<p>Abstract</p><p>My feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That’s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on. The most central method is discussion, which awake questions of our existence and the interest of looking for our own answers.</p><p>sammanfattning:</p><p>Som blivande lärare för grundskolans tidigare år är det relevant att undersöka hur religionsundervisningen kan vara uppbyggd, genom vilka pedagogiska metoder. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hur fem olika grundskolelärare, åk 1 t.o.m. 5, utformar sin undervisning i religion och vilka metodiska redskap dessa tillgår samt utifrån detta undersöka sakuppgifterna från relevant litteratur. Varav frågeställning är följande; vilka metoder, eller till viss mån metoder förankrade till didaktiska modeller, kan ligga till grund för religionsundervisning? Genom empiri och litteraturgenomgång framkommer metoder som berättelsestund, högläsning, drama, grupparbeten, självständigt sökande av information, loggböcker med mera. Den mest centrala metoden är samtal/diskussion, vilket väcker existentiella livsfrågor hos barnen där barnen får söka sina egna svar och ställningstaganden</p>

Abstract My feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That’s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on. The most central method is discussion, which awake questions of our existence and the interest of looking for our own answers. sammanfattning: Som blivande lärare för grundskolans tidigare år är det relevant att undersöka hur religionsundervisningen kan vara uppbyggd, genom vilka pedagogiska metoder. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hur fem olika grundskolelärare, åk 1 t.o.m. 5, utformar sin undervisning i religion och vilka metodiska redskap dessa tillgår samt utifrån detta undersöka sakuppgifterna från relevant litteratur. Varav frågeställning är följande; vilka metoder, eller till viss mån metoder förankrade till didaktiska modeller, kan ligga till grund för religionsundervisning? Genom empiri och litteraturgenomgång framkommer metoder som berättelsestund, högläsning, drama, grupparbeten, självständigt sökande av information, loggböcker med mera. Den mest centrala metoden är samtal/diskussion, vilket väcker existentiella livsfrågor hos barnen där barnen får söka sina egna svar och ställningstaganden

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik.

Denna uppsats studerar med ett jämförande perspektiv hur religion gestaltas i kommunala skolor respektive fristående skolor med konfessionell inriktning. Huvudsakligt fokus är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i dessa skolformer bemöter nationella, pedagogiska direktiv om elevers formande av egna identiteter samt krav på saklighet och allsidighet inom ramen för religionsundervisning. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Med hermeneutisk tolkningsmetod har materialet sedan analyserats. Uppsatsen presenterar ett resultat där religionsundervisning inom respektive undersökt skolform generellt förmedlar objektiva innehåll för att i så stor utsträckning som möjligt ge elever eget tolkningsutrymme i anslutning till dessa. I viss grad uppträder emellertid även religionsundervisning som på subjektiva grunder tar sig an religion. Med teoretisk utgångspunkt i principen om religionsfrihet förefaller ensidigt och tendentiöst underlag för undervisning kunna styra elevernas religionsförståelser och individuella identitetsskapanden i en avgränsad riktning. Materialet påvisar därutöver en korrelation mellan lärares egna religiösa livsåskådningar och deras intentioner med undervisning och fostran generellt.

Syftet med denna studie var att skapa kunskap om vilka religionsdidaktiska teorier som influerat formuleringarna i ämnesplanen för Religionskunskap 1. Vidare var syftet att få kunskap om vilken slags religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen, och huruvida den religionsdidaktiken tangerar den som ämnesplanen uttrycker. Den kvalitativa studien genomfördes med en metodtriangulering. Först gjordes en textanalys av ämnesplanen för Religionskunskap 1 och därefter semistrukturerade intervjuer med religionslärare. På de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys. Studien visade att bland de olika religionsdidaktiska teorierna var det Robert Jacksons tolkande religionsdidaktik som framförallt influerat formuleringarna av ämnesplanen för Religionskunskap 1 även om andra religionsdidaktiska teorier kunde skönjas. Den tolkande religionsdidaktiken vad även den teori som mestadels framträdde i innehållsanalysen av de transkriberade lärarintervjuerna. En av slutsatserna av studien var att ämnesplanen för Religionskunskap 1 varken kan sägas förorda en bestämd religionsdidaktisk teori eller uttrycka någon enhetlig religionsdidaktik. En annan slutsats var att den religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen utifrån innehållsanalysen av intervjuerna med respondenterna i stora drag tangerar den religionsdidaktik som enligt textanalysen dominerar ämnesplanen för Religionskunskap 1.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka ickepedagogiska texter som används i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lärarna väljer att använda dem. Med begreppet ”ickepedagogiska texter” menas texter som inte, som läroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen består dels av en bakgrundsdel, där jag kort redogör för religionsämnet, dess utveckling samt de båda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat åtta gymnasielärare i religionskunskap om deras användning av och syn på ickepedagogiska texter. Resultatet visar att ickepedagogiska texter används av alla lärare i studien, men i betydligt varierande grad. Vanligast är användningen av religiösa urkunder, företrädelsevis Bibeln och Koranen, och olika artiklar. I någon mån används också skönlitteratur och vetenskapliga texter. Syftet med användningen är i första hand att utveckla kunskap om och förståelse för olika religioner. I viss mån används också texterna för att träna elevernas analytiska förmåga och för, via livsfrågepedagogik, främja elevernas personlighetsutveckling.

No description available.

Min hypotes i denna uppsats är att religionslärare på högstadiet i sin undervisning presenterar buddhismen som en positiv och odogmatisk tradition där religiösa aspekter tonats ned. Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna hypotes håller eller om den måste revideras eller förkastas. Detta kommer att ske med hjälp av följande frågeställningar: Hur presenterar lärarna buddhismen i undervisningen? På vilka fakta och perspektiv lägger lärarna fokus? Hur bedömer lärarna att deras elever uppfattar buddhismen jämfört med andra religioner?

Svenska kyrkans undervisning och dopundervisning beskrivs vara centrala i hela kyrkans väsen. Denna studie har syftat till att undersöka ideologisk grund för den religiösa praktiken att undervisa. Studien har belyst Svenska kyrkans praktik med teoretiska perspektiv utifrån ett antal officiella dokument. Det som kommer fram är vilken syn som finns på kunskap, kyrkan, lärande och undervisning. Svenska kyrkan står mitt i utmaningen att möta människor i olika åldrar med både fördomar, oförståelse och ibland inga erfarenheter alls av kyrkans språk. Därtill är Svenska kyrkans uppdrag, enligt lagen om Svenska kyrkan, att undervisa som evangelisk-lutersk folkkyrka i ett postsekulärt samhälle. Kan Svenska kyrkan genom att se på sig själv som kunskapsinstitution vara till stöd i ett mångreligiöst samhälle. En kyrka med bred kompetens kring lärande och undervisning och förståelsen för religiöst språk som bidrar till minskad polarisering och motverkar fördomar.

Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium. Handlingar som legat till grund för skolornas godkännande av Skolverket samt skolornas hemsidor har här varit det viktigaste källmaterialet. I den andra undersökningen har två av skolorna besökts, lärare och elever har intervjuats och en lektion i helklass på varje skola har analyserats utifrån den övergripande frågan om vilka konsekvenser som en konfessionell inriktning leder till i praktiken. Det är en viktig iakttagelse i arbetet att de undersökta skolorna är mycket olika varandra på väsentliga områden och att det sätt som de skiljer sig från kommunala skolor och andra friskolor, med allmän inriktning, inte är särskilt påfallande om man håller sig till konkreta punkter. En viktig orsak till detta är att de konfessionella skolorna strävar efter att göra en tydlig gränsdragning mellan de konfessionella inslagen och den ordinära undervisningen. Samtidigt visar såväl källstudiet som skolbesöken att det är vanligt att skolorna använder kristna uttryckssätt för att uttrycka värderingar som i stort sett är desamma som de värderingar som det allmänna skolväsendet tar ställning för i de grundläggande styrdokumenten. Dessutom visar undersökningen att skolorna inte ägnar särskilt mycket reflektion åt vilka konsekvenser deras konfessionella inriktning leder till i det dagliga arbetet. Den undervisning som bedrivs i de undersökta skolorna har visat sig ha goda förutsättningar för att hantera viktiga delar av den problematik kring sekulär undervisning som har påtalats av röster inom den nutida religionspedagogiken. Goda kunskaper på religionens område har också visat sig kunna leda till det som med Olga Dysthes terminologi kallas för "dialogiska klassrum". Mot den här bakgrunden är det uppsatsens viktigaste slutsats att en pedagogisk specialkompetens behöver utvecklas, så att den positiva potential som finns inom olika religioner kan belysas med hjälp av en vetenskap som förmår ta tillvara denna och samtidigt sätta in dessa erfarenheter i den övergripande diskussionen om vilka värderingar som ska prägla samhället. Vikten av fortsatt forskning på det här området understryks inte minst av det faktum att Sverige ständigt blir mer mångkulturellt.