The purpose with this essay was to study the relationship between gambling companies marketing through a celebrity and the ways gambling is portrayed in commercials. We combined a multimodal analysis with semiotic elements and a group interview in order to explain and get an understanding of gambling companies ways to market their services. The theories used were McCracken’s Meaning transfer model which tells us about the importance of a good relationship between celebrities and gambling companies. The theory Brand identity by Lynn B. Uppshaw, which tells us about how companies brands can be seen from different perspectives. Stuart Hall’s communication model Encoding/Decoding were applied to increase the understanding of how recipients decode messages and these all three theories combined with the method helped to answer our focusing questions.   The empirical material is based on different gambling companies TV commercials where celebrities participate and the interview responses from the participants in the group interviews. The study started with a short overview of nine gambling commercials that together with the depth-analysis of three focus commercials gave us the result that gambling is mostly incoherent. The interviews showed us that recipients of gambling commercials do not see the message as appealing. These two findings led us to the conclusion that the message won’t be appreciated if celebrities do not have a strong connection to the companies products or services. Interestingly enough, the same results where seen when there was a strong connection between the company and the celebrity: the message still appeared false and intrusive. This is because the recipients are aware of what the backdrop is with the advertisements and how it can affect their consumption process and the fact that consumers are becoming increasingly critical of gambling advertising in a media landscape where advertising is constantly exposed.

Spelproblem klassas idag som ett folkhälsoproblem. Den största delen av Sveriges befolkning har någon gång spelat om pengar och spelfrekvens utgör en riskfaktor för att utveckla ett spelproblem. Betoning bör läggas på det förebyggande arbetet då spelproblem kan leda till allvarliga ekonomiska-, hälsomässiga- och sociala konsekvenser för en individ. Syftet med studien är att undersöka spelvanor, självskattad hälsa och tillgängligheten till spel bland gymnasieelever samt undersöka om det finns samband mellan deras spelvanor, självskattade hälsa och tillgänglighet till spel. Studien baserades på en kvantitativ data med en enkätundersökning som insamlingsmetod där totalt 164 gymnasieelever deltog. För att redovisa resultatet användes deskriptiva analyser och för att undersöka eventuella samband mellan variablerna användes statistiska analyser i form av chitvå-test. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna skattar sin hälsa som bra och har någon gång spelat om pengar. Det finns könsskillnader när det kommer till gymnasieelever spelvanor, där killar spelar om pengar i större utsträckning än tjejer. Det finns ett samband mellan upplevd tillgängligheten till spel om pengar och gymnasieelevers spelvanor. Som teoretisk anknytning diskuterades resultatet med koppling till delar av den utarbetade biopsykosociala modellen som är anpassade för att förstå utvecklingen av ett problem- och missbruksbeteende.

The purpose of this study was to create understanding about how the reduction of cash affects societal ideas about integrity. We wanted to research human attitudes to the ongoing reduction of cash use in Sweden from a integrity perspective. The method used was a qualitative approach and the empirical data was collected using a focus group with students and three semi structured interviews in different branches of industry based on their way of working with and handling cash. Participating in the study was five students, a store manager in the grocery store business, an economic advisor at a bank and three investigators at the Swedish central bank. The result was analyzed using a theoretical foundation based on Georg Simmel’s work “The philosophy of money” and other socioeconomic research with a focus on the terms value, power and integrity. The results showed that people in the swedish society are aware and partially wary of the development towards a cash free society. Advantages that were illuminated was a reduced risk of robbery towards banks and businesses, less environmental effects due to reduced transportation and handling of cash, easier payments for consumers and increased profitability of card payments for businesses and a increased difficulty of usage of “black” money within the society. Negative aspects that were brought up were the issues of vulnerable groups in society that rely on cash, a fear that the development is moving too fast and that the society will be increasingly vulnerable when the payment infrastucrure relies on a single point of failure. The integrity aspects that the people in the study discussed showed that society is aware of the risks surrounding digital payments, but that the advantages outweigh the potential negatives, and that there is a strong trust in institutions and businesses in Sweden to not exploit their positions when it comes to the integrity of private individuals. / Studiens syfte var att skapa förståelse hur kontantavvecklingen påverkar samhälleliga föreställningar kring integritet. Vi ville undersöka människors inställningar till den rådande kontantavvecklingen i Sverige från ett integritetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet samlades in genom att genomföra en fokusgrupp med studenter och tre semi-strukturerade intervjuer med branscher som vi valde ut efter deras olika arbetssätt med kontanter och digitala betalningsmedel. I studien deltog fem studenter, en butikschef för dagligvaruhandel, en ekonomisk rådgivare inom bankbranschen samt tre utredare på Riksbanken. Resultatet analyserades med en teoretisk grund baserat på Georg Simmels verk “The philosophy of money” och annan socioekonomisk forskning med fokus på begreppen värde, makt, och integritet. Resultaten visade att människor i det svenska samhället är medvetna och till viss del oroade av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle. Fördelar som uppmärksammades var mindre risk för rån i banker och butiker, mindre miljöpåverkan av transporter av kontanter, enklare betalning för konsumenten och bättre lönsamhet för kortbetalningar för företagen samt att det försvåras att spendera svarta pengar i samhället. De negativa aspekterna av ett kontantfritt samhälle som togs upp var problemen som uppstår för utsatta grupper i samhället som är mer beroende av kontanter, en rädsla för att utvecklingen går för fort och att samhället blir mer sårbart när infrastrukturen förlitar sig på att de digitala betalningssätten fungerar även i krissituation då systemet får en inneboende “single point of failure”. De integritetsaspekter som människorna resonerade kring visade att samhället är medvetet om riskerna med digitala betalningssätt, men att fördelarna med dessa vägde upp de potentiellt negativa, och att det finns ett starkt förtroende för att myndigheter och företag i Sverige inte missbrukar sin ställning när det kommer till privatpersoners integritet.

Följande studie handlar om Super PAC’s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC’s verkar. Genom användandet av en kvalitativ innehållsanalys så söktes det efter meningsenheter i det insamlade empiriska materialet, därefter följde en kategorisering utefter de valda teoriernas grundantaganden. Resultatet lyfter fram det faktum att Super PAC’s kan förstås som både positivt och negativt för den politiska processen. Vilken syn individen har på fenomenet kan bero både på ens politiska tillhörighet och på vilket teoretiskt ramverk studien utgår ifrån. Super PAC’s är så pass komplext att det är många olika faktorer som spelar in i tolkningen av organisationerna.

Denna uppsats problematiserar hur kollektiva förvaltningsorganisationer fördelar pengar insamlade från offentligt framförd klubbmusik samt undersöker hur etablerade dj’s och producenter ser på dagens system och tror sig påverkas av detta. Med djupintervjuer av fyra personer undersöker uppsatsen även hur dessa ser på rapportering av den spelade musiken, vilka problem som kan uppstå och om det finns tekniska möjligheter att underlätta för korrekt fördelning. Resultaten visar att intervjupersonerna skiljer sig åt i vilken typ av karriär de har och därmed hur man förhåller sig till dagens system. Ingen ställde sig dock positiv till att rapportera in spellistor med vad de spelat som dj’s, man lyfte även fram problemet med att ersätta musik som spelas men ännu inte släppts officiellt. Det framkom också att vi idag har tekniska möjligheter att övervaka vad som spelas genom användandet av akustiska fingeravtryck. Jag diskuterade att det är först när ett sådant system är på plats som vi kan se hur mycket fel dagens pengar fördelas.

I’ve made my own currency, created my own wealth. This work is a metaphor for the acquisitiveness that rules and affect our time. I’m thinking about the capitalistic culture where wealth out- weighs everything else. I see it as denial of true values. Money is an illusion that we as a society have let dictate the worlds distribution of rights, as well as its responsibilities. I want to create the same illusion of value, and through that, possibly have created something valuable. The moment when the existing and non-existing blends together. I see it as my mission to bend our conceptions of materiality. I almost exclusively use recycled materials in my practice, because I can. The materials are there, and I see them. This figuration of stacks, made of different materials trough different techniques, might give all materials equal worth and cancel out the hierarchy of values. / <p>Opponent vid examinering: Åsa Elzén</p>

I uppsatsen analyseras Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948) ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur berättelsens ramverk och de värderingar som uttrycks förhåller sig till en ekonomisk logik. Detta sker genom jämförelser med Georg Simmels The Philosophy of Money (1978) och Chrispoher Newfields artikel "What is Literary Knowledge of Economy?" (2018), såväl som en tidigare studie i Martinsons tankar och poesi av Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). Resultaten visar att huvudpersonen Bolle kämpar emot en ekonomisk rationalisering som gör honom arbetslös. Samma sätt att tänka avgränsar vad som faktiskt kvalificerar sig som ett yrke. De långa vandringarna som utförs av luffarna, vilka Bolle skall komma att tillhöra, innefattas inte i vad som kan kallas arbete utan luffarna blir istället kriminaliserade och sätts i straffarbete som bättre passar samhällets definition. Att handeln fungerar legitimerande visar även det hur en ekonomisk logik är essentiell för hur föremål såväl som människor värdesätts.     Synen på pengar och andra eftersträvansvärda saker i livet skiljer sig stort mellan luffarna och resten av samhället. För luffarna är pengar av sekundär betydelse, ett medel men aldrig ett mål i sig. Istället sätt friheten främst tillsammans med saker i livet som de flesta tar för givet. Detta är i linje med Martinsons egen syn på samhällsutvecklingen, i vilken han anade stora faror, men från vilken han också beskrev en utväg i form av värderingar som kan sökas och uttryckas i poesin. Dessa värderingar återfinns även i Vägen till Klockrike. / In this thesis, Harry Martinson’s Vägen till Klockrike (1948) is analyzed from an economic point of view. It aims to study how the setting and the values expressed in central conflicts are related to a logic of economy. Methodologically, the novel is read in comparison with Georg Simmel’s The Philosophy of Money (1978) and Christopher Newfield’s article “What is Literary Knowledge of Economy?” (2018), as well as a previous study on Martinson’s poetry and ideas by Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). The results of the study show that the main character Bolle struggles in the face of economic rationale that is turning him professionally obsolete. The same rationale defines what qualifies as a proper job. The miles of walking enacted by the vagabonds, which Bolle come to join, are not included and instead they are criminalized with economically motivated punishment. Exchange turns out to be a mediating factor which also shows how economic logic plays a vital role in defining the value of objects as well as people. The view on money and other qualities in life differ greatly between the vagabonds and the rest of society. For the vagabonds, money is of secondary importance, a means but never and end in itself. Instead, freedom and the things in life most people take for granted are held in the highest esteem. This is in line with Martinson’s view of developments in his contemporary society, the consequences of which he warned about, but to which he also presented an antidote: a set of values to be sought in poetry. These values are also expressed in Vägen till Klockrike.

Money can be understood as a disembedding mechanism, detaching social relations from a spatiotemporal context. However, different infrastructural instantiations of money make visible–and invisible–different qualities of money. Through a two-month ethnographic study of El Salvador’s adoption of Bitcoin as a complimentary legal tender, I show how Bitcoin in El Salvador functions as a technology of the imagination that brings future-making and deterritorialization into the forefront of money infrastructure(s).  The thesis is divided into three main parts. First, I briefly introduce how people leverage Bitcoin as a tool for shaping subjective attitudes towards time, and consequently–to inspire hope.  Then, I show how foreigners travelling to El Salvador to use Bitcoin are not doing this out of economic considerations. Rather, this transnational group of Bitcoiners can be characterised as a recursive public that utilises Bitcoin to escape the formation of the nation-state and form a deterritorialized community around shared speculative visions of the future. Bitcoin also allows them to make general infrastructural features of money visible and to contest these. The prime example being money’s disciplinary effects on subjective attitudes towards time. In the last part, I show how deterritorialization and speculative futures also come to the forefront of Salvadoran imaginaries of Bitcoin. We can understand attitudes of fear and attitudes of hope as responses to this imaginary. The thesis concludes by arguing that Bitcoin’s materiality affords imaginaries of disembedded social landscapes, thus rendering visible preexisting infrastructural features of money. However, in the specific context of El Salvador Bitcoin also works as a tool for re-embedding, but only for the Bitcoiners.

The aim of the study was to examine the association between different life areas and youth’s engagement in gambling. The life areas focused in the study were relationships with parents, school, friends and mental health. The study used cross-sectional data from the Stockholm Survey collected in 2020 among students in the ninth grade in elementary school and in the second grade of upper secondary school in Stockholm (n=4495). The results were analyzed using Urie Bronfenbrenner’s Ecological Systems Theory. The results showed that youth whose parents had more insight into their child’s life were less likely to have engaged in gambling during the past 12 months. Parental permission to gamble showed positive correlations to youth having gambled within the last 12 months. Having a more negative school environment and more experiences of psychosomatic symptoms also showed positive correlations to youth gambling within the last 12 months. The study concludes that (1) increased parental presence and restrictions regarding parent’s acceptance of gambling can reduce the risk of youth gambling, (2) creating a positive school environment could reduce youth gambling, (3) adults, such as parents and teachers, could have a key role in detecting youth gambling since gambling may manifest as psychosomatic symptoms.

The past decade has offered up some fintech innovations that are gradually reshaping the financial sector. Phasing out of paper currencies together with the populatization of the private digital currencies has propelled central banks to consider issuance of their digital currencies – so called Central Bank Digital Currency (CBDC). In particular, the Central Bank of Sweden has started its e-krona project in 2017. Despite the rising interest in the study of CBDC among the academic, as well as tech and policy practitioners’ communities all over the world, the research of the CBDC remains fragmented and limited. Therefore, this thesis aims to study the impact of CBDC on the conduct of monetary policy and for the preservation of financial and monetary stability that is an important, but underresearched topic. As such, the purpose of this research is to explore how the Central Bank of Sweden plans to use CBDC for addressing the central banks’ main objectives of monetary and financial stability. To reach this purpose, an exploratory qualitative case study has been conducted. The results are based on six semi-structured interviews conducted with the practitioners from the Central Bank of Sweden, Finansinspektionen, Swedish Bankers’ Association, and the Swedish House of Finance. The results of this study show that the Central Bank of Sweden has started studying the possibilities and implications of CBDC in the spring of 2017. The analysis focusses on the need of CBDC for Sweden, as well as the possibilities it opens up and implications it entails for the financial system. At the moment of the conduction of this study, the Central Bank of Sweden has been working on solving two next challenges – examining legal issues and existing technology. As such, a pilot project to test the e-krona concept for the general public and diverse security challenges has been planned for 2020-2021. Next, this study has also investigated the possible impact of the introduction of CBDC on the conduction of monetary policy and preservation of monetary and financial stability. First, this study has shown that the impact of the introduction of CBDC on quantitative easing would depend on the design of the CBDC. As such, if CBDC would be interest-bearing, it would have no impact on quantitative easing. If CBDC would, however, have no interest rate, the effectiveness of quantitative easing would be put in jeopardy. As such, a zero interest rate on CBDC would be a lower bound for policy rate and would make setting a negative policy rate impossible. Some economists argue that introducing CBDC would be a replacement for quantitative easing. The introduction of interest-bearing CBDC, however, would ease the setting of a negative policy rate and might enhance the operation of monetary policy. However, this research has shown that introduction of CBDC with a negative interest rate is unlikely. Second, this study has concluded that the necessity and the effectiveness of the helicopter money concept are widely questioned by scholars and practitioners. It is agreed that introducing CBDC would help to distribute the helicopter money, but the concept itself is often inapplicable. Thus, this research has concluded that helicopter money remains just an idea that is vastly supported by scholars and is a no-go policy for practitioners. Third, the study has also shown that CBDC’s impact on the transmission mechanism is still not clear. As such, scholars argue that CBDC would have a big impact on interest rate channel, as it will increase a pass-through to the to lending rates, as well as on the assets’ channel, as CBDC might become an alternative to bank deposits if it offers a higher interest rate. Practitioners agree that the introduction of interest-bearing CBDC would strengthen the transmission mechanism of the interest rate channel and would lead to the direct and almost instant correlation between the policy rate and the CBDC account interest rate. Some practitioners, however, believe that under the condition of the positive policy rate the transmission mechanisms would not be affected other than marginally. Lastly, an interest-bearing CBDC is considered to be dangerous for financial stability in the scholarly research. It is expected to compete with bank deposits and lead to bank runs, which would result in the drain of the funding from the banking system. Some practitioners agree with these conclusions, however, the majority disagrees and perceives CBDC to be an asset to diversify the savings portfolio, which would potentially bring more deposits to commercial banks and extend the banking system. It is agreed that CBDC would entail risks for financial stability if people lose trust in the whole banking sector and move all of their assets to the Central Bank accounts. However, if the Central Bank puts these assets back into the financial system, CBDC would not entail any risks. / Under det senaste decenniet har nya högteknologiska innovationer skapats som gradvist har förändrat den finansiella sektorn i grunden. Utfasning av pappersvalutor i kombination med populariseringen av privata digitala valutor har drivit och inspirerat centralbanker att skapa egna digitala valutor, så kallade CBDC (central bank digital currency). 2017 startade den svenska centralbanken, Sveriges riksbank, sitt e-krona projekt. Trots ökat intresset för studier av digital centralbanksvaluta, både bland akademiker men även inom experter och poltitiker över hela världen, saknas mycket forskning. Denna uppsats kommer att studera effekterna av digital centralbanksvaluta på penningpolitiken i relation till det finansiella och monetära systemets stabilitet. Syftet är att undersöka hur Sveriges riksbank planerar att använda en digital centralbanksvaluta för att vidare kunna uppfylla sitt primära syfte, som är att stabilisera ekonomin. För att uppnå detta, har en kvalitativ studie genomförts. Resultaten är baserade på sex stycken semistrukturerade intervjuer med anställda i olika beslutsfattande positioner inom Riksbanken, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen och Finanshuset. Resultaten av denna studie visar att Riksbanken har börjat undersöka möjligheterna och långvariga implikationerna av en digital centralbanksvaluta. För tillfället arbetar man med två utmaningar: att undersöka det juridiska ramverket samt tillgänglig teknologi. Pilottesterna av e-krona har påbörjats 2020, ytterligare tester har planerats för 2020 - 2021. Ytterligare har denna studie undersökt införandet av digital centralbanksvaluta möjliga effekter på penningpolitiken och långsiktig finansiell stabilitet. Inverkan av en digital centralbanksvaluta på den kvantitativa lättnaden skulle variera beroende på utformningen av den digitala valutan. Om den digitala valutan skulle vara räntebärande så skulle den inte ha någon effekt på den kvantitativa lättnaden, däremot om den var det skulle detta kunna påverka Riksbankens möjligeter att köpa statsobligationer. Det finns också diskussion hurvida man kan använda en digital centralbanksvaluta för att underlätta genomförandet av negativ styrränta. Dessutom visar denna studie också att nödvändighet och positiva effekter av så kallade helikopterpengar är starkt ifrågasatt, även om en digital centralbanksvaluta skulle kunna användas för att distribuera sådana monetära medel. Denna studie visar även att det är oklart om digital centralbanksvaluta skulle ha en effekt på den penningspolitiska transmissionsmekanismen. Många är dock övertygade att det skulle ha effekt på räntekanalen då det skulle öka genomströmningen mellan styrräntan och räntan på CBDC-kontot. Slutligen skulle en räntebärande digital centralbanksvaluta kunna vara farlig för finansiell stabilitet, då det kan stimulera snabba variationer i värde och sätta igång stora uttag från bankkonton. Dock, är detta farlig bara om människor tappar förtroende för hela banksektorn. Om inte är fallet, medför digital centralbanksvaluta inga risker och skulle kunna istället ses som en finansiell tillgång och öka insättningar på privata banker.