No description available.

Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden. / Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.

<p>Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.</p>

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.

Terrorism är ett omfattande problem som innebär en stor påfrestning för drabbade samhällen. För att ytterligare motverka terrorism anses det finnas ett behov av att utveckla och stärka det straffrättsliga regelverket. De senaste åren har frågan om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation varit föremål för särskilt intresse, vilket resulterat i ett förslag om ett så kallat deltagandebrott. Ett deltagandebrott sägs utgöra ett viktigt komplement till den straffrättsliga terrorismlagstiftningen genom att det omfattar gärningar som i dagsläget inte träffas av straffansvar. I uppsatsen analyseras förslaget om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation med fokus på dess förhållande till föreningsfriheten och befintlig straffrättslig terrorismlagstiftning. Särskild uppmärksamhet ägnas innebörden och implikationerna av vissa centrala begrepp i det föreslagna deltagandebrottet samt lämpligheten i att införa ett deltagandebrott i svensk rätt. Analysen görs mot bakgrund av terrorismlagstiftning och grundlag i norsk och dansk rätt för att finna vägledning i frågan om hur ett deltagandebrott kan konstrueras och förenas med föreningsfriheten. Av uppsatsen framgår att en ändring av grunderna för att begränsa föreningsfriheten i 2 kap. 24 § andra stycket regeringsformen möjliggör en bred kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation. En grundlagsändring är emellertid endast ett första steg mot ett deltagandebrott. Innan ett deltagandebrott införs i svensk rätt måste det stå klart att detta är en lämplig åtgärd från ett straffrättsligt respektive ett konstitutionellt perspektiv. I uppsatsen framhålls att det är möjligt att ifrågasätta lämpligheten i att införa ett deltagandebrott då det kan sägas vara en riskabel lagkonstruktion med osäker effektivitet som begränsar en i svensk rätt högt stående grundlagsstadgad frihet. Det får åtminstone sägas vara påkallat att lagstiftaren genomför och redovisar en mer djupgående analys kring varför deltagandebrottet är en lämplig åtgärd att tillgripa mot terrorism.