This research review ’s aim is to explore what international research highlights as the important factors and components regarding  identity negotiation among adolescents with a Muslim background. The paper concludes  that these adolescents negotiate in response to islamophobic discourses and a demand for assimilation into the dominating society. This causes individuals of Muslim  background to use their religion as an  anchor to operate in a process of  acculturation between different cultures. Within this process strategies of negotiation such as proclamation and masking of  religious identification were evident. These findings are of importance due to the school’s role as a fostering institution in Swedish society and therefore these will be discussed in light of their implications for religious education in Sweden.

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.</p>

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera olika tolkningsramar i gymnasieskolans religionsundervisning gällande innehåll, vilka tolkningsramar för ämnet kan vi urskilja i den tidigare forskningen och vilka tolkningsramar kommer till uttryck i lärares tal om religionsundervisning? Anledningen till detta syfte handlar framförallt om att vi uppfattar Skolverkets ämnesbeskrivning som mycket tolkningsbar och ämnet skulle därför med stor sannolikhet kunna tolkas olika av olika lärare.Vårt tillvägagångssätt har varit följande. Genom analys av tidigare forskning, som vi kallar studie 1, har vi skrivit fram tre tolkningsramar. Med tolkningsram åsyftas ett förhållningssätt till religionsämnet med fokus på vilken utgångspunkt man tar i undervisningen. Efter detta kommer en intervjustudie som vi kallar för studie 2. Vi har intervjuat fyra gymnasielärare i religionskunskap och här analyseras dessa intervjusvar. Vi förhåller lärarnas resonemang till de tre framskrivna tolkningsramarna efter hur vi tolkar deras svar. I en avslutande diskussion gör vi en jämförelse mellan den tidigare forskningen, studie 1, med resultatet, studie 2 och söker finna likheter och olikheter. Under diskussionen landar vi också i en rubrik med namnet Ämnets tolkningsbarhet/komplexitet där vi diskuterar frågan huruvida lärarna besitter tolkningsramar och hur de tolkar ämnet.Genom vår uppsats kommer vi fram till att det råder en komplexitet vad gäller lärares olika tolkningar av religionsämnet. Som vi uppfattar det utgår lärarna både från objektet och subjektet i sin undervisning. Med detta menar vi att de utgår dels från stoffet, innehållet men också utifrån eleven, hans/hennes frågor och funderingar. Vi kan också se tendenser till en undervisning som pendlar mellan objekt och subjekt. Vi finner också ett för oss oväntat stort fokus på religionerna. Detta verkar vara en följd av det mångkulturella samhället och viljan att motverka fördomar.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen. Men det visar sig också att innehållet i kristendoms- och islamundervisningen präglas av likartade stoff. Det som kan skilja undervisningen åt är att kristendomens inriktningar berörs mer i undervisningen än islams.

Den här undersökningen handlar om religionsbegreppet och dess roll i skolan. Syftet är att undersöka hur några lärare definierar religion samt hur de använder begreppet i sin undervisning, både direkt och indirekt. De konkreta frågeställningarna berör både hur lärarna definierar religion och hur själva religionsundervisningen bedrivs. Vad gäller undervisningen berörs material, innehåll och perspektiv samt själva religionsbegreppet. Undersökningen består av fem intervjuer genomförda med religionslärare på gymnasiet. Resultatet ställs mot styrdokument, tidigare forskning som berör både religionsbegreppet och religionsdidaktik samt en teoretisk ram i form av tre religionsvetenskapliga paradigm. Resultatet visar att det hos lärarna finns en skillnad i hur de ser på religionsbegreppet och hur de faktiskt använder det i sin undervisning. De flesta av dem diskuterar hur viktigt det är att problematisera religionsbegreppet och gör det till viss del men vad gäller undervisningen visar det sig dock att lärarna till stor del använder traditionella kategorier bland annat för att beskriva religion men även till grund för vissa jämförelser.Resultatet visar också att det finns flera aspekter i lärarnas resonemang som stämmer väl överens med ett religionsfenomenologiskt synsätt medan andra aspekter tyder på att lärarna resonerar i linje med kulturvetenskapliga perspektiv. Man skulle kunna sammanfatta det med att de befinner sig mittemellan de två paradigmen eller är på väg mot ett kulturvetenskapligt.

In this study I have used action research to analyse my own teaching in religious studies in two classes from upper secondary school. The study is based on seminars where students discuss the meaning of life. The purpose is to investigate whether conversations of that kind can be used as a basis for assessment, or whether they can be motivated in another way. Previous research shows that the objective religious didactics tends to create a distance between the students and the religions they study, and that a secular discourse can often be discerned in many Swedish classrooms. Intercultural religious didactics has an inclusive ambition and the aim is to create both understanding and tolerance for religious expressions. In my study, I see that it is difficult to combine conversations about one's own understanding of life with the knowledge requirements, on the other hand, there are other goals that could motivate such conversations though. The reliability of the study is characterized by the fact that the result is a consequence of my professional skills and the relationship between me and the students.

The purpose of this thesis is to examine how some Swedish teachers use film and movies as a resource when they teach religious studies in upper secondary school. Three questions were created to define the main focus of the thesis namely how the teachers perceived how they used film, how they justified there use and which advantages and disadvantages they see with using film in their teaching. To be able to answer them correctly the empirical data was collected by two methods; a survey and three interviews. The empirical data was then related to previous research in the same field. The thesis concludes that the teachers use film in the classroom in many ways, including as a way to present facts about religions to the students and as a way to make it easier to understand difficult parts of the subject. They also use film as way to make the students better at understanding and discussing different perspectives of religion and ethics. The main disadvantages film has is that it take a lot of time to show a film and use it in a meaningful way. The teachers also sometimes finds it hard to find a film that suits the purpose of showing it.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt. Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen. Vidare höll det rödgröna blocket (S, V och MP) före att den nya kursplanen i religionskunskap inte var bra samt att lärare bör fokusera lika mycket på alla fem världsreligionerna i religionsundervisningen. / 2010ht4677

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik.

Detta examensarbetes syfte har varit att granska hur antisemitism och Förintelsen framställs över tid (1980-2010-tal) i läroböcker för grundskolans senare år. I Studien granskades också andra strategier i texterna för att motverka antisemitism. Granskningen gjordes genom en diskursanalys av judendomskapitlet i åtta religionskunskapsböcker, vilket innebar att vi satte böckerna i sin samtida kontext med fokus på antisemitiska strömningar.De resultat som framkom av våra analyser visade att läroböckerna generellt lade stor vikt vid antisemitism. Både begreppet antisemitism och Förintelsen behandlades på ett tydligt sätt i majoriteten av läroböckerna, ofta genom egna avsnitt och begreppsförklaringar. Det har varit tydligt att läroboksförfattarna intagit en motståndstagande position till antisemitism, vilket har framkommit ibland annat deras språkbruk om fenomenet.De andra textmässiga strategier för att motverka antisemitism som framkom av analysen, liknade varandra trots skilda årtionden. De strategier som återkommande användes var att belysa inomreligiös variation, att skapa närhet mellan eleven och religionen, att jämföra religioner, att framställa judendomen på ett neutralt sätt samt att motbevisa vanliga stereotyper och fördomar.Analysen visade också hur framställningen av dessa ämnen förändrats över tid, beroende på de rådande samhällsdiskurserna när böckerna skrevs. Även om diskurserna har varierat, visade analysen att liknande strategier använts över tid för att motverka antisemitism. Dock synliggjordes vissa skillnader beroende på varierade samhällsdiskurser. Det finns exempelvis ett tydligt kristet perspektiv i de tidigare böckerna medan de senare böckerna allt mer frångått detta och intagit ett judiskt perspektiv.I och med denna studie har vi funnit att det ständigt är av stor vikt att granska detta i läromedel eftersom antisemitism alltid har och fortfarande existerar i samhället. Granskningar som denna är förhoppningsvis ett bidrag till att utveckla och förbättra kommande läromedel i religionskunskap.