No description available.

Debatten om kvinnor och flickor som bär slöja, pågår i Europa. I Sverige har motioner och förslag om slöjförbud på skola lämnats in på både nationell och kommunal nivå. Denna uppsats har som avsikt att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att belysa idéer som ligger bakom debatten. Detta har gjorts genom att läsa och granska motioner, partiernas egna material samt debattartiklar som är skrivna av politiker inom riksdagspartierna. Materialet har sedan analyserats utifrån framing, samt kategoriserats utifrån det teoretiska ramverket; jämställdhet och sekularism. I resultatet visade det sig att, även om Sverigedemokraterna var det enda partiet som lagt fram förslag om slöjförbud på nationell nivå, fanns politiker inom alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet som hade förespråkat samma förslag. Dessutom fanns det politiker inom alla partier som ansåg att slöjan var problematisk. Vidare framkom det att de flesta politiker i Sverige argumenterat utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där slöjan ofta beskrivits som kvinnoförtryckande, sexualiserande eller i liknande termer. Det var också vanligt att beskriva slöjan som en kulturkrock och integrationsproblem med hänvisning till jämställdhet, men desto mindre vanligt att beskriva den som tecken på islamistisk fundamentalism. Endast sverigedemokrater gjorde en sådan koppling. Vidare fanns några politiker som försvarade slöjan med beskrivningar av religionsfrihet och mjuk sekularism, samt andra som åberopade en hårdare sekularism, där religiösa symboler inte skulle finnas i skolvärlden. Slutsatserna i denna uppsats är att det finns brett politiskt stöd för någon form av begränsning av slöjan, samt att idéerna i slöjdebatten ofta kretsar kring jämställdhet och mindre om sekularism.

The purpose with this paper is to study anti-muslim content within Swedish parliament proposals between the years 2019 and 2022. The constitutional comittee response is highlighted so it could be compared to EU:s attempts to create a unified European identity. The questions for this paper are: what ideological content is uttered in anti-muslim Swedish parliament proposals during 2019 and 2022, what ideological content is shown in parliament debate and the following parliament decisions in relation to anti-muslim proposals and how does the Swedish parliament debate relate to both binding and nonbinding international guidelines and documents? Document- and content analysis has been used for this paper. The chosen theory for this paper is the multilateral model for understanding islamophobia as well as the conclusions made by Olivier Roy. The conclusions for this paper are that Swedish parliament proposals are in accordance with what is warned by international documents where islamophobias presence is increased in Sweden. The constitutional committe is seen as in accordance with international documents for the promotion of a united European identity and European values.

The bachelor thesis examines the protection of religious freedom in Sweden and France, with a main point on the right to wear religious symbols and clothing. The subject is processed in relation to the Member States obligations in accordance with the freedom of religion, provided for in Article 9 of the European Convention for the Protection of Human Rights. The right to wear religious symbols and attire has a broad meaning, and in this thesis special focus is placed on the right to wear a religious veil, as the Swedish legal situation is in stark contrast to the French law's restrictive view on the subject. In order to answer the thesis main question, a legal-judicial and comparative law approach is applied. Legislation that has been dealt with in its entirety, is the second chapter in the Swedish regeringsformen (1974:152), the European Convention, the French principle of laïcité, the French Education Act (Article L141-5-1 du Code de l’éducation), the French law on the prohibition of veils in public environments (Loi n° 2010-1192  du 11 octobre 2010 interdisant la dissimulation du visage dans l'espace public) and the French Constitution (Constitution of October 4, 1958). Finally, the authors orientation in the research questions of the essay has been emphasized, and a remark about the French legislation has been made.