• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Konfessionella friskolor i en sekulär omgivning : En medieanalys av argumentationen angående konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier

Hallström, Andreas January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och</p><p>Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram</p><p>ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till</p><p>debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt</p><p>argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.</p>
2

Konfessionella friskolor i en sekulär omgivning : En medieanalys av argumentationen angående konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier

Hallström, Andreas January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur konfessionella friskolor framställs i tre olika nyhetsmedier med fokus på argumentationen. Genom en kvalitativ metod har jag genomfört en medieanalys av argumentationen som förs i debatten angående de konfessionella friskolorna från artiklar och inslag ur Dagens Nyheter, Sveriges Radio och Sveriges Television. Jag har därefter relaterat argumenten till värdegrunden vi har i läroplanen Lpo 94. För att göra undersökningen har jag utgått från följande frågeställningar: Med vilka argument framställs konfessionella friskolor i Sveriges tre största nyhetsmedier? Hur relaterar dessa argument till värdegrunden? Jag har totalt analyserat 15 olika artiklar och inslag och med stöd från bland annat två olika offentliga statliga utredningar har jag fått fram ett resultat. Viktiga argument för debattörerna har bland annat varit: Valfriheten att kunna välja skola, integration och segregation och även argument som religionsfrihet har förekommit frekvent i mitt insamlade material. Även argument som att regler ska skärpas och tillståndsprövningen ska bli hårdare nämns av en del debattörer. Vidare så har jag alltså relaterat dessa argument till Värdegrunden i Lpo 94 och funnit kopplingspunkter till debattörernas argument. Det jag även har funnit är en del tvetydiga begrepp och paradoxer i värdegrunden som kan tolkas på olika sätt utifrån debattörens argumentation och uppfattning. Detta har gjort att det emellanåt kan ses som en tävlan bland debattörerna om att skapa sitt argument till ens egna, det vill säga om man tycker olika i frågan om de konfessionella friskolorna så kan ändå olika argument kopplas till värdegrunden på flera sätt. Det har visat sig i min undersökning att det heller inte är någon för och mot argumentation som råder i mediedebatten angående de konfessionella friskolorna utan vi ser tre linjer där man antingen är förespråkare av dessa friskolor eller motståndare till dem, i det tredje alternativet så ser man det som en målkonflikt där man i sakfrågan är positiv till konfessionella friskolor men man vill ha tydligare regler, hårdare prövning och täta inspektioner.
3

Blir elever marinerade i kristna värderingar? : En jämförande studie mellan kommunal skola och fristående skola med konfessionell inriktning. / Are Students Soaked in Christian Values? : A Comparative Study of Municipal Schools and Private Confessional Schools.

Olofsson, Olivia January 2016 (has links)
Denna uppsats studerar med ett jämförande perspektiv hur religion gestaltas i kommunala skolor respektive fristående skolor med konfessionell inriktning. Huvudsakligt fokus är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i dessa skolformer bemöter nationella, pedagogiska direktiv om elevers formande av egna identiteter samt krav på saklighet och allsidighet inom ramen för religionsundervisning. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Med hermeneutisk tolkningsmetod har materialet sedan analyserats. Uppsatsen presenterar ett resultat där religionsundervisning inom respektive undersökt skolform generellt förmedlar objektiva innehåll för att i så stor utsträckning som möjligt ge elever eget tolkningsutrymme i anslutning till dessa. I viss grad uppträder emellertid även religionsundervisning som på subjektiva grunder tar sig an religion. Med teoretisk utgångspunkt i principen om religionsfrihet förefaller ensidigt och tendentiöst underlag för undervisning kunna styra elevernas religionsförståelser och individuella identitetsskapanden i en avgränsad riktning. Materialet påvisar därutöver en korrelation mellan lärares egna religiösa livsåskådningar och deras intentioner med undervisning och fostran generellt.
4

Får Gud godkänt i biologi? : En jämförelse av resultat på nationella prov i biologi mellan skolor med kopplingar till religiösa organisationer och övriga skolor. / Did God pass the biology exam? : A comparison of biology national test results between schools with connections to religious organizations and other schools.

Palmqvist, Björn, Sjöström, Desirée January 2021 (has links)
Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.
5

Konfessionella friskolor - En undersökning av Sveriges sex gymnasieskolor med konfessionell inriktning

Appelqvist, Tomas January 2008 (has links)
Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium. Handlingar som legat till grund för skolornas godkännande av Skolverket samt skolornas hemsidor har här varit det viktigaste källmaterialet. I den andra undersökningen har två av skolorna besökts, lärare och elever har intervjuats och en lektion i helklass på varje skola har analyserats utifrån den övergripande frågan om vilka konsekvenser som en konfessionell inriktning leder till i praktiken. Det är en viktig iakttagelse i arbetet att de undersökta skolorna är mycket olika varandra på väsentliga områden och att det sätt som de skiljer sig från kommunala skolor och andra friskolor, med allmän inriktning, inte är särskilt påfallande om man håller sig till konkreta punkter. En viktig orsak till detta är att de konfessionella skolorna strävar efter att göra en tydlig gränsdragning mellan de konfessionella inslagen och den ordinära undervisningen. Samtidigt visar såväl källstudiet som skolbesöken att det är vanligt att skolorna använder kristna uttryckssätt för att uttrycka värderingar som i stort sett är desamma som de värderingar som det allmänna skolväsendet tar ställning för i de grundläggande styrdokumenten. Dessutom visar undersökningen att skolorna inte ägnar särskilt mycket reflektion åt vilka konsekvenser deras konfessionella inriktning leder till i det dagliga arbetet. Den undervisning som bedrivs i de undersökta skolorna har visat sig ha goda förutsättningar för att hantera viktiga delar av den problematik kring sekulär undervisning som har påtalats av röster inom den nutida religionspedagogiken. Goda kunskaper på religionens område har också visat sig kunna leda till det som med Olga Dysthes terminologi kallas för "dialogiska klassrum". Mot den här bakgrunden är det uppsatsens viktigaste slutsats att en pedagogisk specialkompetens behöver utvecklas, så att den positiva potential som finns inom olika religioner kan belysas med hjälp av en vetenskap som förmår ta tillvara denna och samtidigt sätta in dessa erfarenheter i den övergripande diskussionen om vilka värderingar som ska prägla samhället. Vikten av fortsatt forskning på det här området understryks inte minst av det faktum att Sverige ständigt blir mer mångkulturellt.
6

Religiösa friskolor : en förstudie

Schmidt, Egle January 2009 (has links)
<p><p>Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.</p></p>
7

Religiösa friskolor : en förstudie

Schmidt, Egle January 2009 (has links)
Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.
8

Religion, utbildning och media : En komparativ analys av samhällsdebatten kring religiösa friskolor i England och Sverige

Jamal Askandar, Johan January 2024 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0953 seconds