Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska.   En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122.   I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ”kreditpengar”). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.   Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga. Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation. För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X. Systematiseringen och tematiseringen av det genererande empiriska materialet leder oss fram till uppsatsens resultat. Resultatet av studien visar hur ledningen för företag X och Y kan gå till väga för att bygga upp ett belöningssystem som är så mycket mer än bara pengar. Med ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning fungerar pengar som det symboliska motiv som får verksamheten att snurra. Uppsatsens resultat visar hur ledningen bygger upp en entreprenörskultur med en franchisestruktur, baserat på ledningens förväntningar om ett tydligt förmedlat resultat som leder till effektivare prestationer och en finansiellt mer lönsam organisation.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden. / Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.

<p>Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt.</p><p>Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den?</p><p>Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ.</p><p>Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa påverkan på studenter och hur studenter resonerar om pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan på informanterna – både på ett negativt och positivt sätt. Studenternas beslut ifall de skulle kunna tänka sig att lura CSN beror på ens egna omständigheter och vilka kan påverka deras moraliska principer. / This study aims to investigate the possibility of a negative impact of money on students, and how they reason in relation to the value of money in everyday life. Empirically, the purpose deals with interviews concerning why students might defraud the government authority the Central Study Aid Council (CSN) in loans and grants for their own profit. Two qualitative focusgroup interviews were conducted to collect materials. These have been encoded according to grounded theory method. The results show that money has a huge impact on the informants – both in a negative and positive way. Students' decision to deceive CSN depends on their own circumstances and thereby changed their moral principles.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i åldrarna 18-25år som lever på försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den påverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjänsten och arbetsförmedlingen.