån det också undersöka neuronnätens noggrannhet vid verifiering.</p>

The study intends to examine the degree of market efficiency on the Swedish biometrics market. By carrying out an event study based on a typical selection of press releases, it has been proven that the Swedish biometrics market follows a semi-strong form of efficiency. As a subsequent factor that the market is semi-strong efficient, it is impossible to generate abnormal returns by technical and fundamental analysis. It has also been proven that information does not leak out to the public before the news is released publicly. Finally, it should be noted that the Swedish biometrics market is not a stock market built on cheating.

Detta arbete handlar om beteendeinriktad biometri och artificiella neuronnät av typen feedforward och hur de tillsammans kan användas för att verifiera användare. Det har av tidigare arbete bekräftats att det är möjligt att verifiera användare, men tidigare resultat har däremot inte utfört tester med avseende på avvikelser i data (beteende) och dess inverkan på verifieringen. Det är detta som utgör det huvudsakliga målet för detta arbete, nämligen att undersöka hur avvikelser i data påverkar verifiering och utifrån det också undersöka neuronnätens noggrannhet vid verifiering.

Den här studien har som inriktning gentemot autentisering. Främst de biometriska autentiseringsmetoderna men även en viss omfattning fokuserar på den traditionella autentiseringsmetoden. I dagens samhälle växer teknologin för varje dag som går, och allt fler privatpersoner besitter känslig information som berör deras vardag i sin smartphone som är attraktiva för tjuvar. Studiens forskningsmetod är den kvalitativa metoder, där litteraturstudie samt intervjuer har genomförts för att komma fram till ett resultatet. Intervjuerna genomfördes med privatpersoner som respondenter, av den anledning att finna deras åsikter kring autentiseringsmetoderna. Studien fann fyra olika kategorier som är bidragande faktorer till användningen av de biometriska autentiseringsmetoderna, samt vad som faktiskt påverkar en privatpersons åsikter kring användningen. Huruvida de biometriska metoderna hjälper eller stjälper användningen av smartphones, samt vad privatpersoner vill skydda med hjälp av autentiseringsmetoder. Även synpunkter kring lagringen och individens identitet och integritet kom upp som en synpunkt av stor relevans kring användandet av dessa metoder.

No description available.

<p>Biometri är en relativt ny säkerhetsmetod för datorsystem. Biometri används ofta för att ersätta eller kombineras med användarnamn och lösenord. Detta görs genom att mäta ett fysiologiskt attribut eller beteendeattribut hos användaren. Keystroke dynamics är en biometrisk metod vilken registrerar användarens sätt att skriva på tangentbordet. En stor mängd försök med keystroke dynamics har gjorts i tidigare arbeten. Många av dessa har utgått ifrån metoder vilka använder ett högt antal stickprov från användarens beteende vid tangentbordet. Optimalt är dock en metod med hög säkerhet men samtidigt använder ett lågt antal stickprov. Denna rapport introducerar en ny algoritm för implementering av keystroke dynamics, vilken jämförs med två existerande algoritmer. Denna rapport visar att den nya algoritmen har högre prestanda än de övriga två i jämförelsen</p>

<p>Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie.</p><p>För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.</p>