I föreliggande uppsats har jag genomfört en undersökning där påve Benedikt XV och hans försök att få ett slut på Första världskriget står i centrum. Under sommaren 1917 skickar påven ut en så kallad not till de stridande länderna där han uppmanar dem att sluta fred. Undersökningen tar avstamp i begreppet sekularism och jag vill med undersökningen visa att 1900-talets realpolitik ersatt påvens tidigare makt över kontinentens politik. Undersökningens huvudsakliga material är artiklar och telegram publicerade i Hallandsposten under 1917.

De nordiska länderna har en låg andel religiöst praktiserande individer i jämförelse med övriga världen. Religionen har liten betydelse för nordbornas dagliga liv. Kyrkobyggnader används vid övergångsriter men står tomma veckans allra flesta dagar. Den ökande andelen människor som av olika anledningar lämnar sina länder och flyttar till detta sekulariserade samhälle möter en begreppsvärld som skiljer sig från den av religionen grundade. De möter ett samhälle som saknar religiösa symboler, vanor och rutiner som är grundläggande för ett samhälle . Vart de än rest på sin väg har de nått olika former av religiöst liv som genomsyrat de länder de passerat, men när de passerat gränsen till de nordiska länderna blev det annorlunda. Hur fyra medelålders kvinnor med ursprung i olika världsdelar anpassar sig till ett samhälle med en främmande religiös begreppsvärld är föremålet för denna studie. De har intervjuats och resultatet talar för en ontologisk otrygghet för immigranter samt att ljuskäglan föll tillbaka på intervjuaren och frågeställningen om vem som är annorlunda. Det som visade sig var att det är skandinaverna som är annorlunda. De upplevs öppna i sinnet, vänliga och ett föredöme vad det gäller rättvisa och jämlikhet men använder inte religionen som rättesnöre i livet. Immigranter upplever en svårighet att förstå hur etik och moral kan upprätthållas utan en gud.

Debatten om kvinnor och flickor som bär slöja, pågår i Europa. I Sverige har motioner och förslag om slöjförbud på skola lämnats in på både nationell och kommunal nivå. Denna uppsats har som avsikt att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att belysa idéer som ligger bakom debatten. Detta har gjorts genom att läsa och granska motioner, partiernas egna material samt debattartiklar som är skrivna av politiker inom riksdagspartierna. Materialet har sedan analyserats utifrån framing, samt kategoriserats utifrån det teoretiska ramverket; jämställdhet och sekularism. I resultatet visade det sig att, även om Sverigedemokraterna var det enda partiet som lagt fram förslag om slöjförbud på nationell nivå, fanns politiker inom alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet som hade förespråkat samma förslag. Dessutom fanns det politiker inom alla partier som ansåg att slöjan var problematisk. Vidare framkom det att de flesta politiker i Sverige argumenterat utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där slöjan ofta beskrivits som kvinnoförtryckande, sexualiserande eller i liknande termer. Det var också vanligt att beskriva slöjan som en kulturkrock och integrationsproblem med hänvisning till jämställdhet, men desto mindre vanligt att beskriva den som tecken på islamistisk fundamentalism. Endast sverigedemokrater gjorde en sådan koppling. Vidare fanns några politiker som försvarade slöjan med beskrivningar av religionsfrihet och mjuk sekularism, samt andra som åberopade en hårdare sekularism, där religiösa symboler inte skulle finnas i skolvärlden. Slutsatserna i denna uppsats är att det finns brett politiskt stöd för någon form av begränsning av slöjan, samt att idéerna i slöjdebatten ofta kretsar kring jämställdhet och mindre om sekularism.

No description available.

Sverige är rankat som ett av världens mest sekulariserade länder och frågan om religionens plats i det svenska samhället är ofta aktuell i samhällsdebatten. Samtidigt är flera av Sveriges mest etablerade biståndsorganisationer och Sidas ramorganisationer verksamheter med kristen bakgrund.  Detta är en teoriutvecklande studie som undersöker hur representanter från sådana organisationer upplever att bedriva biståndsarbete på kristen grund ifrån ett av världens mest sekulariserade länder. Hur påverkar i sin tur de upplevelserna hur de formulerar sin verksamhet?  Metoden som har använts är en kvalitativ fenomenologisk analys av semistrukturerade intervjuer med representanter från sju organisationer. Resultaten framhäver bland annat att representanter från organisationerna ofta får anpassa språket i kontakt med representanter från den svenska staten och den sekulära svenska allmänheten. Undersökningen visar också att representanter från organisationerna upplever att ett sekulärt synsätt ses som en värdeneutral utgångspunkt i Sverige och att förhållningssättet från svenskt håll försvårar samarbetet med deras betydligt mer religiösa partnerorganisationer och mottagare. Detta gör att representanter från organisationerna tycker att handläggare på Sida och andra representanter behöver mer religionskompetens och förståelse för deras sammanhang. Studiens resultat kan vara till hjälp för aktörer inom svenskt bistånd och möjliggöra en fördjupad förståelse för organisationer med kristen prägel.

Religionens synlighet i en global värld och krav på politiskt inflytande är föremål för debatt och forskning. Ett av forskningsfälten är revideringen av sekulariseringsteorin som öppnat för en avprivatisering av religionen i det civila samhället, där den kan utgöra en motkraft mot totalitära rörelser, kritik av kapitalismen avigsidor som konsumism och en fördjupad diskussion om existentiella frågor. I Sverige är Joel Halldorf - liberal krönikör, akademisk forskare och kristen – en förespråkare för postsekultärt förhållningssätt till den religiösa diversifieringen med grund i migrationen. Undersökningen inriktas på hur Halldorf utifrån sina olika roller argumenterar för religionen ökade inflytande i samhället. En grund för Halldorfs argumentation är en funktionell religionsdefinition som låter Halldorf betona religionernas förmåga att till gemenskap och organisation i föreningar. Halldorfs tankar har mött motstånd från delar av den liberala pressen varför detta motstånd kommer att korreleras mot Halldorfs olika roller i den här uppsatsen. / The visibility of religion in a global world and demands for political influence are subject to debate and research. One of the fields of research is the revision of the theory of secularism which has opened to the de-privatization of religion in civil society, where it can constitute a counterforce against totalitarian movements, criticism of capitalism downsides to consumerism and an in-depth discussion of existential issues. In Sweden, Joel Halldorf - Liberal columnist, academic scientist and Christian - is an advocate of post-secularistic approach to religious diversification based on migration. The survey focuses on how Halldorf based on his different roles argue for religion increased influence in society. A basis for Halldorf's argumentation is a functional definition of religion that allows Halldorf to emphasize the ability of religions to fellowship and organization in associations. Halldorf's thoughts have met resistance from parts of the liberal press why this resistance will be correlated to Halldorf's different roles.

Detta arbete är en forskningsöversikt som redogör för forskning om hur kristendom påverkar främst den svenska skolan och dess elever. Forskningen är analyserad utifrån frågeställningarna Hur påverkar kristendom skolans värdegrund och elevens identitetsskapande? samt Hur förhåller sig elever, med eller utan religiösa och kulturella föreställningar eller bakgrunder, till ett samhälle med en majoritetsreligion och -kultur? Forskningen vi använt oss av har vi sökt fram främst via sökmotorerna Ebsco, Eric och Swepub. Utifrån källorna vi använt oss av kunde vi se att skolan, dess läroplaner och elevernas identitetsskapande påverkas av kristendom i stor mån. Vi såg även att Sveriges kulturella kristendom och sekularism var två drag som ibland gick hand i hand medan de ibland sågs som motsatser. Något återkommande i flertalet av artiklarna och avhandlingarna vi läst är att muslimer och islam framställs som problematiska i många scenarion.

Denna studie fokuserar på framställningen av sekulära livsåskådningar i läromaterial för gymnasieskolans kurser i religionskunskap mellan 1980 och 2015. Studiens huvudfokus ligger på hur framställningen av de sekulära livsåskådningarna i läromaterialen liknar och skiljer sig med avseende på denna tidsperiod. För att kunna göra denna studie valdes tre läroböcker från de tre senaste läroplansperioderna (1970-1994, 1994-2011 och 2011-nutid) ut. Metoden för uppsatsen är en beskrivande idéanalys där vissa mätpunkter i form av analysfrågor ställts upp för att stödja uppsatsens frågeställningar. Analysen påvisade att vissa saker i framställningen av de sekulära livsåskådningarna består, såsom framställningen av livsåskådningarna som –ismer. En skillnad man kan se i framställningen av livsåskådningarna är att det i läroböcker från efter 2011 finns en större betoning på det levda livet och fler exempel från verkligheten. Det finns också vissa skillnader mellan hur begrepp såsom sekulär, sekularism och sekularisering används i böckerna och vilka sekulära livsåskådningar som faktiskt lyfts fram i böckerna. Det finns också vissa skillnader i hur sekulär religionskritik tas upp i böckerna.

The aim of this study was (1) to examine if people raised in different Christian religious movements have experienced a tension between the movement in question and the Swedish school system, if so, (2) how this tension was perceived, and (3) whether the tension have contributed to the decision to leave the movement. The study has been conducted through semi-structured qualitative interviews with six informants from four different religious backgrounds. The theoretical approach has been to analyse the tension aspect of Rodney Starks theory of church growth. Previous research about school discourses in religious education has been the base for analysing the school practice, while research on defectors experiences have been the base of analysing the informants’ experiences. The result shows that all informants have experienced a tension between the two contexts and that this tension is a contributing factor in their choice of leaving the movement. However, it seems that the movements views of the outside world are of more importance than the tension between the movement and the Swedish school.

Denna uppsats kritiserar den sekulära diskursen som är dominerande i den svenska religionsundervisningen genom att diskutera olika förhållningssätt till sekularism. Studiens huvudfokus ligger på att diskutera begreppet religionskritik och hur man kan föra ett kritiskt samtal om den sekulära diskursen genom två förhållningssätt till sekularism. Tankar om sekularism från Charles Taylor och Ann af Burén utgör studiens material och diskussionen kring religionskritik utgår ifrån Mikael Stenmarks öppna strategi med ett speciellt fokus på immanent kritik.  Analysen visar att både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism möjliggör en immanent kritik då båda deras resonemang kan sägas utgöra interna skäl för att utforma kritik gentemot den sekulära diskursen. Till skillnad från den sekulära diskursen så förhåller sig både Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism relativt positiva till religion och menar att sekularism inte behöver innebära en uppdelning mellan det religiösa och icke-religiösa. Studien avslutas med att diskutera vad de eventuella didaktiska konsekvenserna kan bli om den sekulära diskursen kritiseras genom att använda sig av Taylor och af Buréns förhållningssätt till sekularism. Den diskussionen utgår ifrån vikten av att kunna vara kritisk gentemot alla former av livsåskådningar i samhället för att motverka fördomar.