Syftet med litteraturstudien är att göra en begreppsanalys av begreppet identitet samt att diskutera detta i relation till styrdokumenten för religionskunskapsämnet i åk 7-9 och gymnasiet. Detta har gjorts utifrån fyra frågeställningar. Vilka olika innebörder, synonymer och asymmetriska motbegrepp kan identifieras i primärkällorna? Vilka andra begrepp finns i samma semantiska fält som begreppet identitet i primärkällorna? Hur har författarna i samtida forskning använt begreppet identitet i sin forskning? Vad implicerar de olika tolkningarna och användningarna av begreppet identitet i förhållande till aktuella styrdokument? Metoden för undersökningen har varit begreppsanalys där både samtida forskning och deras primärkällor har analyserats. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism och essentialism. Undersökningen visar att en essentialistisk tolkning av identitet är problematisk som utgångspunkt för lärare i religionskunskapsämnet.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på. Barnens utsagor kan påvisa hur barns individualitet hänger samman med den sociala samvaron barnen befinner sig i och att detta är något som styr och formar deras agerande och tankar. Faktorer som likhet och imitation, att regler för social samvaro och andra relationella grupprocesser urskiljs ur barnen redogörelser och utgör en stor del av studiens resultat och analys.

Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om organisationsidentitet och hur formering av organisationsidentitet kan förstås i relation till organisationssocialisation. Mer specifikt undersöktes formering av organisationsidentitet hos tidigare säsongsanställda och hur de upplevde sin organisationsidentitet samt hur organisationssocialisationsprocessen upplevdes påverka formeringen av organisationsidentiteten. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tidigare säsongsanställda som arbetat i två olika organisationer, verksamma inom resebranschen.   Studien hade sin utgångspunkt i två olika teoretiska ramverk som förklarar formeringen av organisationsidentitet och organisationssocialisationsprocessen utifrån olika socialisationsstrategier. Studien gjordes med en deduktiv ansats och de teoretiska ramverken låg således till grund för analysarbetet av den insamlade empirin, som gjordes genom en tematisk analys.   Resultaten visade att majoriteten av studiens deltagare format en stark organisationsidentitet, varpå samtliga upplevde att organisationssocialisationsprocessen har påverkat organisationsidentiteten. Vidare resulterade studien i att vissa av de socialisationsstrategier som det teoretiska ramverket behandlat, visade sig ha mindre betydelse än andra. Således indikerade studiens resultat att olika socialisationsstrategier kan resultera i olika upplevelser av organisationsidentitet. Organisationsidentiteten kan således förstås som en konsekvens av organisationssocialisationsprocessen och den första tiden i en organisation kan vara avgörande för formeringen av organisationsidentiteten hos säsongsanställda.

Syftet med undersökningen har varit att identifiera strategier som utvecklats av religionskunskapslärare som har en medveten strävan att motverka en statisk tolkning av identitet(er) i sin undervisning. Eftersom att sådana tolkningar av identitet kan bidra till att diskriminerande strukturer i samhället rekonstrueras. Detta har gjorts utifrån en övergripande frågeställning; Hur närmar sig religionskunskapslärarna i min studie frågan om hur de kan förebygga och motverka de problem som en essentialistisk tolkning av identitet kan medföra? Den övergripande frågeställningen förgrenar sig i tre olika frågor. Varför menar lärarna att en essentialistisk tolkning är ett problem i religionskunskapsämnet? Vilken förståelse för identiteter vill lärarna förmedla till eleverna? Vilka konflikter uppfattar lärarna finnas mellan styrdokumenten och deras yrkesutövning? För att besvara frågorna har religionskunskapslärare med ett särskilt intresse för de här frågorna eftersökts, eftersom att de antas besitta särskild kompetens som är värdefull. Lärarna har träffats i gruppintervjuer som därefter följts upp av enskilda intervjuer. Analysmetoden har utgjorts av innehållsanalys med inslag av idéanalys. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism, postkolonialt perspektiv och normkritiskt perspektiv. Analysen har resulterat i att fem nyckelbegrepp har identifierats utifrån vad lärarna anser är viktiga delar av deras undervisning för att förklara och problematisera identiteter. Undersökningen visar att religionskunskapslärare menar att generaliseringar kan vara nödvändiga för att förklara religion men att dessa samtidigt är problematiska på många olika sätt. Istället för att religionskunskapsundervisning ska förmedla idealbilder av hur en religiös människa ska vara menar de att deras uppdrag är att berätta om hur människor formas av religion på ett för varje människa unikt sätt som anpassas till deras liv.

Syftet med studien är att i utvalt material, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World´s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad värdegrund rörande individens möjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillämpas globalt i vår samtid. Jag har som ambition att försöka räta ut en del frågetecken rörande vilka rättigheter och möjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersöker jag om materialets värdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rätt till identitetsformering påverkar dennes formule-rade rätt till religionsfrihet och religioner. Studien är en litteraturstudie och metoden jag använt är en kombination av innehållsanalys och idéanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rörande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjälp av teoretiska redskap hämtade från tre författares olika synsätt på identitetsformering samt kringliggande problematik i ämnet. Då min studie även är av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primärkäl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara mina breda fråge-ställningar. Resultaten av analysen visar att alla människor inte har getts möjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets värderingar angående individuell rätt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svårare att utröna, då dokumenten är mycket försiktiga i sin formulering rörande olika religioners inverkan på individens identitetsformeringsmöjligheter.

Den här uppsatens ämne handlar om utanförskap i utsatta segregerade bostadsområden samt om vilka möjligheter och resurser som invånare har. Studien har granskat det kollektiva missnöjet hos de yngre aktörerna som lever inom dessa sociala konstruktioner. De har därav fått genomgå sociala diskrimineringar på grund av de fastställda stigma som råder om det utsatta bostadsområdet i samhället. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur individen har påverkats av utanförskapet i det utsatta bostadsområde. Det har genomförts genom att analysera vilka bakomliggande faktorer som kan ha bidragit till individens känsla av grupptillhörighet inom de sociala kontexter som befinner sig i dessa områden. Därav granska vad som kan ha bidragit till individens tidigare associationer till kriminalitet inom de sociala konstruktioner. Studien har genomfört sex individuella intervjuer med olika respodenter. Respodenterna är utvalda utifrån specifika urval av individer som har växt upp i ett utsatt område i Stockholm, samt att de har en tidigare association till kriminallitet. Det empiriska matrialet består av transkiberade intervjumaterial, vilket har bearbetas och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta gemensamma mönster i respodenternas erfarenheter och upplevelse. Studiens teoretiska referensram har applicerats och analyserats med den empiriska materialet för att uppnå studiens ändmål. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är självuppfyllande profetia, in-group och out- group relationer samt etniska relationer.Resultatet visar att de fastställda stigma kring utsatta segregerade bostadsområden har skapat ett återkommande beteendemönster hos aktörerna i dessa områden. Det resulterar i att individen får en viss självuppfattning om deras sociala positioner och sociala möjligheter i samhället. Det kollektiva missnöjet kan därav leda individen till en vilja att tillhöra ett socialt gruppmedlemskap, vilket kan påverka individens associationer till kriminallitet som sedan förstärker deras position i den sociala gruppen.

Books are a well-used learning tool in preschool and therefore it is important to make visible how children can be influenced by them both positively and negatively. In this essay I perform a qualitative analysis where the selection consists of five popular children's books that I compare using images and text in a discourse analysis. In the discourse analysis, I make an interpretation of the images and texts and what they convey from an intersectional and norm-critical perspective. As an adult, I then put myself in the perspective of children during the course of the analysis. I use the intersectional perspective to see power structures and inequalities that are made visible in the books. The intersectional perspective will also make visible different social categories and identity categories. I myself have chosen in my analysis to stick to the categories of gender, ethnicity and religion. With the help of the intersectional perspective, I also get a view of power systems and how these work together in different contexts. Based on them, I can then see exclusions and inclusions in, for example, the category of ethnicity. With the help of the representations of the categories based on image and text, I will be able to see stereotypical patterns in books as well as discriminatory factors. I will use the norm-critical perspective in the analysis as I will make visible norms that appear in the books and interpret how these can affect the children's identity formation positively and negatively. The aim is to make visible how these factors together with the categories are made visible in the books and how it can affect young children's self-image and identity formation. The conclusion chapter clarifies the results of the analysis.

The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents. / Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.

The purpose of this thesis is to examine the experience of modernity, and how it related to the process of establishing and determining one’s individual identity. By studying the protocols from discussion seminars on contemporary topics attended by students at Swedish folk high school Wiks folkhögskola in the 1920s and 1930s, the study explores how the students defined themselves in relation to societal changes as well as how they evaluated what they considered to be modern versus traditional. The thesis approaches the subject through the theoretical lens of modernity, defined as the experience of living in an uncertain and changeable present, fundamentally different from what is perceived to be the past. This generates paradoxical feelings of both optimism for the future and nostalgic longing for the past. Alongside the concept of modernity, the thesis utilises theories of individualisation and historical research on the making of the modern self to explore how experiences of modernity related to processes of identity formation. The analysis is structured around three themes, urban and rural lifestyles, leisure as opportunity and threat, and changing gender norms, which were present both in the students’ discussions and in Swedish public discourse during the interwar years. Throughout, the experiences of modernity expressed by the students were much more complex and dynamic than what previous historical research on the modernisation of Sweden has suggested. The thesis therefore argues for a pluralistic and experience-based view of modernity. Furthermore, it questions the relevance of theories of modern individualisation, and to what extent the students’ identities were individual and emancipated from traditional hierarchies. Instead, it considers the role of school authorities, and concludes with the assertation that concepts such as modernity and identity should be approached through empirical studies of historical context and with a critical eye towards power dynamics, authorities, and dominant narratives.

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­‐1965 is in focus in this master ́s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940. The theoretical approach is queer theory and phenomenology. In summary: I have found that women in this study to a great extent formed their identity in relation to prevailing scientific ideas that claimed to explicate homosexuality. Disappointments in marriage and personal failures were stressed by the women writers in order to explain their lesbian desires. Some of them also put equal weight on the relationship between a high sexual drive/nymphomania and homosexuality. Among many lesbians outside Stockholm in the 1950’s personal ads played a major role in order for them to meet with like-­minded women. The women in this study travelled long distances with the aim to visit pen friends in other parts of Sweden. Through those penfriends they were also introduced to other lesbian women, showing how lesbian networks emerged and grew.