<p>Detta arbete handlar om beteendeinriktad biometri och artificiella neuronnät av typen feedforward och hur de tillsammans kan användas för att verifiera användare. Det har av tidigare arbete bekräftats att det är möjligt att verifiera användare, men tidigare resultat har däremot inte utfört tester med avseende på avvikelser i data (beteende) och dess inverkan på verifieringen. Det är detta som utgör det huvudsakliga målet för detta arbete, nämligen att undersöka hur avvikelser i data påverkar verifiering och utifrån det också undersöka neuronnätens noggrannhet vid verifiering.</p>

<p>One important issue faced by companies is to secure their information and resources from intrusions. For accessing a resource almost every system uses the approach of assigning a unique username and a password to all legitimate users. This approach has a major drawback. If an intruder gets the above information then he can become a big threat for the company and its resources. To strengthen the computer security there are several biometric methods for identity verification which are based on the human body’s unique characteristics and behavior including fingerprints, face recognition, retina scan and signatures. However most of these techniques are expensive and requires the installation of additional hardware. </p><p>This thesis focuses on keystroke dynamics as an identity verifier, which are based on the user’s unique habitual typing rhythm. This technique is not just looking for <i>what</i> the user types but also <i>how</i> he types. This method does not require additional hardware to be installed and are therefore rather inexpensive to implement. This thesis will discuss how identity verification through keystroke characteristics can be made, what have been done in this area and give advantages and disadvantages of the technique.</p>

One important issue faced by companies is to secure their information and resources from intrusions. For accessing a resource almost every system uses the approach of assigning a unique username and a password to all legitimate users. This approach has a major drawback. If an intruder gets the above information then he can become a big threat for the company and its resources. To strengthen the computer security there are several biometric methods for identity verification which are based on the human body’s unique characteristics and behavior including fingerprints, face recognition, retina scan and signatures. However most of these techniques are expensive and requires the installation of additional hardware. This thesis focuses on keystroke dynamics as an identity verifier, which are based on the user’s unique habitual typing rhythm. This technique is not just looking for what the user types but also how he types. This method does not require additional hardware to be installed and are therefore rather inexpensive to implement. This thesis will discuss how identity verification through keystroke characteristics can be made, what have been done in this area and give advantages and disadvantages of the technique.

Detta arbete handlar om beteendeinriktad biometri och artificiella neuronnät av typen feedforward och hur de tillsammans kan användas för att verifiera användare. Det har av tidigare arbete bekräftats att det är möjligt att verifiera användare, men tidigare resultat har däremot inte utfört tester med avseende på avvikelser i data (beteende) och dess inverkan på verifieringen. Det är detta som utgör det huvudsakliga målet för detta arbete, nämligen att undersöka hur avvikelser i data påverkar verifiering och utifrån det också undersöka neuronnätens noggrannhet vid verifiering.

Interest in facial recognition has increased rapidly during the past decade. Increased computational power and huge amounts of available data have made facial recognition both possible and useful. Bio-metrical identification is one of the common applications for facial recognition.The population in Sweden is aging. Moreover, many people remain living on their own until old age. This introduces new challenges to society. How do we maintain the autonomy of elderly, and support their well-being despite of the challenges introduced by aging?This thesis presents a study of the potential of facial recognition in elderly care. In the thesis work a need for facial recognition system in elderly care is identified, a system architecture to meet the need is presented, the implementation process of such system’s prototype is described, and the feasibility of the prototype is evaluated.One of the results of the study indicates that there is a need in elderly care to help seniors to verify and identify caregivers who visit them. The study shows that a facial recognition system which presents information about the visiting caregiver to the elderly would support them in their daily life. The user interface of the developed prototype is feasible, but as it is now, the facial recognition part of the program is not accurate enough to be used in a real life context. Ways of improving the facial recognition functionality of such a system should be studied in future research. / Intresset för ansiktsigenkänning har ökat snabbt under det senaste decenniet. Detta har gjort ansiktsigenkänning både möjlig och användbar. Biometri och identifiering är vanliga användningssätt för ansiktsigenkänning.Sverige befolkning åldras. De äldre fortsätter dessutom att i hög grad bo ensamma. Detta introducerar nya utmaningar för samhället. Hur kan vi bibehålla de äldres autonomi and stötta deras välmående, trots ålderns krämpor?Denna uppsats presenterar en studie om potentialen för att använda ansiktsigenkänning inom äldrevården. I arbetet identifieras behovet av ett ansiktsigenkänningssystem inom äldrevården, en systemarkitektur för att tillgodose detta behov presenteras, implementeringsprocessen av en prototyp av ett sådant system beskrivs samt genomförbarheten av ett sådant system utvärderas. Ett av studiens resultat indikerar att det finns ett behov inom äldreomsorgen att hjälpa seniorer att identifiera och verifiera den personal som besöker dem. Studien visar att ett ansiktsigenkänningssystem som visar information om besökande personal till seniorerna skulle kunna hjälpa dem i deras dagliga liv.Användargränssnittet i den utvecklade prototypen är användbar, men i dess nuvarande stadie är ansiktsigenkänningsdelen av programmet inte exakt nog för att kunna användas i verkligheten. Metoder för att förbättra ansiktsigenkänningsfunktionen i ett sådant system är ett uppslag för framtida forskning.